Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Turkiet och folkmordet på armenier

Skriftlig fråga 2004/05:151 av Hoffmann, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-10-19
Anmäld
2004-10-19
Besvarad
2004-10-27
Svar anmält
2004-10-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 oktober

Fråga 2004/05:151

 av Ulla Hoffmann (v) till utrikesminister Laila Freivalds om Turkiet och folkmordet på armenier

Under mitt besök i Armenien nyligen fick jag beskedet att EU-kommissionen beslutat att föreslå att Turkiet ska få inleda förhandlingar om ett medlemskap i EU. Enligt min uppfattning är detta alldeles för tidigt, eftersom man i praktiken inte visat att man respekterar de mänskliga fri- och rättigheterna. Tortyren och kränkningarna av mänskliga rättigheter ökar. Kurderna förnekas fortfarande sin kultur och sitt språk. På samma sätt som Turkiet förnekade kurderna och kallade dem bergsturkar, förnekar Turkiet sitt deltagande i folkmordet på 1,5@2 miljoner armenier 1915. Regimen i Turkiet har till och med gått så långt att man i artikel 306 i den nya turkiska strafflagen kriminaliserar den som talar om folkmordet. I stället för att erkänna folkmordet på armenier, kriminaliserar den turkiska regeringen den som gör det. Detta är förstås en allvarlig inskränkning av det turkiska folkets yttrandefrihet. Det turkiska folket har länge lidit av allvarliga inskränkningar i yttrande- och tryckfriheten.

Min fråga till utrikesminister Laila Freivalds är:

Vilka åtgärder har ministern för avsikt att vidta för att det turkiska folket ska kunna nämna folkmordet 1915 då ca 2 miljoner armenier avrättades av det osmanska riket utan att bestraffas?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:151 besvarad av

den 27 oktober

Svar på fråga 2004/05:151 om Turkiet och folkmordet på armenier

Utrikesminister Laila Freivalds

Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att det turkiska folket utan att bestraffas ska kunna nämna folkmordet 1915 då ca 2 miljoner armenier avrättades av det osmanska riket.

Den turkiska regeringen har genomfört ett betydande reformarbete under de senaste åren. I den nya lagstiftningen har respekten för mänskliga rättigheter, även yttrandefriheten, stärkts. Det är på detta, liksom på andra områden, viktigt att också betona betydelsen av själva genomförandet.

Ulla Hoffmanns fråga berör den nya strafflagens paragraf 305 som, liksom hittills, innebär ett förbud mot att ta emot ersättning från utlänning eller utländsk institution för aktiviteter som står i strid med fundamentala nationella intressen. I förarbetena till paragrafen har anförts som exempel att offentligen argumentera för att det ägt rum ett folkmord på armenier. Detta är oroande och har ifrågasatts av bland annat EU-kommissionen och kommer att vara föremål för fortsatt bevakning.

Det återstår att se hur den nya lagen tillämpas när den trätt i kraft. Det kan i sammanhanget nämnas att det författningstillägg som antogs i maj i år ger internationella avtal om mänskliga rättigheter företräde framför turkisk lag.

Jag kommer, liksom hittills, i mina fortsatta kontakter med den turkiska regeringen att med kraft verka för en fortsatt ökad respekt för yttrandefriheten. I det ingår bland annat rätten att uttrycka uppfattningar om historiska händelser.

Jag välkomnar de tecken som på senare tid funnits på ett närmande mellan Turkiet och Armenien. Den turkiska regeringen har ett ansvar att uppmuntra och underlätta historisk forskning och ge friast möjlig tillgång till historiska arkiv. För att kunna komma fram till en gemensam syn i frågan fordras total öppenhet och samarbete inom historievetenskap och i den offentliga diskussionen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.