Till innehåll på sidan

Regeringens agerande med anledning av tillkännagivanden som rör sjöfarten

Skriftlig fråga 2021/22:1558 av Hampus Hagman (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-05-10
Överlämnad
2022-05-11
Anmäld
2022-05-12
Svarsdatum
2022-05-18
Sista svarsdatum
2022-05-18
Besvarad
2022-05-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Mikael Damberg (S)

 

Den 4 maj 2022 beslutade riksdagen enhälligt om två tillkännagivanden till regeringen. Det första handlar om att utvärdera tonnagebeskattningssystemet och föreslå åtgärder för att bland annat utveckla systemet. Det andra handlar om att göra en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar, där riksdagen föreslår att en särskild inriktning bör vara på om skatten inverkar negativt på företagens omställning till mer hållbara investeringar.

Sveriges ekonomi är liten och exportberoende, och eftersom ungefär 90 procent av alla varor i något skede transporteras till havs är sjöfartsnäringen av stor vikt för vårt land. Det är också viktigt att öka antalet svenskflaggade fartyg, vilket är ett av huvudsyftena med tonnagebeskattningen. Fler svenskflaggade fartyg ger Sverige större tyngd och trovärdighet i IMO (Internationella sjöfartsorganisationen), vilket gör att Sverige kan driva på mer effektivt för kraftfullare miljöregler och för ett bättre sjösäkerhets- och arbetsmiljöarbete. Därtill är en större svenskflaggad handelsflotta nödvändig för att kunna säkerställa de behov som kan finnas i händelse av kris eller krig. Det är därför viktigt att vi har skattesystem som gör det attraktivt att bedriva sjöfartsverksamhet i Sverige och flagga svenskt.

Att investera i teknik som ligger i framkant är i regel dyrare än att investera i konventionell teknik. Därför har stämpelskatten, förutom att den rent generellt fördyrar investeringar i fartyg, också en negativ effekt på klimatsmarta investeringar.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga finansminister Mikael Damberg:

 

Hur och när avser regeringen att agera i enlighet med de två ovan nämnda tillkännagivandena?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1558 besvarad av Finansminister Mikael Damberg (S)

Fi2022/01525 Finansdepartementet Finansministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1558 av Hampus Hagman (KD)
Regeringens agerande med anledning av tillkännagivanden som rör sjöfarten

Hampus Hagman har frågat mig hur och när regeringen avser att agera i enlighet med två av frågeställaren nämnda tillkännagivanden.

Tonnagebeskattning är ett frivilligt system som får tillämpas från och med 2017. Det innebär att inkomsten från kvalificerad rederiverksamhet beräknas schablonmässigt utifrån fartygens nettodräktighet. Den schablonmässigt beräknade inkomsten beskattas med den gällande skattesatsen. Rederiverksamhet som är kvalificerad är bl.a. transport av gods och passagerare till sjöss med fartyg som har en bruttodräktighet om minst 100, har sin strategiska och ekonomiska ledning i Sverige och huvudsakligen används i internationell fart eller i inrikes fart i ett annat land. För att rederiverksamheten ska anses vara kvalificerad krävs vidare bl.a. att en viss andel av fartygen i företagets flotta är registrerade i något register inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

När systemet infördes var det uttalade syftet att ge svenska rederier i internationell trafik konkurrensvillkor som är likvärdiga med villkoren för rederier i jämförbara länder i Europa. En stärkt svensk sjöfart utgör ett viktigt verktyg för regeringens ambitioner att öka den svenska exporten till nya tillväxtmarknader, att flytta allt fler långväga godstransporter från lastbil till tåg och sjöfart samt bidra till en minskad klimatpåverkan från transportsektorn.

Som angavs när systemet för tonnagebeskattning infördes är sjöfarten en livsnerv för Sveriges handel med omvärlden, men ytterst också för Sveriges välstånd samt att omkring 90 procent av Sveriges export och import transporteras någon gång under transportkedjan med fartyg. Det kan konstateras att målsättningen med systemet var att Sverige, i ett internationellt perspektiv, ska ha en konkurrenskraftig sjöfartsnäring.

När systemet infördes (prop. 2015/16:127) uttalade regeringen att avsikten är att följa upp och utvärdera effekterna av lagstiftningen.

Riksdagen har den 4 maj 2022 (2021/22:SkU14, rskr 2021/22:268) riktat två tillkännagivanden till regeringen. Enligt riksdagen ska regeringen:

utvärdera och föreslå åtgärder för att utveckla bl.a. den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning och

göra en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar med särskild inriktning på dess miljöstyrande effekt.

Tillkännagivandena bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen enligt sedvanliga rutiner med en redogörelse för hur tillkännagivandena har hanterats.

Stockholm den 18 maj 2022

Mikael Damberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.