Postservicen på landsbygden

Skriftlig fråga 2020/21:2408 av Mikael Larsson (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-03-31
Överlämnad
2021-03-31
Anmäld
2021-04-06
Svarsdatum
2021-04-07
Sista svarsdatum
2021-04-07
Besvarad
2021-04-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Regeringen vill sänka kravet på hur snabbt inrikes brev ska komma fram, enligt promemorian Befordringskravet i postförordningen.  Id ag gäller att minst 95 procent av de inrikes breven ska ha delats ut inom två arbetsdagar, oavsett var i landet breven har lämnats in. Detta vill nu regeringen ändra. I december 2020 skickade nämligen regeringen ut ett förslag om förändringar i postförordningen på remiss. Förslaget innebär att kravet på hur snabbt Postnord ska leverera inrikes brev med normalporto sänks. Enligt regeringens promemoria skulle det i framtiden räcka att 85 procent av breven kommer fram inom två dagar.

Förslaget har väckt kraftig kritik. Bland de 39 remissinstanser som inkommit med remissvar är majoriteten negativ och avstyrker förslaget. Några av de tunga instanser som ställt sig kritiska är Tillväxtverket, Post- och telestyrelsen och LRF. Även många kommuner i glesbygden är oroliga för att postservicen ska försämras; med det nya förslaget blir det svårt att förutse när ett brev delas ut. Blir det inom två, fyra eller ett obestämt antal dagar?

Värt att notera är att regeringen vill se över postförordningen och försämra postservicen samtidigt som Postnord nu går över till varannandagsutdelning av post, med stora negativa konsekvenser för tidningsutdelningen och därmed demokratin. Sjunkande brevvolymer nämns som förklaring till båda reformerna, men konsekvenserna är inte genomtänkta. Och dessutom har regeringen själv tillsatt en postfinansieringsutredning som arbetar med frågan om hur posten ska finansieras. Denna ska vara klar våren år 2023, men regeringen föregriper enligt mig detta utredningsarbete när den under tiden reformerar den svenska postverksamheten.

Regeringen har tappat greppet om svensk postservice. Tre statsråd och tre departement är inne i frågan, och delat ansvar är inget ansvar. Både Infrastrukturdepartementet, Näringsdepartementet och Kulturdepartementet har sina intressen i detta och jag undrar om den högra handen vet vad den vänstra gör.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:​

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att svensk postservice inte ska försämras?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2408 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)

I2021/ 01094 Infrastrukturdepartementet Energi- och digitaliseringsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2408 av Mikael Larsson (C)
Postservicen på landsbygden

Mikael Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att svensk postservice inte ska försämras.

Omfattningen av den samhällsomfattande posttjänsten har i stora delar varit oförändrad sedan avregleringen av postmarknaden 1993, men behoven av, förväntningarna på och förutsättningarna för den samhällsomfattande posttjänsten i dagens digitaliserade samhälle skiljer sig markant från dem som fanns i mitten av 1990-talet. Sedan 2000 har den totala brevvolymen på den svenska postmarknaden nästan halverats. Den har minskat med 47,3 procent. Under 2019 skickades drygt 180 miljoner färre försändelser än 2018, vilket motsvarade en minskning med 10,5 procent. Totalt skickades 1,8 miljarder brev 2019. Senare under april kommer Post- och telestyrelsens rapport om hur postmarknaden utvecklades i Sverige under 2020. Trots att allt fler e-handlar mer som en följd av den pågående pandemin så kompenserar det inte för minskningen av den totala brevvolymen. Förutsättningarna på postmarknaden kommer följaktligen att fortsätta förändras i snabb takt. Att försöka förhindra den utveckling som sker tror jag inte är lösningen. Självklart ska vi även i framtiden ha en fungerande postservice i hela Sverige men vi måste alla vänja oss vid att den inte kommer se ut precis som den alltid har gjort.

Stockholm den 7 april 2021

Anders Ygeman

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.