stopplagens konsekvenser

Statsrådet Ylva Johansson

Karin Enström har dels frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att förbättra arbetsförhållandena för de anställda på Karolinska universitetssjukhuset med anledning av stopplagens införande och dess konsekvenser, dels vilka åtgärder jag ämnar vidta för att underlätta ett byte av arbetsgivare med anledning av stopplagens införande och dess konsekvenser för anställda inom vården.

När det gäller frågan att förbättra arbetsförhållandena för de anställda på Karolinska universitetssjukhuset vill jag framhålla att detta främst är en fråga för arbetsgivaren, i detta fall Stockholms läns landsting. Den av regeringen föreslagna lagstiftningen om driftsformer för offentligt finansierade sjukhus innebär att universitetssjukhusen även fortsättningsvis ska drivas av landstingen. Sammanslagningar av sjukvårdsenheter, som fallet med Huddinge och Karolinska universitetssjukhuset, omfattas för övrigt överhuvudtaget inte av regeringens förslag.

När det gäller frågan om byte av arbetsgivare vill jag poängtera att den föreslagna lagstiftningen inte hindrar privata och alternativa vårdgivare att etablera verksamhet inom hälso- och sjukvården. Genom regeringens förslag måste landstingen följa två enkla regler när de avser att överlämna driften av sjukhus till privata entreprenörer. Avtalet mellan ett landsting och en entreprenör ska dels innehålla villkor om att entreprenören inte får ta emot patienter vars vård finansieras med privata medel, dels ska det finnas villkor om att eventuellt överskott i verksamheten inte ska kunna omvandlas till utdelningsbar vinst till ägarna.

Min uppfattning är att förslagen i regeringens proposition om driftsformer för offentligt finansierade sjukhus inte kommer att försvåra för hälso- och sjukvårdspersonal att söka sig till andra arbetsgivare eller på något annat sätt påverka arbetsförhållandena negativt.