Svar på fråga 2017/18:658 av Ann-Britt Åsebol (M)
Science centers
Ann-Britt Åsebol har frågat mig på vilket sätt jag vill satsa långsiktigt på science centers för att säkra Sveriges konkurrens- och innovationskraft samt borga för att antalet naturvetare och tekniker ökar.
För att möta det stora behovet av ingenjörer föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2018 en utbyggnad av ingenjörsutbildningar. Satsningen omfattar 20 miljoner kronor 2018 och beräknas öka till 160 miljoner kronor 2023, vilket motsvarar ca 1 600 utbildningsplatser. I fördelningen av utbildningsplatser har hänsyn tagits till bl.a. söktryck för att säkerställa att utbyggnaden sker med en hög kvalitet. Regeringen har även gett ett antal universitet och högskolor i uppdrag att planera för och bygga upp kompletterande utbildningar för personer med avslutad utländsk utbildning. Uppdragen rör kompletterande utbildningar för bl.a. ingenjörer.
Science centers är viktiga aktörer för kompetensutveckling, nätverksbygge och som platser för barns och elevers utforskande av teknik och naturvetenskap. Därför bidrar staten med 25,5 miljoner kronor årligen till teknik- och naturvetenskapscentrum, s.k. Science centers, vilket innebär stabilitet och förutsägbarhet för verksamheter som söker dessa medel. Att stödja Science center är ett sätt att bl.a. stödja lärares undervisning och kompetensutveckling i dessa ämnen.
Stöd ges även till verksamheter med liknande syfte och innehåll som Science centers, såsom stödet till Natur och teknik för alla, numera NTA Skolutveckling, som 2017 hade 133 kommuner och 34 enskilda huvudmän som medlemmar i ett välutvecklat långsiktigt samarbete. Regeringen avsätter även medel till ämnesdidaktiska centrum, s.k. resurscentrum, inom naturvetenskap och teknik.
Regeringen är medveten om betydelsen av både generella och avancerade kunskaper inom it och digital teknik, varför regeringen tagit fram en digitaliseringsstrategi för skolväsendet och infört programmering som centralt innehåll i grundskolans läroplaner i matematik och teknik. I samband med detta görs insatser för att stödja lärares kompetensutveckling i digital kompetens och programmering bl.a. i samarbete med några av landets Science centers.
Därutöver ges möjligheten till ett fjärde tekniskt år på gymnasieskolan som innebär att elever som har gymnasieexamen från teknikprogrammet kan gå ett fjärde tekniskt år för att utbilda sig till gymnasieingenjör. I utbildningen ingår undervisning i skolan och arbetsplatsförlagt lärande vilket ger goda möjligheter till arbete. Dessutom pågår det s.k. Tekniksprånget som erbjuder unga som ännu inte fyllt 21 år och som gått naturvetenskapligt program eller teknikprogrammet på gymnasiet fyra månaders betald praktik som ingenjör. Praktikanterna får värdefull inblick i vad ingenjörsyrket kan betyda i praktiken. Hittills har över 3 000 unga runt om i landet genomfört praktiken.
Regeringen menar att dessa insatser säkrar att antalet naturvetare och tekniker ökar i Sverige.
Stockholm den 31 januari 2018
Gustav Fridolin