Svar på fråga 2020/21:1808 av Mikael Eskilandersson (SD) Svenska intressen i va-frågor
Mikael Eskilandersson har frågat mig på vilka sätt jag kommer att agera för att svenska intressen ska tas till vara gentemot EU-kommissionen, ministerrådet och Sveriges kommuner, gällande vattenrening och avloppsfrågor.
Huvuddelen av de vattendrag, sjöar och kustvatten som omfattas av kraven enligt EU:s ramdirektiv för vatten når inte den kvalitet de ska ha. Ramdirektivet syftar till att stoppa försämringen och nå ”god status” för Europas yt- och grundvatten.
För att vi ska säkerställa en framtida tillgång till vatten av rätt kvalitet och kvantitet behöver vi fortsätta arbeta med återställande och skydd av våra vatten. Samtidigt är det viktigt att verksamheter som negativt påverkar vatten inte ska behöva vidta längre gående skyddsåtgärder eller begränsningar än vad som är nödvändigt.
Det kan inte uteslutas att nya verksamheter eller utvidgning av befintliga verksamheter kan innebära en sådan ökad belastning för en vattenförekomst att de inte kan tillåtas. Ju högre befintligt påverkanstryck desto mindre kommer utrymmet för tillkommande belastning att vara om en långsiktigt hållbar vattenkvalitet ska kunna säkerställas.
Regeringen har pekat på att vattendirektivet kan innebära en utmaning för vissa verksamheter. På miljörådsmötet den 5 mars 2020 framförde miljöminister Isabella Lövin att den hälsokontroll av direktivet som genomförts av Europeiska kommissionen inte visat att direktivet är tillräckligt flexibelt för att säkerställa att den samhällsomställning som krävs kan genomföras. I samband med detta framförde miljöministern också att samstämmigheten mellan olika politikområden behöver förbättras så att såväl synergier som konfliktytor mellan olika politikområden tydliggörs. Hon nämnde vidare att en förbättring kan ske genom att kontinuerligt utvärdera och följa upp hur lagstiftningen mellan olika politikområden stödjer eller motverkar varandra.
Kommissionen har aviserat sin avsikt att lägga fram ett förslag till revidering av EU:s avloppsdirektiv. Regeringen har ställt sig bakom detta initiativ. Förslaget väntas under 2022. Att EU-lagstiftningen är samstämmig och utformas på ett sådant sätt att det fortsatt lämnar utrymme för kapacitetsutbyggnad i befintliga avloppsreningsverk i syfte att möta behovet från växande tätorter är angeläget och något som jag anser att Sverige aktivt bör verka för under kommande förhandlingar.
Stockholm den 24 februari 2021
Per Bolund