Svar på fråga 2019/20:1774 av Mats Nordberg (SD)
Sveriges redovisning av skyddade arealer
Mats Nordberg har frågat landsbygdsministern hur statsrådet avser att agera för att Sveriges redovisning av skyddade arealer ska göras så att Sveriges industri, ekonomi, jordbruk och i synnerhet inlandets jord- och skogsbrukare inte blir lidande.
Frågan har överlämnats till mig.
Jag vill inleda med att regeringen har en hög ambition när det gäller arbetet med biologisk mångfald. Miljömålen ska nås, vilket bland annat innebär att naturtyper och arter ska ha gynnsam bevarandestatus. Skydd av värdefulla naturområden är en viktig del i uppfyllandet av flera av Sveriges miljömål. Ansvaret för att skydda värdefull natur framgår av skogs- och miljöpolitiken och regleras genom vår gemensamma lagstiftning. Skyddade naturområden är av mycket stor betydelse för att bevara den biologiska mångfalden och en mycket värdefull tillgång för friluftsliv och turism.
Enligt Aichimål 11 ska till år 2020 minst 17 procent av alla land- och sötvattensområden samt 10 procent av kust- och havsområden, särskilt om-råden av särskild betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, vara bevarade genom effektivt och rättvist förvaltade, ekologiskt representativa och väl förbundna system av reservat och andra effektiva områdesbaserade skyddsåtgärder, som också är väl integrerade i omgivande landskap.
Sverige rapporterar, via Naturvårdsverket, årligen uppgifter om skyddade områden till Europeiska miljöbyrån (EEA) som sammanställer hur stor areal av EU:s medlemsländer som omfattas av skyddade områden med syfte att bevara naturmiljön. Enligt SCB:s meddelande redovisar EEA år 2020 att Sverige har 14 procent skyddad landyta. Av SCB:s meddelande framgår att det finns flera skillnader mellan länder som gör att jämförelser ofrånkomligen blir ofullständiga och att andelen skydd i procent ger en förenklad bild av skyddets faktiska kvalitet och omfattning.
Den nyligen utgivna rapporten från LRF Skogsägarna är riksförbundets egen analys av Sveriges internationella åtaganden och vilka instrument som riks-förbundet anser skulle kunna inkluderas i beräkningar av hur Sverige upp-fyller dessa.
Det är Naturvårdsverkets ansvar som expertmyndighet att rapportera upp-gifter till EEA om skyddad natur. När verket gör det finns det internationella kriterier och vägledningar för hur andelen skyddad natur ska rapporteras som Sverige måste följa. Jag och regeringen utgår ifrån att detta görs på ett korrekt sätt.
Regeringen stödjer att EU-kommissionen har tagit fram en strategi för biologisk mångfald för 2030 som en del av den gröna given och att miljö- och klimatfrågorna prioriteras högt under den nya kommissionens mandatperiod. Regeringen välkomnar på ett övergripande plan kommissionens ambition i strategin för biologisk mångfald till 2030. I arbetet med strategin behöver principerna för kommissionens siffersatta mål om skydd av landmiljö klarläggas. Regeringen kommer att stödja kommissionens arbete med att skapa en ökad samsyn och vägledningar till vad som menas med skydd och strikt skydd samt hur andra effektiva arealbaserade bevarandeåtgärder kan bidra till att uppnå målen. Regeringen har en tydlig ambition att bevara skyddsvärda skogar antingen genom formellt skydd eller frivilliga avsättningar. Givet kommissionens förslag finns motsvarande behov av samsyn kring och definitioner av skyddsvärda urskogar och naturskogar (”primary forests” och ”old-growth forests”). Regeringen anser att hänsyn ska tas till medlemsstaternas olika förutsättningar och att arbetet bidrar till enhetlig tolkning av målen och enhetlig återrapportering av förekomster och åtgärder så långt som det är möjligt.
Stockholm den 23 juli 2020
Isabella Lövin