Taxonomireglernas effekter på restaurering av betesmarker och biologisk mångfald

Skriftlig fråga 2020/21:1445 av Staffan Eklöf (SD)

Staffan Eklöf (SD)

till Statsrådet Per Bolund (MP)

 

De EU-regler som kallas taxonomin handlar egentligen om ett ramverk för att definiera hållbara investeringar. Tanken är också att taxonomiförordningens definitioner ska utgöra en grundpelare för flera av de andra åtgärderna för hållbar tillväxt. Återhämtningen efter coronapandemin ska som bekant göras med hållbara investeringar. Därmed får definitionerna i taxonomiförordningen mycket stor betydelse för de framtida möjligheterna till finansiering. Jordbruket är inget undantag.

I förslaget till delegerade akter knutna till taxonomiförordningen, vilka EU-kommissionen lade fram i november, anges kriterier för hållbart jordbruk. Kriterierna är uppdelade på olika miljömål och beskriver till exempel kriterier för att investeringar i jordbruk ska anses bidra substantiellt till minskad klimatbelastning.

Kraven för djurhållning, på sidan 16 i bilaga 1, sätter upp begränsningar för var man får hålla djur för att det ska räknas som att det bidrar till minskad klimatbelastning och därmed kan anses vara hållbart. Skrivningen är inte tydlig beträffande om den avser att hejda användningen av de diskuterade markområdena för bete över huvud taget eller om den avser att hejda omvandlingen av markområdena. Rimligen avses att omvandling av markerna ska hejdas. I så fall innebär bestämmelserna att restaurering av gammal betesmark som har vuxit igen inte kan göras i jordbruk som vill vara klimathållbara. Detta vore skadligt för den biologiska mångfalden och näringen. Vi har många igenvuxna betesmarker i Sverige där den biologiska mångfalden kan väckas till liv vid en restaurering. Restaurering av före detta betesmarker utgör även en markresurs för att öka livsmedelsproduktionen.

Om intentionen i EU-kommissionens förslag i stället är att dessa marker inte alls ska få användas för bete i ett klimathållbart jordbruk, riskerar dessa begränsningar att starkt försvåra skogsbete och bete av strandängar samt bete i vissa hagar och i skogsbryn. Det vore mycket märkligt och vore till mycket stort men för biologisk mångfald i Sverige.

 Med hänvisning till texten ovan vill jag fråga statsrådet Per Bolund följande:

 

Vad tänker statsrådet göra för att undvika de negativa effekterna på biologisk mångfald i det svenska jordbrukslandskapet som EU-kommissionens förslag till regler kommer att innebära?

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2021-01-22 Överlämnad: 2021-01-25 Anmäld: 2021-01-26 Svarsdatum: 2021-02-03 Sista svarsdatum: 2021-02-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Svar på skriftlig fråga