Samhällsekonomiska konsekvenser av vinterns tågkaos

bden 23 mars

Svar på fråga

2010/11:385 Samhällsekonomiska konsekvenser av vinterns tågkaos

Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd

Hans Ekström har frågat mig om jag sett till att en samhällsekonomisk analys gjorts av de skadeverkningar som tågkaoset orsakat.

Robust infrastruktur och tillförlitliga transporter är själva livsnerven för att människors arbetsliv och vardagsliv ska fungera och för att näringsliv och industri ska verka och växa. När tågtrafiken inte fungerar är det ett samhällsekonomiskt problem. Det är även ett avbräck ekonomiskt för enskilda och företag. Goda möjligheter att arbetspendla, helst kollektivt, är en förutsättning för människor att söka arbete och bedriva studier på längre avstånd precis som det är viktigt för näringslivet att ha större upptagningsområde för att få rätt kompetens.

Med detta som utgångspunkt gav regeringen nyligen Trafikanalys i uppdrag att redovisa ett kunskapsunderlag om hur arbetspendlingen ser ut i storstadsregionerna. Särskilt vill regeringen ha belyst hur utbudet av infrastruktur, fordon, kollektivtrafik och beläggningsgrader ser ut i regionerna. Underlaget ska även inkludera vilka överväganden det finns för enskilda, till exempel val av boende i relation till arbete. Men också vilka bristerna är för arbetspendling i storstäderna och kostnader till följd av detta. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2011.

Regeringen har sedan tidigare kunnat konstatera brister i tidigare underhåll och att sårbarheten och kapacitetsbristen på våra järnvägar är stor. Bland annat därför beslutade regeringen förra året om en historisk infrastruktursatsning på närmare 500 miljarder kronor fram till år 2021. I denna satsning ingår bland annat Citybanan som väsentligt kommer att förbättra förutsättningarna för järnvägstrafiken i Mälardalen. Vidare har regeringen kraftfullt ökat resurserna för drift och underhåll av det svenska järnvägsnätet. Sedan år 2006 fram till i år har anslagen till drift och underhåll av järnvägsnätet ökat med ca 40 procent i löpande prisnivå.

Trots den historiska satsningen på transportinfrastrukturen kommer sårbarheten och kapacitetsbristen på våra järnvägar att vara stor såväl de närmast kommande åren som efter att de beslutade satsningarna har genomförts. Regeringen gav därför tidigare i denna månad Trafikverket i uppdrag att se över hur kapaciteten kan öka ytterligare. Särskilt ska aspekter belysas som kan identifiera flaskhalsar, behov av följdinvesteringar i andra delar av transportsystemet, i vilken mån ekonomiska styrmedel kan bidra till ett effektivare järnvägssystem samt hur drifts- och underhållsåtgärder kan bidra till effektivitetsökningar. Förbättringarna ska kunna ske på såväl kort som medellång och lång sikt. En första delrapport ska lämnas i oktober i år, slutrapportering ska ske 29 februari 2012.

Genom det övergripande transportpolitiska målet, att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet, har trafikverket i uppdrag att analysera och beakta samhällsekonomiska konsekvenser.

Regeringen månar om människors och företags tid. Därför ska järnvägen, steg för steg, bli tillförlitlig och robust. Något annat är inte acceptabelt.