Pilotverksamheten med nationell stödtelefon
Skriftlig fråga 2015/16:1576 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-09-08
- Överlämnad
- 2016-09-09
- Anmäld
- 2016-09-13
- Svarsdatum
- 2016-09-21
- Sista svarsdatum
- 2016-09-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Ett av regeringens förslag till åtgärder mot våldsbejakande extremism har varit en nationell stödtelefon. Den tidigare nationella samordnaren, Mona Sahlin, stod på Folk och Försvars rikskonferens måndagen den 11 januari 2016 och sa följande med anledning av stödtelefonen: Vi kan hjälpa dem, det är Röda Korset som håller i det, och koppla vidare dem till personer och nätverk som kan hjälpa dem. Ett oerhört viktigt inslag. I ett svar på en fråga i riksdagen, bland annat med anledning av att en enskild kommun hade inrättat en stödtelefon men att det inte fanns någon som svarade i den, meddelade kultur- och demokratiministern den 8 juni att pilotverksamheten med en nationell stödtelefon kommer också att fortsätta. Det är viktigt att de som ringer den nationella stödtelefonen kan få konkret stöd i den kommun där de bor, i form av exempelvis information, råd och stöd i dessa frågor.
Tre månader senare, den 7 september, skriver Svenska Dagbladet att när tidningen ringde stödtelefonen under telefontiden kopplades samtalen till en telefonsvarare. I en rapport från Segerstedtinstitutet den 16 maj uttalade en anställd vid stödtelefonen som Röda Korset driver på uppdrag av Nationella samordnaren följande: Vi har liksom ingen, och vi är inte intresserade av att ha eller skapa oss någon större kompetens kring att vara mot våldsbejakande extremism. De anställda rapporterar inte heller till den nationella samordnaren. Fram till augusti hade stödtelefonen tagit emot 260 samtal. Ett hundratal besvarades inte, enligt SR Ekot den 6 september.
Röda Korset har fått 1,2 miljoner kronor för att driva stödtelefonen. Trots att det gått snart ett år efter att den sattes igång den 16 november 2015 (enligt Mona Sahlin på Folk och Försvars rikskonferens) tycks den fortfarande inte fungera.
Med anledning av detta vill jag fråga kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke:
Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att säkerställa att regeringens stödtelefon ska börja fungera och att inte skattebetalarnas pengar slösas på detta sätt?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1576 besvarad av Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Dnr Ku2016/02034/D | ||
Kulturdepartementet |
Kultur- och demokratiministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1576 av Björn Söder (SD) Pilotverksamheten med nationell stödtelefon
Björn Söder har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att säkerställa att regeringens stödtelefon ska börja fungera och att inte skattebetalarnas pengar ska slösas bort på detta sätt.
Utvecklingen vad gäller våldsbejakande extremism och terrorism har de senaste åren varit mycket oroande. Avskyvärda terroristattentat har drabbat människor i många länder. Attentaten har bidragit till rädsla som i sin tur exploaterats av högerextrema grupper som förvränger fakta och nyheter t.ex. om muslimer på rasistiskt sätt. Denna utveckling har bidragit till en starkare polarisering som utmanar det demokratiska samhället.
Regeringen prioriterar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism mycket högt. Detta arbete måste vidareutvecklas och fördjupas. Pilotverksamheten med en nationell stödtelefon utgör en av flera åtgärder som regeringen har vidtagit. Andra åtgärder har varit uppdrag till Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Statens medieråd och skärpt lagstiftning mot bl.a. resor i terrorismsyfte. Vår viktigaste insats har dock varit att utöka och förlänga uppdraget till den nationella samordnaren, som bl.a. bidragit till ett kraftigt utbyggt lokalt förebyggande arbete.
Huvudskälet till att regeringen gav den nationella samordnaren i uppdrag att genomföra en pilotverksamhet med en nationell stödtelefon var att det saknades en utpekad nationell aktör dit anhöriga och andra kunde vända sig om de upptäcker att någon i deras närhet riskerar att dras in i eller redan är aktiv i en våldsbejakande extremistisk rörelse. Regeringen gjorde bedömningen att den lämpligaste aktören för att genomföra en pilotverksamhet av detta slag var en etablerad frivilligorganisation som har dokumenterad erfarenhet av stöd och rådgivning till individer via telefon, e-post eller chatt, samt erfarenhet av samverkan och samarbete med nationella och lokala myndigheter. Innan pilotverksamheten med den nationella stödtelefonen påbörjades skulle den nationella samordnaren bl.a. tillhandahålla utbildning och säkerställa adekvat kompetens i den organisation som genomför pilotverksamheten och i samråd med organisationen även utveckla rutiner för hur frågeställare kan lotsas vidare till experter inom statliga, regionala och lokala myndigheter samt inom det civila samhällets organisationer. Röda korset anmälde intresse till samordnaren för att genomföra pilotverksamheten. Stödtelefonen öppnade den 16 november 2015.
Det är mycket beklagligt och oroande när mediernas granskning visar att stödtelefonen som Röda korset driver på uppdrag av den nationella samordnaren inte möter de förväntningar som finns. Regeringen kommer därför att ta initiativ till en utvärdering av pilotverksamheten under hösten. Detta är ett första steg i arbetet med att säkerställa att medel inte går till ineffektiva insatser utan i stället till verksamheter som når ut och gör skillnad för de anhöriga som direkt berörs av våldsbejakande extremism.
Stockholm den 21 september 2016
Alice Bah Kuhnke
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.