Syrianska kulturhistoriska kyrkor och kloster i Turkiet som världsarv

Skriftlig fråga 2020/21:2947 av Robert Halef (KD)

till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Syriansk egendom i form av religiösa och kulturhistoriska byggnader i Turkiet är föreslagna/nominerade till Unescos världsarvlista som värdefulla kulturhistoriska världsarv.

Syrianer har levt i Mellanöstern i över 4 000 år och är en av områdets äldsta folkgrupper och är bland de första som kristnades. Syrianernas språk, det syriska/arameiska språket, talades av Jesus, och de syrianska kyrkorna med sina olika kristna trosinriktningar har bidragit till att kristendomen fortfarande finns kvar i Mellanöstern, arabiska och mongoliska samt islamiska krafter till trots.

I dag finns det ungefär 3 000 syrianer i städerna Mardin och Midyat samt i kringliggande byar i sydöstra delen av Turkiet. I området finns det ett hundratal syrisk-ortodoxa kyrkor och kloster, och många är fortfarande i bruk. Eftersom syrianer inte har haft en egen stat på flera tusen år har kyrkor och kloster spelat en stor roll för folkgruppens överlevnad och utveckling av språket, religionen, kulturen och inte minst bevarandet av folkgruppen.

I dag bor över 500 000 syrianer i Europa och cirka 150 000–200 000 i Sverige. Folkgruppen har flytt till följd av diskriminering och förföljelse på grund sin kristna tro och etniska tillhörighet.

Det finns ett flertal betydande kloster och kyrkor som är bland världens äldsta, som fortfarande bedriver religiös verksamhet och som leds av egna biskopar, präster och munkar. Där sker undervisningen på syriska/arameiska, som är ett av världens äldsta skriftspråk, och präster och hemspråkslärare utbildas och utövar sin kristna tro.

Dessa kloster och kyrkor finns i sydöstra Turkiet nära gränsen till Syrien och är kristenhetens äldsta områden. Exempelvis finns klostret Mor Gabriel i närheten av syrianernas högborg, staden Midyat, och är grundat år 397 efter Kristus, och Zafaranklostret, Mor Hananyo, är beläget utanför staden Mardin och är grundat år 493 efter Kristus.

Följande kyrkor och kloster är föreslagna till Unescos världsarvlista.

Klostret Mor Gabriel

Klostret Deyrul Zafaran

Klostret Mor Abai

Klostret Mor Loozor

Klostret Mor Yakup

Kyrkan Yoldath Aloho

Kyrkan Mor Sobo

Kyrkan Mor Quryakos

Kyrkan Mor Azozo

I dag vallfärdar hundratusentals från hela världen till området för att besöka dessa kyrkor och kloster, som har religiös och kulturhistorisk betydelse och således behöver beskyddas och bevaras av Unesco. Det är endast genom en klassificering genom Unesco som viktiga kulturhistoriska byggnader som dessa kommer att kunna bevaras. Bevarandet av dessa byggnader bör därför stödjas av Sverige och av Sveriges representation i Unesco. Sverige bör genom Unesco verka för att få dessa byggnader på Unescos världsarvslista, särskilt då de är viktiga symboler för kristendomen i världen.

Min fråga till kultur- och demokratiminister Amanda Lind är:

Kommer Sverige att stödja och aktivt verka i Unesco, via Unescoambassadören, för att de nämnda syrisk-ortodoxa kyrkorna och klostren ska föras upp på Unescos världsarvslista?