Regeringens arbete för att främja de mänskliga rättigheternas lika värde och odelbarhet
Skriftlig fråga 2007/08:352 av Palm, Veronica (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-11-27
- Anmäld
- 2007-11-27
- Besvarad
- 2007-12-05
- Svar anmält
- 2007-12-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 27 november
Fråga
2007/08:352 Regeringens arbete för att främja de mänskliga rättigheternas lika värde och odelbarhet
av Veronica Palm (s)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är dessa universella, odelbara och ömsesidigt beroende av varandra. Detta innebär att de ekonomiska sociala och kulturella rättigheterna är lika viktiga som de medborgerliga och politiska rättigheterna och att rättigheterna samspelar och stöttar varandra.
I UD:s informationsblad från september 2007 anges att ”Sverige betonar de ekonomiska och sociala rättigheterna i sitt arbete inom de globala och regionala organisationerna och arbetar för att skyddet för dessa rättigheter och deras förverkligande ska få ökad vikt”. På regeringens webbplats för de mänskliga rättigheterna anges också att de svenska prioriteringarna i svensk utrikespolitik innefattar ett ”ökat fokus på de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, inbegripet rätten till arbete, utbildning, hälsa och en tillfredställande levnadsstandard”.
Med bakgrund av detta vill jag fråga utrikesminister Carl Bildt:
Hur arbetar utrikesministern för att stärka de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna i samband med utformandet av tilläggsprotokollet till FN:s internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:352 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2007/08:352 Regeringens arbete för att främja de mänskliga rättigheternas lika värde och odelbarhet
Utrikesminister Carl Bildt
Veronica Palm har frågat mig hur jag arbetar för att stärka de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna i samband med utformandet av tilläggsprotokollet till FN:s konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna.
Engagemanget för de mänskliga rättigheterna är en självklar del av den svenska utrikespolitiken. Arbetet för att främja de mänskliga rättigheterna, inklusive de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, genomsyrar alla politikområden, både utrikes- och säkerhetspolitiken och utvecklingssamarbetet. Alla rättigheter, såväl ekonomiska, sociala och kulturella, som medborgerliga och politiska är lika viktiga och ömsesidigt samverkande, en princip som lades fast av det internationella samfundet vid 1993 års Världskonferens om de mänskliga rättigheterna. Sverige är sedan många år part till den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Vår övergripande målsättning som statspart är att främja en effektiv och global implementering av dessa rättigheter. Vi har dock bedömt att det är tveksamt om utarbetandet av ett tilläggsprotokoll om individuell klagorätt är det bästa sättet att uppnå detta mål. Individuell klagorätt kan förväntas generera ett avsevärt merarbete för den kommitté som övervakar efterlevnaden av staters förpliktelser enligt konventionen som blir svårt för ett redan överbelastat system att hantera. Många rättigheter är också av målsättningskaraktär där staterna åläggs att gradvis arbeta för deras genomförande. Detta gör att den typ av rent judiciell prövning som den individuella klagorätten skulle innebära inte framstår som det mest effektiva sättet att genomföra dessa rättigheter.
Ett tilläggsprotokoll med individuell klagorätt är emellertid huvudspåret i de förhandlingar som pågår inom ramen för den särskilda arbetsgrupp i FN som tillsatts för att arbeta med frågan. Sverige har deltagit aktivt, tillsammans med andra stater och det civila samhället, i diskussionen om hur ett sådant tilläggsprotokoll bör vara utformat för att bli en så effektiv, trovärdig och rimligt dimensionerad mekanism som möjligt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.