Stödet till kommuner som drabbas hårt av torka
Skriftlig fråga 2018/19:825 av Magnus Oscarsson (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-06-27
- Överlämnad
- 2019-06-28
- Sista svarsdatum
- 2019-07-12
- Svarsdatum
- 2019-08-08
- Besvarad
- 2019-08-08
- Anmäld
- 2019-08-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Under flera år har olika delar av Sverige drabbats av torka. Inte minst 2018, då en stor del av landet drabbades.
Mycket talar för att svår torka kommer att bli ett vanligare fenomen i delar av Sverige. Att upprätthålla vattenförsörjningen för människor och djur när grundvattnet försvinner kan medföra stora kostnader.
Under flera år har Öland drabbats särskilt hårt. Sommaren 2016 drabbades Öland av svår torka, varvid kommunen fick stå för en merkostnad på 150 miljoner kronor som togs direkt från kommunalskatten. Detta innebar svåra ekonomiska uppoffringar för kommunen, bland annat indragna arbetstillfällen. I förhållande till folkmängden är de öländska skattebetalarnas insats jämförbar med att Stockholms kommun skulle få en merkostnad på 13 miljarder kronor. Det är troligt att det i det sistnämnda fallet skulle krav resas på ett statligt ekonomiskt ansvarstagande.
Jag vill därför fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att kommuner som drabbas av svår torka i framtiden ska kunna få stöd och hjälp?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:825 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Svar på fråga 2018/19:825 av Magnus Oscarsson (KD)
Stödet till kommuner som drabbas hårt av torka
Magnus Oscarsson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att kommuner som drabbas av svår torka i framtiden ska kunna få stöd och hjälp.
För att Sveriges krisberedskap ska fungera måste alla berörda aktörer ta sin del av ansvaret både före, under och efter en kris, i enlighet med gällande regelverk och med ansvarsprincipen. Regeringen, statliga myndigheter, kommuner och landsting ska kunna utföra sina uppgifter även under påfrestande förhållanden, och göra det i samverkan med andra aktörer. Det ställer höga krav både på egen förmåga men också på att det finns en förståelse för andra aktörers roller.
Det är kommunerna som har huvudansvaret för den allmänna dricksvattenförsörjningen, utom för fastigheter med egen brunn. Genom långsiktig planering kan svåra situationer hanteras. Ett antal kommuner förbereder sig för klimatförändringar och behov av nya vattenresurser genom att t.ex. ansöka om reservvattentäkter och samverka med närliggande kommuner om vattenplanering. Flera kommuner har även infört besparingsåtgärder för vattenförbrukning genom informationskampanjer till hushåll och samverkan med näringslivet.
På regional nivå har länsstyrelserna ansvar för att kontrollera hur kommunerna följer vattentjänstlagen. Regeringen har även gett Länsstyrelserna i uppdrag att kartlägga och analysera vattensituationen i respektive län samt att bedöma förmågan att hantera vattenbrist. Uppdraget ska slutredovisas den 23 september i år.
Vidare arbetar regeringen och flera statliga myndigheter, som exempelvis Sveriges geologiska undersökning, SMHI, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Livsmedelsverket, på olika sätt med frågor kopplade till torka och vattenbrist.
Med anledning av torkan 2018 har regeringen infört ett nationellt krisstöd till lantbruket på totalt 1,57 miljarder kronor. Utbetalningarna har påbörjats i början av juli i år. Regeringen har också den 4 juli beslutat om en ny förordning som möjliggör stöd till åtgärder som syftar till bättre vattenhushållning och bättre tillgång till dricksvatten. Stödet kan sökas av bl.a. kommuner, kommunala va-bolag och företag. Sammanlagt avsätts 45 miljoner kronor under 2019 som kan betalas ut med stöd av förordningen.
Regeringen avser att noga följa händelseutvecklingen när det gäller vattentillgången och vattenförsörjningen.
Stockholm den 8 augusti 2019
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.