Sjöfartssäkerhet

Skriftlig fråga 2019/20:1254 av Jimmy Ståhl (SD)

Jimmy Ståhl (SD)

Sjöfartssäkerhet (pdf, 89 kB)

till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Som tjänstledig hamnarbetare med 20 års yrkeserfarenhet satte jag kaffet i halsen när jag läste Tidningen Proffs artikel om frustrerade kustbevakare. Under min utbildning och under åren som hamnarbetare har vi kontinuerligt fått utbildningar i hur viktigt det är med säkerheten i hamnen och även på det gods vi fraktar ombord och placerar på fartygen. Säkerheten är A och O. Att slarva med lastsäkring kan vid blåst leda till att godset sliter sig och slår loss annat gods, vilket kan resultera i att fartyget går under. Farligt gods är än mer viktigt att hantera korrekt; det finns rutiner i hamnen som säger var farligt gods ska stå i väntan på ombordlastning för att skadan om olyckan är framme ska bli så liten som möjligt och för att räddningspersonal enkelt ska komma åt godset. Hamnen har rutiner och instruktioner för hur man ska agera vid en olycka, hur man larmar och hur man hjälper räddningspersonal fram till olycksplatsen.

Att läsa hur illa det är ombord på fartyg och hur många brister Kustbevakningen upptäcker är minst sagt skrämmande. Sedan sommaren 2019 kan inte Kustbevakningen längre straffa lagbrytarna, då Högsta domstolen i juni 2019 beslutade att dessa bara får dömas enligt lagar på svenska. Johanna Ström från Kustbevakningen hoppas att lagen översätts så snabbt som möjligt.

Enligt artikeln säger Kustbevakningen att runt 41 procent av alla lastbilar de inspekterar, ofta lastade med brandfarliga ämnen och gifter, har brister i säkerheten. 2019 var ett katastrofalt år för sjösäkerheten i världen. Året startade med ett rekordstort antal bränder på fraktskepp under kortast tid, och huvudorsaken tros vara att transportföretag inte deklarerar farligt gods.

Brand ombord på ett fartyg är bland det värsta som kan hända. Sjösäkerheten får inte äventyras – det måste till snabba åtgärder nu som säkerställer säkerheten i hamnar och framför allt ombord på fartyg. Vi ska inte behöva läsa om dödsfall när dessa enkelt kan undvikas.

Med anledning av texten ovan vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Hur avser ministern att agera för att återställa sjösäkerheten och säkerheten i hamnarna?

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2020-04-23 Överlämnad: 2020-04-24 Anmäld: 2020-04-27 Svarsdatum: 2020-05-06 Sista svarsdatum: 2020-05-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Svar på skriftlig fråga

Ju2020/

01630

Justitiedepartementet

Inrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2019/20:1254 av Jimmy Ståhl (SD)
Sjöfartssäkerhet

Jimmy Ståhl har frågat infrastrukturministern om han avser att agera för att återställa sjösäkerheten och säkerheten i hamnarna.

Frågan har överlämnats till mig.

Alla fartyg som transporterar last måste stuva och säkra lasten på ett säkert sätt för att vara sjövärdiga. Utgångspunkten är att samma lastsäkringskrav gäller för farligt gods som för vanligt gods. Transportstyrelsen har meddelat ett antal föreskrifter och allmänna råd som rör lastsäkring och transport av farligt gods. Det är fartygets befälhavare som är skyldig att se till att fartyget är sjöklart innan resan påbörjats, vilket innebär att det är befälhavaren som har det yttersta ansvaret för att bland annat lastsäkringen är korrekt utförd.

Transport av farligt gods till sjöss är närmare reglerat i IMDG-koden (International Maritime Dangerous Goods-code) som finns bilagd på enbart engelska till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2015:66) om transport till sjöss av förpackat farligt gods.

Frågan om att regler måste finnas tillgängliga på svenska för att svenska domstolar ska kunna döma till straffrättsligt ansvar har nyligen prövats av Högsta domstolen (NJA 2019 s. 577). Målet handlade om en person kunde ådra sig straffrättsligt ansvar för innehav av en stark laserpekare utan erforderligt tillstånd, när en av förutsättningarna för att gärningen ska utgöra ett brott följer av en teknisk standard på ett annat språk än svenska. Domstolen ansåg i det målet att det förelåg hinder mot att tillämpa straffbestämmelsen.

Om en liknande bedömning skulle göras även vid åsidosättande av reglerna i IMDG-koden har inte prövats. IMDG-koden vänder sig huvudsakligen till en krets av personer med särskilda fackkunskaper. Inom sjöfarten är det också vedertaget med engelska som arbetsspråk.

Regeringen anser att säkerheten i hamnar och på fartyg är viktig. Det är många faktorer som har betydelse för säkerheten, som exempelvis regelverk och efterlevnad av bestämmelserna, myndigheternas tillsyn och möjligheten att beivra brott mot bestämmelserna. Vidare är det viktigt med ansvar, utbildning och kompetens hos aktörerna i transportkedjan.

Stockholm den 6 maj 2020

Mikael Damberg