Skyddat boende

Skriftlig fråga 2012/13:497 av Acketoft, Tina (FP)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-05-08
Anmäld
2013-05-13
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2013-05-22
Besvarad
2013-05-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 maj

Fråga

2012/13:497 Skyddat boende

av Tina Acketoft (FP)

till statsrådet Maria Larsson (KD)

Den senaste tidens rapportering om kommunernas bristande tillgång till så kallat skyddat boende väcker stor oro bland såväl utsatta kvinnor och barn som de många engagerade vid våra många kvinnojourer runt om i landet.

Enligt statistik som SVT sammanställt från de två största paraplyorganisationerna för kvinnojourer i Sverige gömde sig 3 090 kvinnor hos någon av de ideella kvinnojourerna under förra året.

Siffrorna har ökat under de senaste fyra åren. Samtidigt tvingades jourerna att neka plats till 3 319 kvinnor. Mer än dubbelt så många fick nej under 2012 som för fyra år sedan.

Orsaken är bland annat att de kvinnor som i dag bor på kvinnojourernas skyddade boenden inte har några lägenheter att flytta till efter att behovet av skydd har upphört, vilket resulterar i en propp i systemet.

Men den lag som stiftades 2007 är tydlig – kommunerna har en lagstadgad skyldighet att ge våldsutsatta kvinnor stöd och skydd, även ett skyddat boende.

Bland annat Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, SKR, efterlyser nu hårdare krav på kommunerna.

Vad avser statsrådet att göra för att säkerställa att kommunerna lever upp till det åtagande de har för kvinnors skydd och säkerhet?

Svar på skriftlig fråga 2012/13:497 besvarad av Statsrådet Maria Larsson

den 22 maj

Svar på fråga

2012/13:497 Skyddat boende

Statsrådet Maria Larsson

Tina Acketoft har frågat mig vad jag avser att göra för att säkerställa att kommunerna lever upp till det åtagande de har för kvinnors skydd och säkerhet.

För att personer som utsätts för våld och hot ska få det skydd och stöd de är i behov av krävs att alla aktörer i samhället samverkar. Det är kommunerna som ansvarar för att medborgarna får det stöd och hjälp de behöver. Kommunerna har också en lagstadgad skyldighet att ge våldsutsatta kvinnor stöd och hjälp. Regeringen gör stora ansträngningar för att stödja kommunernas i detta mycket viktiga arbete.

Personer som varit utsatta för våld kan behöva både akuta och långsiktiga insatser av olika slag. Det är till exempel viktigt att det finns tillgång till tillfälliga skyddade boenden för dem som akut behöver skydd, men också möjlighet till mer långsiktiga lösningar av boendesituationen för de som så behöver.

Socialstyrelsen har i uppdrag att vägleda socialtjänsten i arbetet med brottsoffer som är i behov av stöd och hjälp bland annat genom att ta fram kunskapsstöd för tillämpningen av socialtjänstlagen. Myndigheten har förstärkt tillsynen på området och arbetet med att utveckla och genomföra öppna jämförelser pågår.

Socialstyrelsen har också ett pågående uppdrag att göra en samlad analys av insatsen skyddat boende för hotade personer och ta fram ett vägledande material för berörda målgrupper. I uppdraget ingår även att definiera begreppet skyddat boende och ta fram en modell för hur insatsen kan kvalitetsutvecklas, följas upp och utvärderas kontinuerligt på nationell nivå.

Socialstyrelsen redovisade nyligen en kartläggning av omfattning och kvalitet vid skyddade boenden i Sverige. Det är den första samlade översikten av skyddade boenden i Sverige som genomförts. Den visar att i princip alla kommuner kan erbjuda skyddat boende, men det framgår också att platserna ofta inte räcker till. Socialstyrelsen ska slutredovisa uppdraget i september i år med förslag till ytterligare åtgärder för hur huvudmännens arbete med skyddade boenden kan utvecklas utifrån rådande ansvarsfördelning.

Utöver detta ska den nationella samordnaren mot våld i nära relationer, som bland annat har i uppdrag att överväga hur skyddet för och stödet till brottsoffren kan utvecklas, redovisa sitt uppdrag i juni 2014.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.