Rymningar från Sis-hem
Skriftlig fråga 2020/21:2982 av Ulrika Heindorff (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-05-25
- Överlämnad
- 2021-05-26
- Anmäld
- 2021-05-27
- Svarsdatum
- 2021-06-02
- Sista svarsdatum
- 2021-06-02
- Besvarad
- 2021-06-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Statens institutionsstyrelse, Sis, är den myndighet som ansvarar för tvångsvård och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem samt vuxna med beroendesjukdom.
Sis särskilda ungdomshem tar emot barn och unga som har beretts vård med stöd av lagen om vård av unga och som behöver särskilt noggrann tillsyn. På ungdomshemmen finns också barn och unga som av domstol dömts till sluten ungdomsvård. Sluten ungdomsvård är en tidsbestämd frihetsberövande påföljd som verkställs vid de särskilda ungdomshemmen i enlighet med bestämmelser i lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård. Det finns 22 särskilda ungdomshem med sammanlagt 700 platser.
De ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård har begått allvarlig brottslighet, såsom mord, dråp, grov misshandel, rån, våldtäkt och grovt narkotikabrott. Ofta tillhör ungdomarna olika kriminella nätverk. Påföljden verkställs på speciella avdelningar på vissa särskilda ungdomshem.
Sis har varit föremål för granskning flera gånger, och ledningen för Sis har haft dragningar för socialutskottet. Hot, våld, övergrepp och rymningar är några av de frågor som varit aktuella de senaste åren.
I mitten av januari rapporterade Dagens Juridik att rymningarna från slutna ungdomshem hade ökat. År 2020 rapporterades 25 rymningar in, vilket var en dryg fördubbling jämfört med året innan då 11 stycken personer rymde från Sis-hem.
Under förra veckan kunde vi läsa i flera medier om 16-åringen som sköt två bröder, vilka skadades svårt men överlevde. Han dömdes till sluten ungdomsvård för mordförsök men rymde förra sommaren. Hans rymning ledde till en intensiv debatt om eftersatt säkerhet vid ungdomshem. I januari i år hände det som inte fick hända. Han rymde igen och är nu misstänkt för mord som begicks under tiden han var på rymmen.
Förra året rymde en person varannan vecka från Sis. Antalet rymningar har ökat och detta är totalt oacceptabelt. Säkerheten måste förstärkas kraftigt och rymningarna minska.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Vilka åtgärder kommer ministern och regeringen att vidta för att minska antalet rymningar från Sis-hem?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2982 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2020/21:2982 av Ulrika Heindorff (M)
Rymningar från SiS-hem
Ulrika Heindorff har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen kommer att vidta för att minska antalet rymningar från SiS-hem.
Regeringen anser att säkerheten inom SiS är oerhört viktig. Den slutna ungdomsvården ska förstärkas och förbättras. Regeringen har de senaste åren därför skjutit till stora resurser för att stärka kvaliteten och säkerheten i verksamheten. Tack vare ökade anslag har SiS infört flera säkerhetshöjande åtgärder. SiS har även etablerat en ny säkerhetsorganisation och en ny säkerhetsdirektör tillträdde den 1 februari i år. Det säkerhetshöjande arbetet på SiS har påbörjats och vi kommer att nogsamt följa detta arbete.
Regeringen har vidare gett SiS i uppdrag att vidta säkerhetshöjande insatser vid de avdelningar där dömda högriskungdomar vårdas. Ett viktigt steg i den inriktningen togs den 18 januari, då beslut fattades om att ungdomshemmet i Södertälje och i Kalix får högre nivå på säkerheten än vad som funnits tidigare på SiS. Den 18 januari beslutades även att LSU- och LVU-avdelningar ska delas upp inom hela SiS. Att skilja på LVU och LSU ger ökade möjligheter till en säkerhetsnivå som är anpassad för respektive placeringsgrund och leder till ökad trygghet för både ungdomar och medarbetare.
Regeringen avser även inom kort att tillsätta en utredning för att se över regelverket kring den slutna ungdomsvården.
Stockholm den 2 juni 2021
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.