Sysselsättningseffekten av propositioner
Skriftlig fråga 2014/15:741 av Carl-Oskar Bohlin (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-07-21
- Överlämnad
- 2015-07-22
- Sista svarsdatum
- 2015-08-05
- Svarsdatum
- 2015-08-11
- Anmäld
- 2015-08-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)
Under Socialdemokraternas valupptakt den 27 april 2014 presenterade Stefan Löfven och Marita Ulvskog partiets förslag för att få ner arbetslösheten inom EU. Där uttryckte nuvarande statsministern tydligt att om han fick bilda regering skulle han komma att kräva besked av varje statsråd och varje myndighetschef om huruvida ett beslut innebär fler jobb eller ej.
Med hänsyn till detta vill jag fråga statsrådet:
Vilken är den beräknade sysselsättningseffekten av de propositioner som lagts med statsrådet som undertecknare?
………………………………………
Carl-Oskar Bohlin (M)
Svar på skriftlig fråga 2014/15:741 besvarad av Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)
Dnr N2015/5528/PUB | ||
Näringsdepartementet |
Bostads-, stadsutvecklings- och it-ministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:741 av Carl-Oskar Bohlin (M) Sysselsättningseffekten av propositioner
Carl-Oskar Bohlin har frågat mig vilken den beräknade sysselsättningseffekten är av de propositioner där jag står som undertecknare.
En av regeringens viktigaste uppgifter under mandatperioden är att minska arbetslösheten varaktigt och öka sysselsättningen. Antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så att Sverige når målet om att ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. Fler människor ska ha ett jobb att gå till och färre ska vara deltidsarbetslösa.
Regeringens jobbagenda består av investeringar för framtiden, i infrastruktur, forskning, bostäder och klimatomställning. En politik för fler och växande företag genom en aktiv näringspolitik, ökad innovationskraft och en ökad export. Till detta kommer kunskapsreformer för ett modernt arbetsliv med ett bättre fungerande utbildningssystem, ett nytt kunskapslyft och bättre matchning.
Detta betyder att det finns behov av åtgärder inom i stort sett alla politikområden för att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet.
Bostadsbrist utgör idag ett av Sveriges största hinder för tillväxt, utveckling och ökad sysselsättning. Fler bostäder i områden med befolkningstillväxt och bostadsbrist förbättrar möjligheterna till matchning mot arbete och leder till bättre fungerande arbetsmarknader. Ökat byggande leder också till ökad efterfrågan på arbetskraft. Därmed underlättas uppfyllandet av regeringens sysselsättningsmål för 2020.
Regeringen har beslutat om ett flertal åtgärder, som jag ansvarar för. Det handlar bland annat om propositionen Nya steg för en effektivare plan- och bygglag och ökad rättssäkerhet för verksamhetsutövare vid omgivningsbuller (prop. 2014/15:122), vars förslag till regelförenklingar syftar till att effektivisera plan- och byggprocessen. Därutöver har beslut fattats om förbättrade bullerregler, samt myndighetsuppdrag givits som på olika sätt berör bostadsmarknaden. Till detta kommer det aviserade investeringsstödet för byggandet av nya hyresbostäder och studentbostäder, samt stöd för upprustning av miljonprogrammens bostäder. Vidare tillkommer åtgärder inom e-förvaltningen och den övriga it-politiken, som har stor betydelse för förbättrade förutsättningar för jobbskapande i hela landet.
Det är min bedömning att redovisade åtgärder inom bostadspolitiken och den övriga politiken kommer att bidra till att nå målet om lägst arbetslöshet i EU 2020.
Stockholm den 11 augusti 2015
Mehmet Kaplan
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.