den 19 september
Svar på fråga
2011/12:766 Utländska bärplockares arbetssituation
Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström
Maria Stenberg har frågat mig om jag avser att
vidta några åtgärder med anledning av att ytterligare en bärplockarsäsong gett
upphov till mänsklig tragedi, outbetalda ersättningar och oseriösa kontrakt.
Alla utländska bärplockare, oavsett om de är
EU-medborgare eller från tredjeland, ska ha rimliga och rättvisa arbetsvillkor.
Den fria rörligheten inom EU innebär att
EES-medborgare alltid har rätt att vistas här i tre månader utan några andra
villkor än att de måste ha giltigt pass eller nationellt identitetskort.
Oavsett vilka åtgärder som vidtas för att stärka skyddet för EES-medborgare som
arbetar i Sverige måste det ske i samklang med den fria rörligheten.
Migrationsverket införde år 2011, mot bakgrund av
de problem som uppstått tidigare, nya riktlinjer för ansökningar om
arbetstillstånd som gäller bärplockare från tredjeland. I år ställdes
i stort sett samma krav. Det innebär bland annat krav på en redovisning av hur
företaget klarar av att betala erbjuden lön, även när det är ont om bär, och
att företaget ska kunna visa att förutsättningar finns att organisera
verksamheten avseende mat, logi och transportmedel.
I Sverige finns strikta regelverk med både
kontroller och påföljder. Om det är fråga om dåliga arbetsvillkor hanteras det
inom ramen för den svenska arbetsmarknadsmodellen, där ansvarstagande parter
kommer överens om rimliga villkor och övervakar att de följs. Gäller det människohandel
för arbetskraftsexploatering eller annan brottslighet är det en fråga för
rättsväsendet.
Ett antal myndigheter, däribland Migrationsverket,
Polisen, Skatteverket och Arbetsmiljöverket samarbetar för att motverka
människohandel i bärbranschen.
Regeringen kommer självfallet att fortsätta att
arbeta med dessa frågor och jag följer givetvis utvecklingen på området.