Svar på fråga 2017/18:1164 av Ellen Juntti (M)
Angående risk- och skyddsbedömning vid omhändertagande enligt LVU
Ellen Juntti har frågat mig om jag avser vidta några åtgärder för att förtydliga regelverket kring risk- och skyddsbedömningar vid omhändertagande enligt LVU, med hänsyn till risken att begå brott och skada brottsoffer i nära anslutning till omhändertagandet.
Inledningsvis är det viktigt att komma ihåg att LVU är en skyddslagstiftning. Det är den unges behov av vård som ska ligga till grund för insatser enligt LVU. Insatser enligt LVU kan inte användas för att tillgodose ett samhällsskydd.
När socialnämnden får en anmälan om att en ung person misstänks fara illa ska socialnämnden enligt 11 kap 1 a § socialtjänstlagen göra en bedömning av barnets omedelbara behov av skydd. I detta sammanhang vill jag nämna att i syfte att skapa tydlighet och underlätta tillämpningen av socialtjänstlagen beslutade regeringen den 6 april 2017 att tillsätta en utredning som ska göra en översyn av socialtjänstlagen och vissa av socialtjänsten uppgifter.
Insatser från socialtjänsten ska i första hand ges i frivilliga former enligt socialtjänstlagen. Är det inte möjligt kan det i vissa fall bli aktuellt med tvångsomhändertagande enligt LVU. Unga personer som begår brott eller riskerar att begå brott behöver stöd och hjälp. Brottslighet är en grund för vård enligt LVU även om den unge är under 15 år och därmed inte straffmyndig. Lagstiftningen är dock tydlig med att det måste finnas en klar och konkret risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas och det åligger socialtjänsten att i varje enskilt fall bedöma huruvida förutsättningarna är uppfyllda.
Om socialnämnden inte har tillräckligt med underlag för att bedöma den unges behov av insatser kan socialnämnden, avseende unga under 15 år som är misstänkta för brott, begära att polisen utreder brottet. Det ska då särskilt beaktas om det handlar om ett brott som innebär att den unge äventyrar sin hälsa eller utveckling eller om det är fråga om upprepad brottslighet. Utredningen kan ha stor betydelse för det fortsatta arbetet med den unge och avgöra vilka insatser som behövs. Jag vill i sammanhanget understryka vikten av samverkan mellan socialtjänst och polis.
Slutligen vill jag nämna att för brottsoffer har socialtjänsten ett utpekat ansvar enligt socialtjänstlagen. Socialtjänsten ska verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp.
Stockholm den 18 april 2018
Lena Hallengren