Skyddsjakt på skarv

Skriftlig fråga 2018/19:657 av Lars Beckman (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-05-15
Överlämnad
2019-05-16
Besvarad
2019-05-22
Sista svarsdatum
2019-05-22
Svarsdatum
2019-05-22
Anmäld
2019-05-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

Länsstyrelsen Gävleborg har den 13 maj 2019 beslutat att avslå Hudiksvalls kommuns ansökan om skyddsjakt efter skarv vid Kastellholmen. Ansökan inkom till länsstyrelsen den 30 april, och kommunen önskade att få fälla 50 skarvar och pricka 100 ägg. Hudiksvalls kommun anger i sin ansökan att det är väldigt olyckligt i sammanhanget att en ö som ligger i ett centralt läge för allmänhetens beskådan förstörs under en längre tid. Skälen till kommunens ansökan var att Kastellholmen inte skulle besökas i samma utsträckning och att en skarvetablering skulle utgöra en negativ inverkan på stadsbilden. Syftet var även att skydda fisket, då Hudiksvallsfjärdens inre del anges vara ett populärt område för fritidsfiske och då det finns två närliggande vattendrag där havsöring vandrar upp. 

Länsstyrelsen gör en samlad bedömning i varje enskilt fall utifrån gällande lagstiftning. Skyddsjakt kan beviljas med hänsyn till allmän hälsa och säkerhet, skriver länsstyrelsen i ett pressmeddelande, eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse. Detta kan till exempel vara risk för smitta, förorenat grundvatten eller allvarlig risk för trafikolyckor. Skyddsjakt kan även beviljas om det föreligger risk för allvarlig skada. Allvarlig skada syftar framför allt på skada på egendom som medför ekonomiska förluster eller ökade kostnader. 

Länsstyrelsen bedömer i sitt beslut att den förlorade växtligheten på Kastellholmen och den påverkan det har på stadsbilden inte klassas som ett allt överskuggande allmänintresse i den bemärkelse som åsyftas genom bestämmelsen i 23 a § jaktförordningen. Inte heller att friluftsområdet Kastellholmen påverkas utseendemässigt kan klassas som ett allt överskuggande allmänintresse. Länsstyrelsen bedömer inte att det utifrån vad som framkommer i ansökan föreligger risk för allvarlig skada på fiskpopulationer eller fiske. Komfortskäl såsom lukt och ljud kan inte anses innefattas i begreppet allvarlig skada. Även utseendemässig förändring är att se som ett komfortskäl och innefattas därmed inte heller av begreppet allvarlig skada. Länsstyrelsen beslutade att avslå ansökan om skyddsjakt efter skarv då man menar att det som framkommer i ansökan inte uppfyller de krav med hänsyn till allmän hälsa och säkerhet, eller för att förhindra allvarlig skada, som anges i 23 a § jaktförordning (1987:905).

Länsstyrelsen skriver i sitt pressmeddelande att man har förståelse för att invånarna upplever skarvförekomsten på Kastellholmen som ett problem, men att bedömningen av ansökan är gjord utifrån länsstyrelsens uppdrag som innebär att följa gällande lagstiftning.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:

 

Vilka initiativ avser statsrådet att vidta så att våra myndigheter kan bevilja skyddsjakt på skarv?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:657 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)




Svar på fråga 2018/19:657 av Lars Beckman (M)
Skyddsjakt på skarv

Lars Beckman har frågat mig vilka initiativ jag avser att vidta så att våra myndigheter kan bevilja skyddsjakt på skarv.

Skarvpopulationen och hur den ska förvaltas är en viktig fråga. Jag är medveten om att fisket kan påverkas negativt eftersom skarv kan ta fångad fisk och skada fiskeredskap. Det finns också indikationer på att skarvpopulationer lokalt kan ha en negativ effekt på fiskbestånd. Jag är även medveten om att naturen i anslutning till häckningsplatser för skarv förändras. Antalet skarvar kan lokalt uppfattas som problematiskt.

Skarven skyddas enligt fågeldirektivet (Europaparlamentets och Rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009). Endast EU-kommissionen har befogenhet att föreslå ändringar i fågeldirektivet eller dess bilagor, däribland skyddet för skarven.

Naturvårdsverket har det övergripande nationella ansvaret för genomförandet av viltförvaltningspolitiken, däribland frågor som berör förvaltningen av skarvpopulationen. Viltförvaltningen är regionaliserad. Om det är motiverat kan länsstyrelsen i enlighet med gällande författningar besluta om skyddsjakt. Regeringen är angelägen om en fungerande viltförvaltning som tar hänsyn till de verksamheter och människor som berörs och följer frågan noga.

Stockholm den 21 maj 2019

Jennie Nilsson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.