den 6 augusti
Svar på fråga 2001/02:1371 om tillståndsgivningen för 3 G-nät
Statsrådet Mona Sahlin
Annelie Enochson har frågat näringsministern vilka åtgärder han avser att vidta för att i grunden utvärdera tillståndsgivningen för byggandet av nät för tredje generationens mobiltelefoni. Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågan.
Det är riktigt att PTS inte ställde krav vad gäller samutnyttjande vid tillståndsgivningen. PTS hanterar tillståndsgivning för mobila teletjänster i enlighet med telelagen eller lagen om radiokommunikation.
Som Annelie Enochson nämner gav regeringen i januari 2001 Boverket i uppdrag att belysa bl.a. vilken inverkan en utbyggnad av mobiltelenätet kan få för främst natur- och kulturvärden. Boverket framhåller i sin rapport bl.a. vikten av att telemaster samutnyttjas med hänsyn till natur- och kulturvärden. Boverkets rapport innehåller inte några förslag till åtgärder från regeringens sida.
Regeringens inställning är att samverkan kring infrastruktur kan vara positiv för samhället förutsatt att den sker på ett icke-konkurrenssnedvridande sätt. Det finns exempel på länder där staten begränsar operatörernas rätt att samutnyttja infrastruktur. I Sverige finns inga telepolitiska begränsningar i rätten att samutnyttja t.ex. master eller byggnader. Däremot är kravet att varje 3 G-operatör ska uppnå täckningskravet med minst 30 % egen radioinfrastruktur, dvs. de "intelligenta" nätdelarna såsom radiokommunikationsanläggningen och antennerna.
Post- och telestyrelsen (PTS) har på olika sätt försökt undanröja hinder för samutnyttjande av infrastrukturen. Så t.ex. har man tillsammans med Kommunförbundet försökt få till stånd ett samarbete mellan operatörerna på frivillig grund. I samarbete med Boverket och Kommunförbundet utarbetade PTS ett förslag till avsiktsförklaring, inbegripet ersättning för upplåtelse av infrastruktur, mellan operatörerna och Kommunförbundet. Denna har emellertid inte undertecknats av samtliga parter.
Däremot har en branschgemensam policy för utbyggnaden av mobilnät utarbetats inom IT-Företagen där flertalet av operatörerna är medlemmar. Policyn har formulerats utifrån olika aspekter på information till myndigheter och allmänhet samt miljö- och strålskyddsaspekter.
Bl.a. PTS, Boverket, länsstyrelserna och Kommunförbundet har genomfört särskilda informationsåtgärder genom informationsmaterial, kursdagar och möten för att underlätta hanteringen av bygglovsansökningar. Syftet är att underlätta för operatörerna att samverka med varandra och med kommuner och länsstyrelser, i syfte att ge myndigheterna tidigt och så fullständigt underlag som möjligt för ärendehandläggningen.
Plan- och bygglagen kräver bygglov för telemaster. Detta tillhör således den kommunala kompetensen. Oavsett operatörernas inställning har kommunerna i ärenden om bygglov för master ofta att göra en avvägning mellan å ena sidan det intresse som talar för bygglov, t.ex. behovet av en mast, och å andra sidan sådana intressen som talar mot att bygglov lämnas, t.ex. att området är känsligt från natur- eller kulturvårdssynpunkt. Vid en bedömning av behovet av en mast kan det ha betydelse om det finns någon annan mast i området som kan användas eller om den mast som ansökan gäller är avsedd att användas av fler än en operatör.
Vad gäller samutnyttjande av infrastruktur aktualiserar det bl.a. fastighetsrättsliga och egendomsrättsliga aspekter. Både telelagen och lagen om radiokommunikation ses för närvarande över. Ett delbetänkande från utredningen om elektronisk kommunikation lämnades till regeringen den 8 juli i år.
Det är min förhoppning att samutnyttjande av master snarast kommer till stånd på kommersiella villkor. Det finns även andra än operatörerna som innehar betydande samhällelig infrastruktur t.ex. Teracom, Vattenfall och Svenska Kraftnät.
Jag vill betona att varken regeringen eller PTS har ställt några förhandskrav avseende befolkningstäckning för 3 G-infrastrukturen. Operatörernas egna utfästelser ligger till grund för tillståndsvillkoren. Utfästelserna som gjordes i ansökningarna var utslagsgivande och måste förmodas vara gjorda utifrån marknadsmässiga bedömningar. Jag utgår ifrån att operatörerna lever upp till gjorda utfästelser.
Som Annelie Enochson säger var utfästelserna från operatörerna om befolkningstäckning och utbyggnadstakt mycket omfattande. Detta ställer särskilda krav på kommunernas handläggning av bygglovsärenden eftersom det har kommit in en stor mängd nya ansökningar.
Jag kan därför inte hålla med Annelie Enochson om att det allmänna inbjudningsförfarandet i sig som PTS har tillämpat skulle vara orsaken till det fall att en UMTS-tillståndshavare inte förmår leva upp till de täckningsåtaganden denne har gjort inom utsatt tid.
Vad gäller utvärdering av tillståndsgivningen innefattar utredningen om elektronisk kommunikation att ge förslag till lämpligt förfarande för tillståndsgivning av radiofrekvenser.
Att så många som möjligt ska få tillgång till informationssamhällets nya tjänster, både företag och enskilda personer, är en viktig samhällelig angelägenhet och en prioriterad fråga för regeringen.