Relationen mellan Baltikum och Norden

Skriftlig fråga 2021/22:1545 av Lars Püss (M)

Lars Püss (M)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Nordiska rådet tjänar som en mycket viktig plattform där de nordiska länderna kan mötas och utbyta erfarenheter och identifiera samarbeten för att bygga ett bättre Norden på en mängd olika områden. Vissa kritiker vill göra gällande att det enda Nordiska rådet har åstadkommit är den nordiska passunionen, och det var 70 år sedan. Men då missas vikten av den dialog som skapas över landsgränserna och det gemensamma arbete som genomförs för att riva ned hinder som försvårar den fria rörligheten i Norden.

I Nordens direkta närområde ligger tre länder som historiskt haft mycket starka band till Norden. De tre baltiska staterna, Estland, Lettland och Litauen, har inte enbart en gemensam historia med Norden, de har också starka band i dag.

Med de starka krafter som nu släppts lösa där respekt för demokratiska värderingar, nationella gränser och mänskliga rättigheter helt satts ur spel är det helt avgörande att fria demokratier förenas på olika sätt. Det blir än mer relevant när det handlar om länder som har gemensamma ambitioner, som Norden och Baltikum .

Estland, Lettland och Litauen har alla uttryckt en tydlig vilja att få bli fullvärdiga medlemmar i Nordiska rådet. Redan i dag har Baltiska rådet insynsplatser i Nordiska rådet, men det är stor skillnad mellan att sitta på en insynsplats och att vara fullvärdiga medlemmar.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Har ministern för avsikt att verka för att låta Estland, Lettland och Litauen bli fullvärdiga medlemmar av Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet?

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2022-05-05 Överlämnad: 2022-05-06 Anmäld: 2022-05-10 Svarsdatum: 2022-05-18 Sista svarsdatum: 2022-05-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Svar på skriftlig fråga