Skatt på husbilar

Skriftlig fråga 2019/20:474 av Eric Palmqvist (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-11-20
Överlämnad
2019-11-22
Anmäld
2019-11-26
Svarsdatum
2019-11-27
Besvarad
2019-11-27
Sista svarsdatum
2019-12-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Regeringen har beslutat att införa en så kallad bonus–malus-modell på fordonsskatten för personbilar. Detta i syfte att stimulera nybilsköparna att köpa nya bilar med lägre klimatpåverkan. Skattemodellen omfattar alla nya personbilar, även personbil klass II som är ett fordon som är permanent försett med en kaross som är utrustad med fast monterade sovplatser, utrustning för matlagning och bord, så kallade husbilar. Dessa karosserier är vanligtvis byggda på lätta lastbilschassier. Personbil klass II är därför en fordonstyp som varken är att betrakta som lätt lastbil eller personbil konstruerad primärt för personbefordran utan snarare som ett renodlat fritidsfordon ämnat för rekreation.

Trots detta förhållande har regeringen framhärdat i att låta denna fordonstyp ingå i det så kallade bonus–malus-systemet trots att det inte finns några bonusfordon att tillgå i denna klass nu eller under överskådlig framtid. Detta för att produktionsserierna är förhållandevis låga och att man utgår ifrån lätta lastbilschassier som inte omfattas av denna skattemodell och egentligen i grunden är konstruerade för andra transportuppgifter.

Kombinationen av den redan införda bonus–malus-modellen och fordonsskatten från och med den 1 januari 2020 baseras på den nya WLTP-körcykeln och kommer att generera oskäligt höga fordonskatter på just denna typ av fordon som har ett genomsnittligt lågt årligt miluttag.

Denna typ av fritidsfordon kommer med den föreslagna modellen riskera att kosta köparna så mycket som 30 000–40 000 kronor årligen de tre första åren, vilket är unikt om man jämför med andra fordon eller redskap som exempelvis motorcyklar, terrängskotrar och båtar samt fritidshus som också används huvudsakligen för rekreation.

Signalerna har inte låtit vänta på sig. Nyförsäljningen av motsvarande fordon ökar i hela Europa samtidigt som försäljningen har minskat i Sverige, och prognosen för 2020 är mycket dyster. Ett försäljningstapp på uppemot 50 procent förutspås, och med tanke på att en personbil klass II kostar i storleksordningen en halv miljon till flera miljoner kronor kommer monsbortfallet att vara högst märkbart. Till detta kommer det faktum att en av Sveriges husbilstillverkare har tvingats att permittera personal samt att handlarnas omsättning minskat och att anställda sagts upp.

Från Sveriges campingar uttrycker man nu också en oro över den minskade husbilsförsäljningen. Undersökningar visar att en icke försumbar del av målgruppen överväger att i stället spendera sina pengar på charterresor eller båtkryssningar när den årliga skatten upplevs som oskäligt hög. Detta kan på sikt äventyra arbetstillfällen inom vår inhemska besöksnäring som är mycket viktig, inte minst i våra glesbygdsområden där campingar ofta återfinns. Till detta kommer det ökade klimatavtryck som charterresor och båtkryssningar medför jämfört med camping i Sverige.

När kritik kring dessa omständigheter tidigare framförts till regeringen har ett förslag från regeringens företrädare varit att uppmana husbilsägarna att ställa av och på sina fordon för att bara betala skatt de dagar fordonen körs. Detta är att betrakta som en nödlösning på en i grunden felaktigt utformad skatt. Denna lösning medför ökande administrativa kostnader, risk för försäkringstvister om ett fordon skadas då det står på en camping och är avställt och därmed inte i trafik enligt försäkringsbolagen, och det är praktiskt omöjligt att ställa av och på ett fordon, om korta stopp görs, eftersom ståtiden måste vara minst 15 dagar för att räknas.

Den nya bonus–malus-modellen för beräkning av fordonsskatt är i kombination med beräkningsmodellen utifrån WLTP en dödsstöt för personbil klass II som aldrig skulle ha omfattats av denna beräkningsmodell och heller inte gör det i något annat europeiskt land.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Hur ser ministern på att vi i Sverige inför unikt höga årsskatter på så kallade husbilar, och avser ministern att vidta några åtgärder för att den nya beskattningen av personbil klass II inte ska bli verklighet?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:474 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)



Fi2019/03848/SE, Fi2019/03849/SE, Fi2019/03857/SE

, F

i2019/03937/SE

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:415 av Angelica Lundberg (SD) Höjningen av husbilsskatten, fråga 2019/20:418 av Eric Westroth (SD) Beskattning av husbilar, fråga 2019/20:420 av Lars Beckman (M) Beskattning av svenska husbilar och fråga 2019/20:474 av Eric Palmqvist (SD) Skatt på husbilar

Angelica Lundberg har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att stoppa den orättvisa husbilsskatten. Eric Westroth har frågat mig om jag tänker ta några initiativ för att mildra effekterna av den orimligt höga beskattningen av nyregistrerade husbilar. Lars Beckman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att inte beskattningen av husbilar ska vara oskäligt hög. Eric Palmqvist har frågat mig hur jag ser på att vi i Sverige inför unikt höga skatter på husbilar och om jag avser vidta några åtgärder för att den nya beskattningen av dessa fordon inte ska bli verklighet.

Husbilar registrerade som personbil klass II omfattas av bonus–malus-systemet. Liksom för vanliga personbilar och lätta lastbilar, bör den tekniska utvecklingen mot mer miljövänliga fordon stimuleras vid nybilsköp även för husbilar.

Sedan den 1 september 2019 innebär de gemensamma EU-reglerna att majoriteten av nya husbilar ska ha uppgift om koldioxidutsläpp i vägtrafikregistret enligt den nya körcykeln WLTP. Med den gamla testmetoden, NEDC, saknades många gånger uppgift om koldioxidutsläpp för den färdigbyggda husbilen och de har därför beskattats efter skälig grund. Finns det en uppgift om koldioxidutsläpp för den färdigbyggda husbilen i vägtrafikregistret ska den ligga till grund för uttaget av fordonsskatt. Finns mer än en uppgift om koldioxid registrerad för ett fordon som tas i trafik första gången fr.o.m. den 1 januari 2020 ska fordonet beskattas enligt det högsta värdet. I praktiken innebär detta att uppgiften om koldioxidutsläpp enligt WLTP kommer att ligga till grund för beskattningen av de flesta lätta fordon som tas i trafik första gången fr.o.m. den 1 januari 2020. WLTP är mer realistisk än den tidigare testmetoden, NEDC, vilket i de flesta fall innebär att fordon som testas enligt WLTP får högre utsläppsvärden och därmed också högre fordonsskatt.

Husbilar skiljer sig från andra fordon genom att de inte enbart är fordon för person- och godsbefordan, utan även används som boende- och fritidsfordon. De körs i genomsnitt också i betydligt mindre omfattning än andra fordon. Avställningen av husbilar är också omfattande; vid årsskiftet 2018/19 var över 80 procent av alla husbilar i Sverige avställda. Det är rimligt att husbilar beskattas för sina utsläpp, på samma sätt som övriga lätta fordon, när de körs. Det är samtidigt viktigt att regelverket är utformat på ett sätt att husbilsägare enkelt kan ställa av sitt fordon och inte debiteras skatt för tid då fordonet är avställt.

För att ytterligare underlätta för husbilsägare att ställa av sitt fordon när det inte används, bereds för närvarande ett ärende inom Regeringskansliet att ge Skatteverket i uppdrag att utreda förmånligare villkor för återbetalning av skatt för husbilar (personbil klass II) vid avställning.

Stockholm den 27 november 2019

Magdalena Andersson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.