Självförsörjningsgrad och pensioner

Skriftlig fråga 2020/21:3221 av Mattias Karlsson i Luleå (M)

Mattias Karlsson i Luleå (M)

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

I Entreprenörskapsforums rapport Vägar till självförsörjning som offentliggjordes 2020 finns en kort passage som lyder så här:

”Vissa kostnader kan antas öka markant över tiden. Pensionsmyndigheten prognostiserar till exempel att pensionskostnaderna för grundskyddet för utrikes födda kommer att stiga från dagens 4,1 miljarder (Pensionsmyndigheten, 2017) till elva miljarder 2030 för att 2060 uppgå till hela 69 miljarder. Enligt prognosen kommer kostnaderna enkom för grundskyddet motsvara 1,2 procent av BNP. Till detta kommer svårkvantifierbara kostnader i form av minskad tillit, kriminalitet och sociala problem i kölvattnet av bristande ekonomisk integration och låg självförsörjningsgrad. Utan att fördjupa oss i dessa kostnader nöjer vi oss med att konstatera att om det finns en önskan att minska dem är det nödvändigt att öka självförsörjningsgraden.”

Enligt Pensionsmyndigheten är det mindre än 1 procent av de svenska pensionärerna som har svårt att klara de nödvändigaste utgifterna, vilket ligger långt under EU-snittet på 8 procent. Trots detta finns det en politisk diskussion om att det svenska pensionssystemet är underfinansierat, utan att man tar hänsyn till hur den sjunkande självförsörjningsgraden påverkar pensionsprognoserna.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

 

Är statsrådet beredd att ge uppdrag till Pensionsmyndigheten att redovisa hur kostnadsperspektivet för staten ser ut på sikt om inte självförsörjningsgraden ökar?

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2021-06-15 Överlämnad: 2021-06-15 Anmäld: 2021-06-16 Svarsdatum: 2021-06-23 Sista svarsdatum: 2021-06-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Svar på skriftlig fråga