Utländska bärplockares arbetssituation

den 19 september

Svar på fråga

2011/12:766 Utländska bärplockares arbetssituation

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström

Maria Stenberg har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av att ytterligare en bärplockarsäsong gett upphov till mänsklig tragedi, outbetalda ersättningar och oseriösa kontrakt.

Alla utländska bärplockare, oavsett om de är EU-medborgare eller från tredjeland, ska ha rimliga och rättvisa arbetsvillkor.

Den fria rörligheten inom EU innebär att EES-medborgare alltid har rätt att vistas här i tre månader utan några andra villkor än att de måste ha giltigt pass eller nationellt identitetskort. Oavsett vilka åtgärder som vidtas för att stärka skyddet för EES-medborgare som arbetar i Sverige måste det ske i samklang med den fria rörligheten.

Migrationsverket införde år 2011, mot bakgrund av de problem som uppstått tidigare, nya riktlinjer för ansökningar om arbetstillstånd som gäller bärplockare från tredjeland. I år ställdes i stort sett samma krav. Det innebär bland annat krav på en redovisning av hur företaget klarar av att betala erbjuden lön, även när det är ont om bär, och att företaget ska kunna visa att förutsättningar finns att organisera verksamheten avseende mat, logi och transportmedel.

I Sverige finns strikta regelverk med både kontroller och påföljder. Om det är fråga om dåliga arbetsvillkor hanteras det inom ramen för den svenska arbetsmarknadsmodellen, där ansvarstagande parter kommer överens om rimliga villkor och övervakar att de följs. Gäller det människohandel för arbetskraftsexploatering eller annan brottslighet är det en fråga för rättsväsendet.

Ett antal myndigheter, däribland Migrationsverket, Polisen, Skatteverket och Arbetsmiljöverket samarbetar för att motverka människohandel i bärbranschen.

Regeringen kommer självfallet att fortsätta att arbeta med dessa frågor och jag följer givetvis utvecklingen på området.