Schablonersättningen

Skriftlig fråga 2019/20:376 av Carina Ståhl Herrstedt (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-11-13
Överlämnad
2019-11-13
Anmäld
2019-11-14
Svarsdatum
2019-11-20
Sista svarsdatum
2019-11-20
Besvarad
2019-11-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Assistansersättningens timbelopp schabloniserades den 1 september 1997 till ett belopp som fastställs varje år. Samtidigt infördes möjlighet till utökat schablonbelopp med 12 procent. Höjningen av schablonbeloppet fastställs varje år i regeringens budget, och 2019 höjdes det med 1,5 procent.

Ungefär 90 procent av schablonersättningen går till lön, enligt beräkningar från 2017; sedan dess har två lönerevisioner genomförts där ökningen av schablonersättningen inte täckt de ökade lönekostnaderna, så lönedelen av schablonen ligger förmodligen högre än 90 procent i dag.

De resterande 10 procenten ska gå till administration, utbildning, arbete med arbetsmiljö och kvalitetssystem samt till den assistansberättigades omkostnader både i och utanför hemmet. Summan för allt detta är ca 29 kronor per timme.

Enligt en medlemsundersökning utförd av arbetsgivarföreningen KFO:s medlemmar inom avtalsområdet personlig assistans framgår att den nuvarande uppräkningstakten av schablonersättningen är ohållbar, och nästan hälften av dem svarar att man klarar att bedriva verksamhet i maximalt två år till med nuvarande uppräkningstakt av schablonersättningen. 75 procent har tvingats göra neddragningar på grund av den tuffa ekonomiska situationen. Assistansbolagen drar ned på personal, minskar på utbildning och anställer personliga assistenter till lägre lön. Konsekvensen blir förstås lägre kvalitet på assistansen och stora rekryteringssvårigheter. För assistansanvändare med kvalificerade behov är läget mycket kritiskt och färre anordnare kan verkställa deras rättigheter.

1,5 procent av schablonersättning är otillräckligt och ersättningen räcker inte till. Regeringen måste förstå att situationen är ohållbar och att en förändring brådskar. Många seriösa anordnare tvingas snart ge upp, och assistansberättigade berövas möjligheten att välja personlig assistans med hög kvalitet när regeringen smygavvecklar personlig assistans.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Varför agerar inte ministern för att höja schablonersättningen när så många anordnare riskerar att tvingas lägga ned sin verksamhet om inget görs?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:376 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)



S2019/

04721/FST

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:376 av Carina Ståhl Herrstedt (SD)
Schablonersättningen

Carina Ståhl Herrstedt har frågat mig om varför jag inte agerar för att höja schablonersättningen när så många anordnare riskerar att tvingas lägga ned sin verksamhet om inget görs.

Jag har samma uppfattning som Carina Ståhl Herrstedt när det gäller att ett av de huvudsakliga syftena med den personliga assistansen är att assistansberättigade ska få möjlighet att välja assistansbolag. Ur detta perspektiv är det viktigt att schablonbeloppet ligger på en nivå som upprätthåller en mångfald av utförare av assistans för att bibehålla valfriheten för brukarna. Assistansbolag ska ha rimliga förutsättningar att bedriva verksamhet med en god arbetsmiljö för assistenter vilket borgar för god kvalitet i den assistans som utförs. Assistansbolagens förutsättningar påverkas, såsom andra företags, av läget på arbetsmarknaden när det gäller företagens möjligheter att hitta personal samt på lönsamheten i branschen.

Regeringen har vidare tillsatt en särskild utredare som ska göra en översyn av yrket personlig assistent (S 2018:08). I uppdraget ingår bl.a. att se över de personliga assistenternas villkor och möjligheter till introduktion, information och fortbildningsinsatser (dir. 2018:72).


För mig är det viktigt att säkerställa att den insats som ges är av god kvalitet och jag följer därför noga utvecklingen av hur schablonersättningens nivå påverkar förutsättningen för assistansanordnarna.

Stockholm den 20 november 2019

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.