Till innehåll på sidan

Problem för äldre i det digitala samhället

Skriftlig fråga 2020/21:1941 av Thomas Hammarberg (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-02-23
Överlämnad
2021-02-23
Anmäld
2021-02-24
Svarsdatum
2021-03-03
Sista svarsdatum
2021-03-03
Besvarad
2021-03-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Det svenska samhället digitaliseras i snabbt tempo. Detta är i många avseenden en positiv utveckling och måste självfallet bejakas. Men denna omvandling rymmer också problem. Ett av dessa problem är det utanförskap som blivit följden för många i den äldre generationen.

Det uppskattas att ungefär tio procent av befolkningen är nedkopplad och att långt fler har problem med att använda den digitala tekniken. Svårigheter har uppstått för dessa människor att få kontakt med myndigheter och med institutioner som står för vård och annan samhällsservice. I många fall handlar det om personer vars livssituation gör dem särskilt beroende av sådana kontaktmöjligheter.

Det är uppenbart att alltför liten hänsyn tagits till personer med olika handikapp, inklusive de svårigheter som följer med stigande ålder. Nedsatt syn, hörsel och motorik gör att många stängs ute i det samhälle som nu förutsätter digital kompetens.

Den som inte har ett fungerande bank-id har i vissa lägen svårt att göra inköp eller få tillträde till organiserade möten. Att köpa biljetter till buss, tåg, bio eller teater har blivit komplicerat. Den service bankerna erbjuder har blivit alltmer digitaliserad. Med telefonkatalogens bortgång har det skapats problem för en del att till och med få fram ett sökt telefonnummer.

I det här mönstret finns förstås också ett jämlikhetsproblem. Datorer och mobiler är inte gratis och inte heller deras användning. För äldre med låg pension har digitaliseringen därmed blivit särskilt kännbar. Mycket tyder dessutom på att det är inte minst äldre kvinnor som drabbats av denna framväxande nya form av utanförskap.

Som en följd av pandemins konsekvenser har den verkliga situationen för äldre personer fått större uppmärksamhet. Begreppet ålderism har slagit rot. I det sammanhanget är det viktigt att också analysera vad som bör göras för att överbrygga de problem för äldre som digitaliseringen faktiskt skapat.

Det är positivt att en allmän debatt nu tycks vara på gång om just detta problem. Men det är viktigt att förstå att vad som krävs inte är att bromsa de tekniska framstegen. Vad det handlar om är att säkerställa att det finns alternativ kvar för dem som inte har möjlighet att tillgodogöra sig de genvägar som den nya tekniken erbjuder. I grunden är detta en demokratifråga.

Min fråga till statsrådet Anders Ygeman:

 

Vad mer kan göras för att motverka det utanförskap som blivit följden för många äldre av att kontakt med myndigheter och annan samhällsservice i så hög grad förutsätter att den enskilde är och kan vara digitalt uppkopplad?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1941 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)

I202 1 / 00649 Infrastrukturdepartementet Energi- och digitaliseringsminister n Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1941 av Thomas Hammarberg (S)

Problem för äldre i det digitala samhället

Thomas Hammarberg har frågat mig om vad mer som kan göras för att motverka det utanförskap som blivit följden för många äldre av att kontakt med myndigheter och annan samhällsservice i så hög grad förutsätter att den enskilde är och kan vara digitalt uppkopplad.

Enligt regeringens digitaliseringsstrategi ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter och alla ska kunna vara delaktiga i det digitala samhället. Strategin följs kontinuerligt upp. Den digitala delaktigheten i Sverige är fortsatt hög och Sverige rankas på andra plats i EU gällande befolkningens användning av internettjänster.

I samband med den pågående pandemin har digital delaktighet visat sig särskilt viktigt för bland annat äldre. Enligt Internetstiftelsen har andelen äldre som e-handlat fördubblats under 2020 jämfört med 2019. Men delaktigheten skulle kunna bli ännu bättre. Regeringen har därför uppdragit åt Post- och telestyrelsen (PTS) att bidra till tillgänglighet och användning av it för äldre med anledning av pandemin. PTS har lanserat Digitalhjälpen - webbsidor som hjälper äldre att använda digitala tjänster och verktyg. PTS har också skapat ett nätverk för att samla relevanta aktörer och underlätta för dessa att komma i kontakt med varandra. Regeringen har avsatt 5 miljoner kronor för uppdraget som ska slutredovisas i mars.

Dessutom avsätter regeringen ca 136 miljoner kronor under 2021 för att öka tillgängligheten till och användbarheten av elektronisk kommunikation och posttjänster till personer med funktionsnedsättningar och speciella behov. Med personer med speciella behov avses t.ex. äldre.

Digital offentlig service ska vara tillgänglig för alla, oavsett funktions-förmåga. Myndigheten för digital förvaltning har idag uppdraget att se till att lagen om tillgänglighet till offentlig service får genomslag. Det innebär utbildning och information, men även att utöva tillsyn i form av att granska och övervaka att offentliga aktörers webbplatser följer lagkraven.

Utöver dessa insatser uppdrog regeringen i juni 2020 åt PTS att kartlägga och analysera erfarenheter kopplat till den digitala omställning som ägt rum med anledning av pandemin, exempelvis vad gäller digital kommunikation och distansarbete utifrån ålder, socioekonomi och geografi. I uppdraget ingick också att utifrån analysen lämna förslag på åtgärder på kort och lång sikt. I sin slutrapport som redovisades i december 2020 lyfter PTS att det finns ett behov av kraftsamling inom digital delaktighet. Rapporten och dess förslag på åtgärder bereds inom Regeringskansliet.

Stockholm den 3 mars 2021

Anders Ygeman

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.