Sjukas och arbetsskadades beskattning

Skriftlig fråga 2013/14:640 av Anders Karlsson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Överlämnad
2014-05-26
Inlämnad
2014-05-26
Anmäld
2014-05-27
Sista svarsdatum
2014-06-04
Besvarad
2014-06-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Anders Borg (M)

 

Tidningen Arbetet konstaterar att risken att råka ut för allvarliga arbetsolyckor har mer än fördubblats de senaste fem åren. Det betyder att 19 personer om dagen, eller 132 per vecka, får så allvarliga skador att de inte kommer att återhämta sig helt, enligt Afa Försäkrings statistik över godkända arbetsskador.

Trots att dödsolyckorna minskat har de allvarligaste arbetsolyckorna totalt sett ökat de senaste åren. Det är främst skador med låg invaliditetsgrad som har ökat, och den största ökningen finns bland unga arbetstagare. Bakgrunden är att arbetslivet har blivit hårdare samtidigt som arbetsmiljöarbetet rustats ned av både arbetsgivare och regering. Det har lett till att den tidigare trenden med en minskning av allvarliga jobbolyckor nu brutits. Att arbetskraften blivit äldre kan också påverka statistiken. En 55-åring kan få bestående men av ett fall som en 25-åring kan klara utan skador.

Risken att drabbas av allvarliga olyckor är ojämnt fördelad på arbetsmarknaden. Män löper betydligt större risk än kvinnor att råka ut för allvarliga olyckor på jobbet. Det beror på att män och kvinnor till stor del jobbar i olika yrken och att olycksrisken är som störst i manligt dominerade jobb, där byggnadsträarbetare och brandpersonal toppar olycksstatistiken. De vanligaste orsakerna till allvarliga jobbolyckor är fall, arbete med maskiner och verktyg samt hot och våld.

Statistiken visar också att det är de äldsta och de yngsta arbetstagarna som löper störst risk att skada sig. För de yngre männen handlar det om att skada sig på verktyg eller maskiner. Äldre, framför allt kvinnor, har i stället en kraftigt ökad risk att skadas allvarligt genom att ramla på jobbet.

Mot denna bakgrund framstår taket i sjukförsäkringen och den högre beskattningen av de sjukas ersättningar som orättvis och omoralisk.

Hur vill finansministern ändra sin orättvisa och omoraliska beskattning av de sjuka och arbetsskadade?

Svar på skriftlig fråga 2013/14:640 besvarad av Anders Karlsson (S)

Dnr Fi2014/2028

Dnr Fi2014/2029

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen

Svar på frågorna 2013/14:639 och 640 av Anders Karlsson (S) Extraskatten på sjuka och arbetslösa respektive Sjukas och arbetsskadades beskattning

Anders Karlsson har ställt frågor till mig om jag avser att förbättra sjukas, arbetsskadades och arbetslösas situation skattemässigt.

Regeringens främsta mål är att varaktigt öka sysselsättningen och minska utanförskapet. Skattepolitiken har därför inriktats på att göra det mer lönsamt att arbeta. Fler i arbete är en förutsättning för att säkra välfärden för en befolkning med allt fler äldre. Med fler människor i arbete skapas förutsättningar för att finansieringen av välfärden säkras långsiktigt. Fler i arbete är därför av stor betydelse för att kunna tillhandahålla en god ekonomisk situation för bl.a. sjukskrivna, arbetslösa och personer som uppbär arbetsskadelivränta.

Mot denna bakgrund avser jag inte att vidta några åtgärder för att ändra skattereglerna på detta område.

Stockholm den 5 juni 2014

Anders Borg

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.