skydd för utländska kvinnor

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Maria Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att skärpa nuvarande lag så att de utländska kvinnor som i dag misshandlas och står utan skydd får en starkare ställning.

Det är djupt beklagligt att det alltjämt förekommer att utländska kvinnor som kommer till Sverige på anknytning till en här bosatt man misshandlas. Det kan vi inte acceptera. Det är däremot inte korrekt att dessa kvinnor står utan skydd i Sverige. Vid misshandel eller hot om misshandel kan man vända sig till polisen och få rätt till samhällets beskydd.

Syftet med de ändringar i utlänningslagen som trädde i kraft den 1 juli 2000 var bl.a. att förebygga att kvinnor blir misshandlade eller på annat sätt kränkta här i landet, och att stärka ställningen för dem som ändå har blivit kränkta. I förarbetsuttalanden till de nya bestämmelserna (se prop. 1999/2000:43 s. 43 f) anförde regeringen bl.a. att referenspersoner i Sverige i samband med utredningen ska tillfrågas om tidigare äktenskap/samboförhållanden och om eventuella domar för brott samt att Migrationsverket ska kunna hämta in utdrag ur polisens register om det finns särskilda skäl till det. De nya reglerna innebär att fortsatt uppehållstillstånd ska kunna beviljas trots att förhållandet upphört inom tvåårstiden för den uppskjutna invandringsprövningen, om sökanden eller sökandens barn utsatts för våld eller för handlingar som innefattar allvarlig kränkning av sökandens eller barnets frihet eller frid. Regeln är emellertid inte absolut och hänsyn ska bl.a. tas till under vilka omständigheter övergreppet ägt rum, hur allvarligt det varit samt hur länge förhållandet varat.

Om en kvinna behöver skydd i Sverige på grund av att hon inte kan återvända till sitt hemland, finns det sedan tidigare bestämmelser i utlänningslagen som ger möjlighet till sådant skydd. Vidare kan även uppehållstillstånd beviljas av humanitära skäl.

Vad gäller registerkontroll av referenspersonen i Sverige, måste Migrationsverket ha särskilda skäl för att göra en sådan eftersom det skulle vara ett intrång i den personliga integriteten om varje referensperson skulle kontrolleras. Föreligger särskilda skäl för en registerkontroll av referenspersonen utgår jag från att det görs. Här vill jag också nämna att det i de allra flesta fall handlar om seriösa förhållanden utan problem med misshandel. Det är emellertid @ och måste förbli @ myndigheterna som i varje enskilt fall och med tillämpning av gällande rätt prövar om en ansökan om uppehållstillstånd ska beviljas.

Det är enligt min mening för tidigt att döma ut de nya bestämmelserna i utlänningslagen som verkningslösa. Framkommer det att lagen inte har fått avsedd effekt är det möjligt att vi måste se över om den kan förbättras. Jag anser dock att det för närvarande saknas anledning att på nytt se över utlänningslagens bestämmelser vad gäller möjligheten att ge skydd till utländska kvinnor som misshandlas i Sverige.