Svenska fjällkors framtid

Skriftlig fråga 2019/20:951 av Solveig Zander (C)

Solveig Zander (C)

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

Den nya djurskyddslagen (prop. 2017/18:147) konstaterar att det finns stora fördelar med att hålla djur i lösgående system, främst utifrån djurens möjligheter till naturligt beteende. Därför gav regeringen Jordbruksverket i uppdrag att utreda konsekvenser av att införa ett krav på att hålla djur lösgående samt behovet av övergångsbestämmelser och undantag från kravet.

Föreningen Svensk Fjällrasavel har i samband med detta avlämnat synpunkter på nuvarande regelverk och ställt frågor till departementet kring lösdrift för fjällkor. Dessa frågor och synpunkter har inte kommenterats eller besvarats. 

Fjällkor är inte några kor som levererar stora mängder mjölk; i dagsläget finns bara 16 besättningar i hela landet som ingår i kokontrollen. Det innebär att de levererar mjölk. Antalet icke mjölklevererande besättningar är i dag 43. Djurhållarna är till åren komna, åtminstone det övervägande flertalet, och avser inte att skaffa några större besättningar. Totalt finns ca 1 020 hondjur, och de flesta finns på fäbodar för att hålla marker öppna och för att bevara artens kulturella och biologiska värde. 

Föreningen Svensk Fjällrasavel är berättigat orolig, då det inte är rimligt för alla djurhållare att bygga nytt, det vill säga för att kunna ha fjällkorna i lösdrift. Kostnaderna för det skulle överstiga inkomsterna, som om de finns är orimligt låga. Det skulle helt enkelt inte gå att hämta in. Dels för att djurhållaren är äldre, dels för att besättningen utgörs av ett fåtal djur. Dessutom tjänar man inga pengar på att hålla ängar och marker öppna. 

Även Jordbruksverket konstaterar i en rapport från 2019 att det bör finnas generella undantag från kravet på lösgående djur för sådan djurhållning som är värdefull ur kultur- eller husdjursgenetiskt perspektiv. Sådan djurhållning riskerar annars att försvinna. Det gäller exempelvis hållning av svenska lantraser i bevarandesyfte och djurhållning i traditionellt fäbodbruk. 

Med hänvisning till ovanstående finns det all anledning att bevara dessa fjällkor, den svenska fjällrasen, och då måste det finnas tydliga regler för hur det är tänkt med lösdrift. Det kan inte gälla ett lågt antal kor, och det måste vara tillräckligt många år i övergångsregler för dem som i dag inte har planer på att fortsätta med driften. 

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:

 

Vilka regler kommer fortsättningsvis att gälla för bevarandet av den svenska fjällrasen både som producent av mjölk och som bevarare av de kulturella och biologiska värden dessa kor betingar?

Frågan är besvarad

Händelser

statustext: Frågan är besvarad Inlämnad: 2020-02-12 Överlämnad: 2020-02-13 Anmäld: 2020-02-14 Svarsdatum: 2020-02-19 Sista svarsdatum: 2020-02-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Svar på skriftlig fråga