Polisens arbete mot övergrepp mot barn på nätet

Skriftlig fråga 2020/21:558 av Johan Pehrson (L)

Johan Pehrson (L)

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

Enligt medieuppgifter visar en underrättelseorientering från polisens nationella operativa avdelning (NOA) på allvarliga brister i polisens arbete mot sexualbrott på nätet. I dagsläget ligger, enligt uppgifterna, över 1 000 ärenden på hög utan att ha tilldelats en utredare. Av dessa är över 200 prioriterade, det vill säga att den misstänkta gärningspersonen tros aktivt leta efter barn eller ha tillgång till egna barn.

Enligt tillgängliga uppgifter är problemen störst i polisregion Öst, där 260 ärenden saknar utredare, men brister finns i samtliga polisregioner.

Brist på utbildade it-forensiker och annan utredningspersonal är ett genomgående problem, men uppgifterna pekar på att det också finns problem i utredningsarbetet som sådant. Flertalet utredningar sägs läggas ned utan att en enda utredningsåtgärd genomförs, och det sägs också förekomma tveksamma eller juridiskt felaktiga anledningar till nedläggning.

Den bild som framkommer är helt oacceptabel. Barnpornografibrott är dokumenterade sexuella övergrepp mot barn där bilderna om och om igen återkommer och förlänger traumat för barnen. Polisens arbete mot denna grova brottslighet måste stärkas kraftfullt.

Detta handlar om resurser, men också om prioriteringar och om regeringens styrning av polisväsendet. Politiken måste ge polisen mer personal och kraftfullare tekniska verktyg för att hitta och plocka bort bilder från nätet. Varje polisregion måste ha utpekade ansvariga för dessa frågor.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

 

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta med anledning av de mycket oroande uppgifterna om brister i polisens utredning av sexualbrott mot barn på nätet?

Frågan är besvarad

Händelser

statustext: Frågan är besvarad Inlämnad: 2020-11-18 Överlämnad: 2020-11-18 Anmäld: 2020-11-19 Svarsdatum: 2020-11-25 Sista svarsdatum: 2020-11-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Svar på skriftlig fråga