Resursskolornas finansiering
Skriftlig fråga 2020/21:3138 av Christian Carlsson (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-06-07
- Överlämnad
- 2021-06-08
- Anmäld
- 2021-06-09
- Svarsdatum
- 2021-06-16
- Sista svarsdatum
- 2021-06-16
- Besvarad
- 2021-06-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Skollagen och reglerna för tilläggsbelopp är inte anpassade till de fristående resursskolornas särskilda förutsättningar. För att tilläggsbelopp ska kunna beviljas måste resursskolorna precis som alla andra friskolor både precisera den enskilda elevens behov och vilka åtgärder samt kostnader som man knyter till den enskilda eleven.
På en resursskola har dock alla elever stort stödbehov, och hela verksamheten är byggd runt dem. Det kan därför vara svårt att koppla stödinsatserna och kostnaderna till en enskild elev, då många elever drar nytta av samma typ av stödinsats. Av denna anledning riskerar skolornas ansökningar om tilläggsbelopp att avslås, utan att elevens behov i realiteten har minskat.
Ett annat problem är att antagningen till en fristående resursskola görs före bedömningen av elevernas behov och skolans rätt till tilläggsbelopp.
Statliga utredningar har de senaste åren konstaterat ”att dagens bestämmelser och ordning för beslut om tilläggsbelopp för elever i fristående skolor som har ett omfattande behov av särskilt stöd behöver utredas vidare” (SOU 2020:28), och att ”både tillämpningen av bestämmelserna och hanteringen av ansökningar skiljer sig betydligt mellan kommuner” (SOU 2020:42).
Skolverket har fått i uppdrag att ta fram riktlinjer för att främja en bättre tillämpning av regelverken om tilläggsbelopp när det gäller vilka krav som ställs på ansökan och hur kommunens bedömningsstöd för hantering av ansökan ska se ut. Det räcker dock inte att sammanställa praxis och regelverk eller att ta fram riktlinjer, om det är rättspraxis i våra domstolar och lagarnas utformning som är problemet.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Varför har ministern hittills inte tagit initiativ till ett lagstiftningsarbete för att inte enbart ge resursskolorna en egen definition i skollagen utan även en hållbar finansiering som är bättre anpassad efter resursskolornas särskilda förutsättningar?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3138 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2020/21:3138 av Christian Carlsson (KD) Resursskolornas finansiering
Christian Carlsson har frågat mig varför jag som minister hittills inte har tagit initiativ till ett lagstiftningsarbete för att inte enbart ge resursskolorna en egen definition i skollagen utan även en hållbar finansiering som är bättre anpassad efter resursskolornas särskilda förutsättningar.
Det är ett kommunalt ansvar att finansiera fristående resursskolor genom att bl.a. betala tilläggsbelopp för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Nivån på tilläggsbeloppet beslutas av elevens hemkommun utifrån ett regelverk som är statens ansvar. Samtidigt är det mycket bekymmersamt att tillämpningen av bestämmelserna om tilläggsbelopp i skollagen inte är likvärdig över landet och att det i slutändan kan drabba den enskilde eleven. Så ska det inte vara. Elever med ett omfattande behov av särskilt stöd ska såklart få det, oavsett i vilken skola eleven får sin utbildning.
År 2016 förtydligades regleringen i enlighet med regeringens förslag i propositionen Tilläggsbelopp för särskilt stöd till barn och elever (prop. 2015/16:134). Det tydliggjordes att tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån barnets eller elevens behov och att tilläggsbelopp även kan lämnas för extraordinära stödinsatser med koppling till undervisningen. Syftet var att få en mindre restriktiv tillämpning och säkerställa att enskilda huvudmän för förskolor och skolor ska få de resurser som behövs för att tillgodose varje barns och elevs behov av särskilt stöd.
Frågan om elevers rätt till stöd är prioriterad för regeringen. I juni 2020 lämnade Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven delbetänkandet En annan möjlighet till särskilt stöd – reglering av kommunala resursskolor (SOU 2020:42) som nu bereds inom Regeringskansliet. I februari 2021 lämnade utredningen slutbetänkandet Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (SOU 2021:11) som nu är ute på remiss. Sammantaget har många viktiga förslag lämnats till regeringen som syftar till att åtgärda allvarliga brister i skolans stöd- och elevhälsoarbete och jag ser fram emot att ta del av remissinstansernas synpunkter. Jag är medveten om att situationen för många fristående resursskolor, för enskilda elever och deras vårdnadshavare inte är tillfredsställande. I nämnda delbetänkande föreslogs inga lagändringar i fråga om tilläggsbeloppen, då utredningen bedömde att frågan behövde utredas närmare, men däremot föreslogs ett förbättrat stöd för tillämpningen. Regeringen har därför i regleringsbrevet för 2021 gett Statens skolverk i uppdrag att ta fram stödmaterial för tillämpningen av bestämmelserna om tilläggsbelopp i skollagen för att åstadkomma en mer likvärdig tillämpning. Syftet är att barn och elever ska få det stöd de har rätt till. Skolverket ska inhämta kunskaper och erfarenheter från Specialpedagogiska skolmyndigheten som också kan bidra till att stödmaterialet når relevanta aktörer och kan implementeras på rätt sätt. I uppdraget ingår att tillgängliggöra den rättspraxis som finns avseende tilläggsbelopp och förtydliga vilka krav som bör ställas både på ansökan och utredning om rätten till tilläggsbelopp. För att stärka likvärdigheten och skapa ökad trygghet för elever med behov av extraordinära stödinsatser ska Skolverket återkomma med en analys över utvecklingen kring hantering, beviljanden och bedömningar av tilläggsbelopp till fristående resursskolor. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2021.
Avslutningsvis vill jag understryka att regeringen ser mycket allvarligt på att elever med omfattande behov av särskilt stöd drabbas på grund av bristande likvärdighet i tillämpningen. Jag ser fram emot Skolverkets viktiga redovisning och utesluter inte ytterligare åtgärder om det skulle behövas.
Stockholm den 16 juni 2021
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.