Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

utlovad översyn av utlänningslagen

Skriftlig fråga 2000/01:1667 av Bargholtz, Helena (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-09-07
Anmäld
2001-09-18
Besvarad
2001-09-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 7 september

Fråga 2000/01:1667

 av Helena Bargholtz (fp) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om utlovad översyn av utlänningslagen

För att asyl eller uppehållstillstånd ska kunna beviljas krävs enligt utlänningslagen att någon känner välgrundad fruktan för fortsatt förföljelse bl.a. på grund av homosexualitet. Enligt statistik från Utlänningsnämnden har bestämmelserna om uppehållstillstånd till den som förföljs på grund av kön eller homosexualitet tillämpats mycket sällan.

De nuvarande reglerna om uppehållstillstånd för den som förföljs på grund av homosexualitet behöver ses över. Det visar inte minst den senaste tidens händelser rörande den utvisningshotade homosexuelle iraniern Amir.

Statsrådet har vid flera tidigare tillfällen både i massmedierna, interpellationsdebatt i riksdagen och vid uppvaktningar utlovat en sådan översyn.

Jag vill därför fråga när statsrådet Klingvall avser att låta den utlovade översynen äga rum och i vilken form denna kommer att ske.

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1667 besvarad av

den 19 september

Meddelande om svar på fråga 2000/01:1667

Fråga 2000/01:1667 av Helena Bargholtz (fp) om utlovad översyn av utlänningslagen.

Frågan kommer att besvaras torsdagen den 20 september 2001.

Stockholm den 18 september 2001

Maj-Inger Klingvall

den 20 september

Svar på fråga 2000/01:1667 om utlovad översyn av utlänningslagen

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Helena Bargholtz har frågat mig om när jag avser att låta en översyn med avseende på reglerna om uppehållstillstånd på grund av homosexualitet äga rum och i vilken form det kommer att ske.

Som bakgrund till frågan uppger Helena Bargholtz bl.a. att enligt statistik från Utlänningsnämnden har bestämmelserna om uppehållstillstånd till den som förföljs på grund av kön eller homosexualitet tillämpats mycket sällan. Helena Bargholtz uppger att de nuvarande reglerna om uppehållstillstånd för den som förföljs på grund av homosexualitet behöver ses över och hon hänvisar till ett enskilt ärende.

Som Helena Bargholtz känner till är jag som statsråd förhindrad att kommentera enskilda asylärenden och hur de har handlagts hos utlänningsmyndigheterna.

Den nuvarande svenska lagstiftningen från år 1997 med en särskild regel för skyddsbehövande som inte är flyktingar enligt FN:s flyktingkonvention, Genèvekonventionen, tillkom bl.a. för att tillförsäkra skydd för homosexuella som förföljs. Bakgrunden var att det då var oklart om homosexuella och personer som förföljs på grund av sin könstillhörighet kunde innefattas i flyktingbegreppet som viss samhällsgrupp. I Genèvekonventionen omnämns inte homosexuella uttryckligen bland de grupper som kan beviljas flyktingstatus. Jag vill emellertid betona att det redan i dag, genom 1997 års lagändring, inte är någon skillnad i skyddshänseende mellan dem som får uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt och dem som får flyktingförklaring.

Den internationella rättsutvecklingen efter år 1997 har enligt min mening tydligt gått i riktningen att innefatta homosexuella i flyktingbegreppet. Detta har bekräftats i EU-kommissionens förslag till direktiv om tolkningen av flyktingbegreppet i vilket förföljelse på grund av kön eller homosexualitet inbegripits i asylbegreppet. Kommissionens förslag ligger i linje med min egen syn. Sverige kommer i de kommande EU-förhandlingarna att arbeta aktivt för den föreslagna lösningen.

Den nämnda utvecklingen har även bekräftats inom ramen för UNHCR:s globala konsultationer om tolkningen av Genèvekonventionen. Tolkningen av Genèvekonventionen med avseende på homosexuellas situation diskuteras också inom en av Europarådets expertgrupper. Sverige deltar aktivt inom dessa och andra internationella fora för att de personer som riskerar förföljelse på grund av homosexualitet och könstillhörighet ska få sitt skyddsbehov tillgodosett.

Ämnet är således av stor vikt på den nationella och internationella dagordningen. Det internationella samarbetet har kommit långt. Inför förhandlingarna om EU-direktivet räknar jag med att inom en snar framtid presentera hur vi ska kunna se över våra nationella bestämmelser. Då får vi också tillfälle att se närmare på hur praxis har utvecklats.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.