Situationen i Afghanistan
Skriftlig fråga 2017/18:110 av Maria Andersson Willner (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-10-11
- Överlämnad
- 2017-10-17
- Anmäld
- 2017-10-18
- Svarsdatum
- 2017-10-25
- Sista svarsdatum
- 2017-10-25
- Besvarad
- 2017-10-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Minst 1 662 civila dödades i Afghanistan under första halvåret i år. Minst 20 procent av dåden skedde i Kabul, som är att betrakta som en av de fredligaste delarna av landet. Enligt FN omkom minst 150 personer i en kraftig lastbilsbomb i slutet av maj, den enskilt dödligaste attacken på afghansk mark sedan den USA-ledda invasionen 2001.
Terrordåd mot civilbefolkningen ökar. Attentaten mot olika minoriteter ökar. Diskrimineringen och polariseringen ökar. Det finns minst sagt mycket som oroar när det gäller utvecklingen i Afghanistan.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Vad kan Sverige bidra med för att minoriteter, däribland den utsatta gruppen hazarer, ska få stärkt skydd i Afghanistan?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:110 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:110 av Maria Andersson Willner (S) Situationen i Afghanistan
Maria Andersson Willner har frågat mig vad Sverige kan bidra med för att minoriteter, däribland den utsatta gruppen hazarer, ska få stärkt skydd i Afghanistan.
Jag delar Maria Andersson Willners oro över situationen i Afghanistan. Den väpnade konflikten har fortsatt att förvärras i omfattning och intensitet det senaste året och utgör det största hindret för Afghanistans utveckling. Säkerhetssituationen skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Antalet civila våldsoffer är högst i de södra och centrala delarna av landet. Även den humanitära situationen i Afghanistan har fortsatt försämrats under det senaste året.
Diskriminering av personer som tillhör minoriteter är ett problem i Afghanistan. Hot och godtyckligt våld mot hazarer förekommer. Detta belyses särskilt i den rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Afghanistan, som Utrikesdepartementet publicerade tidigare i år.
Sveriges engagemang i Afghanistan är långsiktigt. Afghanistan är en av de största mottagarna av svenskt utvecklingssamarbete. Regeringens åtagande om utvecklingssamarbete med Afghanistan uppgår till 8-8,5 miljarder kronor under tioårsperioden 2015-2024. Nuvarande strategi för utvecklingssamarbete med Afghanistan gäller 2014-2019 och uppgår i genomsnitt till ca 850 miljoner kronor per år. Syftet med Sveriges utvecklingssamarbete med Afghanistan är att bidra till en demokratisk, fredlig och hållbar utveckling med långsiktig ekonomisk tillväxt.
Svenskt utvecklingssamarbete i Afghanistan har inget geografiskt fokus och gör inte skillnad mellan olika etniska eller religiösa grupper, utan genomförs med utgångspunkt i var biståndet kan göra störst nytta och bidra till varaktiga resultat.
Sverige stödjer genom Världsbankens fond för återuppbyggnad flera nationella program, som levererar bland annat hälsa, utbildning och infrastruktur till hela landet. Därutöver finansierar Sida även Svenska Afghanistankommittén (SAK) som bl.a. bedriver skolor i Bamyan, där hazarer är den dominerande minoriteten, och har även verksamhet i andra hazara-befolkade områden. På så sätt bidrar svenskt bistånd till att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor och möjligheter för fattiga människor att bidra till och dra nytta av ekonomisk tillväxt.
Konflikten i Afghanistan är komplex med många internationella och regionala intressenter. För att skapa framtidstro och motverka grundorsaker till konflikt är det nödvändigt att arbeta med freds- och statsbyggnad, inklusive stärkt skydd för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, samt att främja förtroendet mellan medborgare och stärka de aktörer i Afghanistan som vill se en fredlig lösning på konflikten.
Stockholm den 24 oktober 2017
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.