till Utrikesminister Ann Linde (S)
År 2030 ska Norden vara världens mest hållbara och integrerade region – så lyder Nordiska ministerrådets vision. Tyvärr visar det sig att vi har långt kvar för att nå dit. De nordiska länderna har under den pågående pandemin agerat väldigt olika, bland annat när det gäller hur man stängt gränserna. För de som bor i gränsområdena är gränsen normalt inte mer än ett streck i marken och många har ett arbetsmässigt och socialt engagemang över gränsen. I och med de stängda gränserna finns det släkt och vänner som nu inte får mötas. Föreningslivet drabbas då det i många fall förekommer medlemskap över gränserna. Våra företagare drabbas på grund av minskad gränshandel. Det går att ange ett stort antal problem som de stängda gränserna för med sig. I stort sett en samlad forskarkår pekar också på att stängda gränser inte har någon reell funktion under en pandemi när syftet är att minska smittspridningen.
Signalerna från våra grannländer är olika just nu. Norge remissbehandlar ett förslag om att förlänga sitt inresetillstånd året ut. Men vi ser också positiva signaler kring öppnade gränser inom Norden från den 15 juni. Tyvärr pekar dock flera politiker och epidemiologer på att Sverige ska hållas utanför denna öppning med tanke på att vi i vissa delar av landet har högre smitt- och dödssiffror. Detta förekommer dock inte i de områden där våra nationsgränser möts. Det blir ännu ett hårt slag mot de som bor längs våra gränser, som arbetar i ett grannland, spelar fotboll i grannlandet eller har släkt och vänner där.
Jag vill därför fråga utrikesminister Ann Linde:
På vilket sätt avser ministern att i kontakterna med våra angränsande nordiska länder arbeta för att Sverige inte ska hållas utanför den kommande gränsöppningen?