Utmätning av kriminellas skadestånd
Skriftlig fråga 2019/20:73 av Johan Forssell (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-10-01
- Överlämnad
- 2019-10-02
- Anmäld
- 2019-10-03
- Svarsdatum
- 2019-10-09
- Sista svarsdatum
- 2019-10-09
- Besvarad
- 2019-10-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Ekot har nyligen uppmärksammat att kriminella får statlig ersättning som brottsoffer inte kommer åt. Justitiekanslern betalar varje år ut stora summor till personer som sedan tidigare har skulder till brottsoffer. Men pengarna är i princip inte utmätningsbara. Det handlar om den ersättning personer kan få när de varit häktade och sedan friats. I fjol betalade Justitiekanslern ut drygt 60 miljoner kronor.
Ett exempel på hur det kan gå till är en man i 30-årsåldern som under åren som kriminell samlat på sig många punkter i polisens belastningsregister och nästan 200 000 kronor i skulder hos Kronofogden, framför allt till brottsoffer. För några år sedan dömdes han i tingsrätten för ett grovt våldsbrott i men friades i hovrätten. För det fick han över 200 000 av Justitiekanslern men använde inte en enda krona till att betala skulderna till brottsoffren. Kronofogden kan nämligen enligt lag inte ta pengarna om personen som fått dem håller dem separerade från övriga pengar.
Först och främst är det upprörande att det finns kriminella som verkar anse att de inte behöver betala sina skadestånd till brottsoffer. Det är även problematiskt i övrigt att tillgångar som kriminella individer har fått i skadestånd är svåra att utmäta. Det skickar helt fel signaler till såväl gärningsmän som brottsoffer. I förlängningen innebär det att staten betalar ut ersättning till gärningsmän men att den inte kommer brottsoffren till del trots gärningsmannens skuld till brottsoffret.
Vi anser därför att möjligheterna att utmäta även tillgångar som kriminella har fått i skadestånd bör ändras. Bland annat bör större vikt fästas vid brottsoffrens rätt till upprättelse.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern att skapa en möjlighet att utmäta även tillgångar som kriminella har fått i skadestånd från staten?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:73 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Ju2019/03227/POL
Justitiedepartementet
Justitie- och migrationsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:73 av Johan Forssell (M)
Utmätning av kriminellas skadestånd
Johan Forssell har frågat mig om jag avser att skapa en möjlighet att utmäta även tillgångar som kriminella har fått i skadestånd från staten.
Den reglering som tas upp i frågan handlar om att det finns vissa begränsningar när det gäller att utmäta skadestånd som någon har fått från staten på grund av att han eller hon har varit frihetsberövad utan att sedan bli dömd. Utmätning får inte ske förrän dagen efter att beloppet har betalats ut. Om beloppet hålls avskilt, får utmätning inte ske om skadeståndet ska tillgodose ett kvarvarande försörjningsbehov eller om det har gått mindre än två år sedan skadeståndet betalades ut. Bakgrunden till utmätningsförbudet är att man har ansett att ett skadestånd för frihetsberövande är så personligt att borgenärerna inte borde få komma åt det.
Regleringen har på senare tid kommit att kritiseras, och jag anser att det är stötande att den som har gjort sig skyldig till brott och har tillgångar inte betalar sina skulder till brottsoffer. Jag kommer därför att återkomma i frågan.
Stockholm den 9 oktober 2019
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.