Svenska romers rätt till upprättelse

Skriftlig fråga 2021/22:1553 av Anders Österberg (S)

Anders Österberg (S)

Svenska romers rätt till upprättelse (pdf, 104 kB)

till Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S)

Fredagen den 8 april uppmärksammades den internationella romadagen på flera platser i Sverige. Romerna i Sverige är en av våra fem nationella minoritetet (de andra är samer, judar, tornedalingar och sverigefinnar). Det är en status som beslutats för att säkerställa att dessa minoriter respekteras och att deras språk, kultur och mänskliga rättigheter får fullt utrymme i det svenska samhället.

Minoritetslagstiftningen reformerades 2009. Det bäddade för beslut att ratificera två viktiga konventioner inom Europarådet om rättigheter för nationella minoriteter. Dessa konventioner bör ses som folkrättsligt bindande.

Klart stod emellertid att dessa beslut inte var tillräckliga för att blottlägga konsekvenserna av tidigare övergrepp eller fortsatt utsatthet som drabbat romer i nutid. Beslut fattades av den dåvarande regeringen om en granskning av hur romerna faktiskt hade behandlats under 1900-talet. Rapporten, i form av en vitbok, beskrev omfattande och allvarliga kränkningar av grovt rasistisk karaktär. Dess titel var Den mörka och okända historien.

Vitboken beskrev historien och väckte därmed också frågan om den nutida verkligheten. Klart var att fall av diskriminering inte hade upphört. Därför tillsattes en kommission 2014 under benämningen Kraftsamling mot antiziganismen. Kommissionen visade i sin slutrapport 2016 att romer fortfarande utsattes för diskriminering. En av de frågor som kommissionen tog upp var polisens registrering av flera hundra romer utan andra skäl än att de var romer. Denna skandal hade avslöjats av en journalist och väckt debatt. Men de inom polismakten som var ansvariga för denna olagliga registrering ställdes aldrig till svars.

Kommissionen från 2014–2016 hoppades på en tydlig markering från statsmakten, också genom en kollektiv ursäkt till landets romska medborgare. Fortfarande saknas en sådan officiell ursäkt från den svenska staten till det romska folket för de vidriga övergrepp som belystes i vitboken.

Därför är min fråga till kulturminister Jeanette Gustafsdotter:

Avser ministern att ta några initiativ i denna fråga om en kollektiv ursäkt från svenska staten till det romska folket?

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2022-05-09 Överlämnad: 2022-05-09 Anmäld: 2022-05-10 Svarsdatum: 2022-05-18 Sista svarsdatum: 2022-05-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Svar på skriftlig fråga

Svar på fråga 2021/22:1553 av Anders Österberg (S)
Svenska romers rätt till upprättelse

Anders Österberg har frågat mig om jag avser att ta några initiativ om en kollektiv ursäkt från svenska staten till det romska folket.

Jag vill börja med att tacka Anders Österberg för frågan. Vitboken är en kartläggning över statliga och andra offentliga aktörers övergrepp och kränkningar mot romer i Sverige. Efter att vitboken publicerats har den spridits i stor omfattning till berörda aktörer, både i Sverige och internationellt. Det finns inga ytterligare initiativ beslutade i dagsläget.

Regeringen arbetar för att målet i strategin för romsk inkludering ska nås. Sammantaget pågår flera viktiga processer som syftar till att stärka romers rättigheter och möjligheter, vilket förutsätter såväl aktiva åtgärder som långsiktiga förutsättningar. I den beslutade budgeten satsar regeringens totalt 15,5 mnkr under 2022 för att fortsätta arbetet med att förverkliga strategin för romsk inkludering, bl.a. har Länsstyrelsen i Stockholms län fått i uppdrag att fördela statsbidrag till kommunernas arbete med romsk inkludering.

Inom ramen för regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott sker olika insatser för att öka kunskapen om antiziganismen historiskt och i dag, bl.a. genom Forum för levande historias utbildningsinsatser. Med utgångspunkt i planen och dialoger med civilsamhället avser regeringen också att ta fram ett särskilt åtgärdsprogram för arbetet med att öka kunskapen om och motverka antiziganism.

Sverige prioriterar även frågor som rör romers rättigheter i det internationella arbetet. Det sker bl.a. under det Sveriges pågående ordförandeskap i International Holocaust Remembrance Alliance genom att frågor som rör folkmordet på romer och antiziganism lyfts fram som särskilt viktiga i ordförandeskapets prioriteringar.

Den diskriminering och rasism som fortfarande finns i vårt samhälle mot romer ska bekämpas med kraft. Risken att utsättas för hot, hat och våld får inte vara ett hinder för personer som tillhör de nationella minoriteterna att vara öppna med sin identitet, sitt språk och sin kultur.

Stockholm den 18 maj 2022

Jeanette Gustafsdotter