Sveriges antivirala mediciner
Skriftlig fråga 2004/05:939 av Sabuni, Nyamko (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-02-11
- Anmäld
- 2005-02-14
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-02-23
- Svar anmält
- 2005-02-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 februari
Fråga 2004/05:939
av Nyamko Sabuni (fp) till statsrådet Morgan Johansson om Sveriges antivirala medicinerVi har under den gångna månaden påmints om hur sårbart vårt land är. Sverige har drabbats av katastrofer av en omfattning vi inte är vana vid. Det finns all anledning att fråga oss vilken roll den svenska regeringen har spelat i dessa sammanhang. Krisberedskap och kunskap om krishantering har saknats. Det ska utvärderas och granskas @ bland annat av riksdagen.
Vi vet dock att nya katastrofer kan dyka upp. I dag finns en stor oro för att världsomfattande epidemier, så kallade pandemier, ska bryta ut @ ett utbrott som skulle kunna skörda miljontals liv världen över. Forskare är överens om att en pandemi kan bryta ut inom en mycket snar framtid, men det kan också dröja ett antal år. Däremot är det omöjligt att säga vilket virus som blir det största hotet.
WHO har gjort ett scenario baserat på viruset som orsakar den så kallade fågelinfluensan där de bedömer att så många som två miljarder människor kan komma att insjukna och 50 miljoner människor riskerar att dö.
Mot bakgrund av de varningar som samstämmiga forskare utfärdar gällande kommande världsomspännande influensaepidemier, så kallade pandemier, så blir den naturliga frågan:
Verkar statsrådet för att det ska finnas nationella lager av antivirala mediciner att dela ut till befolkningen?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:939 besvarad av
den 23 februari
Svar på frågorna 2004/05:938 om beredskap mot epidemier, 939 om Sveriges antivirala mediciner och 940 om Sveriges beredskap vid pandemier
Statsrådet Morgan Johansson
Nyamko Sabuni har frågat om jag är beredd att ställa de resurser till förfogande som kommer att krävas för att höja landstingens beredskap för att möta pandemier, om jag verkar för att det ska finnas nationella lager av antivirala mediciner att dela ut till befolkningen samt om jag har för avsikt att flytta fram Sveriges positioner när det gäller framtagandet av pandemiplaner. Eftersom samtliga frågor berör den nationella beredskapen mot influensapandemier väljer jag att lämna ett samlat svar.
Spridningen av fågelinfluensa i Sydostasien har lett till att behovet av en väl fungerande beredskap för pandemisk spridning av influensa kommit att uppmärksammas världen över. Fågelinfluensan i Sydostasien har drabbat fåglar i stor utsträckning, men endast smittat ett fåtal människor. Det största hotet mot människors hälsa är inte fågelinfluensan i sig, utan möjligheten att den ska ge upphov till en helt ny influensavariant med förmåga till snabb global spridning bland människor. Detta har hittills inte varit fallet och kommer kanske aldrig att hända, men hotet om en världsomfattande influensaepidemi orsakat av ett förändrat virus kvarstår.
Ett omfattande influensautbrott skulle innebära en stor belastning på samhället. Det är därför viktigt att vi har en beredskapsplan för detta. Ett intensivt arbete med att ta fram nationella handlingsplaner har sedan utbrottet av fågelinfluensa i Sydostasien först uppmärksammades för ett år sedan pågått i de flesta västeuropeiska länder. Än så länge har det dock enbart resulterat i att ett fåtal länder presenterat nationella handlingsplaner.
Den 15 februari presenterade Socialstyrelsen på regeringens uppdrag en nationell handlingsplan för beredskap mot pandemisk influensa. I handlingsplanen föreslås en rad åtgärder som behöver vidtas för att stärka den nationella beredskapen mot en influensapandemi, bland annat bör en nationell pandemigrupp inrättas, ansvaret för information och kommunikation preciseras, övervakningen av inträffade influensafall och vaccinationstäckningen förbättras.
I handlingsplanen konstaterar Socialstyrelsen även att landstingen bör hålla sig med vissa mindre lager av antivirala läkemedel. Styrelsen föreslår dock även att viss nationell beredskapslagring av antivirala medel bör komma i fråga för förebyggande behandling av personal inom samhällsviktig verksamhet, till exempel polis och hälso- och sjukvård, samt för behandling av personer med hög risk för komplikationer, till exempel hjärt- och lungsjuka. Med tanke på att det med de nu tillgängliga antivirala läkemedlen enbart finns möjligheter att skjuta upp epidemins förlopp gör styrelsen bedömningen att ytterligare lagerhållning ej bör komma i fråga.
Socialstyrelsen konstaterar även att erfarenheter från tidigare pandemier talar för att alla samhällssektorer kommer att drabbas av omfattande sjukfrånvaro bland de anställda. För landstingens del kommer detta att förorsaka en stor påfrestning på hälso- och sjukvården i en situation när den samtidigt behöver klara av vården av ett stort antal patienter. I landstingens ansvar för hälso- och sjukvården och smittskyddet ligger dock ett ansvar för att utarbeta lokala planer för hantering av de effekter en influensapandemi kommer att ha på verksamheten, bland annat beträffande omfördelning och prioritering av sjukvårdsresurser, inventera möjliga nya vårdplatser samt insatser för att klara personalbemanningen. På motsvarande sätt måste andra samhällssektorer ha en beredskap för att viktiga samhällsfunktioner som sophantering, polisväsende och hemsjukvård ska kunna fungera.
Som stöd för den planering som landsting och kommuner behöver vidta inför en influensapandemi ingår i handlingsplanen ett underlag för regional planering. Dessa åtgärder faller dock inom det ansvar som dessa huvudmän normalt sett har för att klara störningar i verksamheten och förutsätts därför klaras av utan ytterligare resurstillskott.
Sammantaget innebär Socialstyrelsens handlingsplan att beredskapen mot en influensapandemi stärks väsentligt. Det finns dock fortfarande ett par frågor som behöver belysas ytterligare, bland annat formerna för försörjningen av vacciner. I dessa delar avser jag att uppdra åt Socialstyrelsen att arbeta vidare med att ta fram ett fördjupat underlag.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.