riksgymnasium för blinda barn med multipelhandikapp
Skriftlig fråga 1998/99:901 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-09-09
- Anmäld
- 1999-09-14
- Besvarad
- 1999-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 september
Jag har flera gånger, bl.a. i en interpellation, frågat skolministern om hon är beredd att utreda möjligheterna att komplettera Ekeskolan i Örebro med en gymnasiedel, så att blinda och synskadade barn med multifunktionshinder kan gå vidare i sin utbildning och utvecklas i sin egen takt, oavsett ålder.
Skolministern har inte svarat på detta förslag. Men när hon den 8 september besökte Örebro sade hon i Radio Örebro att hon kan tänka sig att göra om Ekeskolan till en skola för äldre elever, t.ex. på gymnasienivå. Detta förslag fanns inte med i FUNKIS-utredningen och återfinns heller inte i propositionen, där Ekeskolans fasta specialskola föreslås läggas ned.
En gymnasiedel på Ekeskolan vore en god idé, som oppositionen länge talat för. Däremot är det helt fel att ställa Ekeskolans yngre barn mot de äldre. Både yngre och äldre barn behöver möjligheten och har enligt mitt sätt att se det rätten att gå på Ekeskolan. Den fasta specialskolan på Ekeskolan måste därmed kompletteras med en gymnasiedel.
Är skolministern beredd att utreda förutsättningarna för att Ekeskolans fasta skoldel skall kompletteras med en gymnasiedel för blinda barn med multihandikapp?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:901 besvarad av
Svar på fråga 1998/99:900 om nedläggningen av Ekeskolan och 901 om riksgymnasium för blinda barn med multipelhandikapp
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Sten Tolgfors har dels frågat mig vad jag avser att göra för att ändra propositionen om Ekeskolan, dels om jag är beredd att utreda förutsättningarna för att Ekeskolans fasta skoldel ska kompletteras med en gymnasiedel för blinda barn med multihandikapp.
Jag vill inledningsvis säga att det är en ren missuppfattning att jag skulle ha ändrat ståndpunkt när det gäller Ekeskolans framtida uppdrag och att detta alltjämt är en öppen fråga. Vad jag avsåg i intervjun var att frågan ännu inte är avgjord av riksdagen. Jag står således fast vid förslaget om en förändrad inriktning av verksamheten vid Ekeskolan. Det förslag som regeringen redovisat i propositionen Elever med funktionshinder @ ansvar för utbildning och stöd (prop. 1998/99:105) innebär som tidigare nämnts ingen nedläggning av verksamheten. Innebörden av förslaget är i stället att den fasta skoldelen avvecklas till förmån för en utökad resurscenterverksamhet samtidigt som en mindre skoldel för främst visstidsplaceringar ska finnas kvar. En viktig förändring är att eleven alltjämt ska vara inskriven i hemkommunens skola och att en placering vid resurscentret ingår som ett led i det åtgärdsprogram som hemkommunens skola upprättat. Regeringens förslag om en avveckling av den fasta skoldelen genom intagningsstopp innebär att de barn som nu går på Ekeskolan får gå kvar så länge de och deras vårdnadshavare så önskar. Det kommer på så sätt att finnas barn i Ekeskolans fasta skoldel under ett antal år framöver. När denna period är till ända kan det finnas skäl att överväga en samlokalisering av det gemensamma synresurscentret.
När det gäller frågan om riksgymnasium förlagt till Ekeskolan vill jag framhålla vikten av att den förändrade verksamheten vid Ekeskolan kommer även de äldre eleverna till del. Det innebär t.ex. att resurscenterverksamheten i högre utsträckning än i dag ska ge stöd till gymnasiesärskolan. Jag finner det heller inte uteslutet att ungdomar från gymnasieskolan kan komma i fråga för visstidsplaceringar på Ekeskolan. Mot denna bakgrund finner jag för närvarande inga särskilda skäl att utreda förutsättningarna för en riksrekryterande gymnasieutbildning på Ekeskolan.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.