Småskalig slakt
Skriftlig fråga 2019/20:1533 av Lars Mejern Larsson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-06-09
- Överlämnad
- 2020-06-10
- Anmäld
- 2020-06-11
- Svarsdatum
- 2020-06-17
- Sista svarsdatum
- 2020-06-17
- Besvarad
- 2020-06-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
För oss socialdemokrater är det viktigt att det ska vara möjligt för varje människa att kunna bo, leva och verka i alla delar av landet. En av våra viktigaste uppgifter är att föra en politik som håller ihop landet och som bidrar till en hållbar utveckling i såväl städer som tätorter och gles- och landsbygd. Den svenska landsbygden har stor potential att utvecklas och växa om våra lantbrukare får de rätta förutsättningarna för att kunna verka.
Vid besöket på Lindås lamm så kom frågan upp om att underlätta för småskalig slakt. I april fattade regeringen ett antal beslut som ska förenkla reglerna för småskalig försäljning av vildsvinskött direkt till konsumenterna i syfte att främja en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion. Besluten handlar om att dels ge Livsmedelsverket i uppdrag att utreda och lämna förslag på ett system för subventioner av trikin- och cesiumanalyser samt hantering av riskavfall, dels genom nya förordningsändringar och nya föreskrifter möjliggöra för jägare att överlämna små mängder vildsvinskött direkt till konsumenten.
Besluten omfattar vildsvinsjakt men inte lammuppfödningen. Den svenska lammuppfödningen skapar arbetstillfällen på landsbygden, inte enbart inom uppfödningen utan även inom förädling och turism. Genom att fler konsumenter kan välja svenskt lammkött utvecklas även den svenska landsbygden. Den svenska lammuppfödningen har genom åren kantats av ekonomiska svårigheter och utmaningar, inte minst av den extrema torka som drabbade våra lantbrukare 2018 men även av att fler konsumenter väljer att köpa importerat lammkött. Även om avräkningspriset för lamm ökar så konkurrerar svenska fårbönder med andra länder som har andra produktionsförutsättningar, oftast med sämre djurskydd- och djurhälsa som resultat.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:
Är statsrådet beredd att se över regelsystemet för lammuppfödning för att underlätta för svenska fårbönder?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1533 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)
N2020/01600/DL
Näringsdepartementet
Landsbygdsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1533 av Lars Mejern Larsson (S)
Småskalig slakt
Lars Mejern Larsson har frågat mig om jag är beredd att se över regelsystemet för lammuppfödning för att underlätta för svenska fårbönder.
Jag delar frågeställarens uppfattning att det ska vara möjligt för varje människa att kunna bo, leva och verka i alla delar av landet, att den svenska lammuppfödningen skapar arbetstillfällen på landsbygden och är ett viktigt bidrag i den lokala livsmedelsproduktionen. Om fler producenter kan få ökade möjligheter att utvecklas och fler konsumenter kan välja svenskt lammkött så utvecklas den svenska landsbygden. Fårskötsel generar också möjligheter till försäljning av ull och skinn samt bidrar till naturbete som berikar den biologiska mångfalden.
För den som vill släppa ut kött från lamm på marknaden krävs godkännande i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung. Grundprincipen är att djur som ska bli livsmedel ska avlivas och slaktas i godkända livsmedelslokaler.
EU-förordningen ska inte tillämpas på små mängder kött från fjäderfä och hardjur som slaktas på gården eller jägares leveranser av små mängder frilevande vilt eller kött från frilevande vilt. Detta gäller under förutsättning att leverans sker direkt till slutkonsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar som levererar direkt till slutkonsumenter. Kött från lamm som avses släppas ut på marknaden omfattas däremot av förordningen och ska hanteras på godkända anläggningar.
Ett godkännande enligt EU-förordningen innebär att anläggningen står under kontroll av behörig myndighet. I Sverige har Livsmedelsverket kontrollansvaret för den här typen av anläggningar. Denna kontroll innefattar såväl kontroll av djurskydd och djurhälsa som livsmedelshygien. Det innebär att konsumenterna kan vara säkra på att produkterna uppfyller de krav vi har i Sverige och i EU, både vad det gäller djurens välfärd och livsmedlens säkerhet och ger på så sätt ett mervärde till dessa produkter.
Särskilda anslagsmedel finns avsatta för att subventionera avgifterna för den offentliga kontrollen av slakterier och vilthanteringsanläggningar för att bidra till konkurrenskraftiga villkor för slakterinäringen och svenska djuruppfödare. Delar av detta anslag är riktat till småskaliga slakteriföretag och vilthanteringsanläggningar. För 2020 har regeringen avsatt drygt 107 miljoner kronor för detta ändamål, vilket innebär att hälften av de totala kostnaderna för slakterikontrollen finansieras med skattemedel.
Regeringen kommer fortsätta att följa frågan vad gäller regelsystemet för lammuppfödning.
Stockholm den 16 juni 2020
Jennie Nilsson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.