Svar på fråga 2020/21:3382 av Markus Wiechel (SD)
Skattemedel till Etiopiska ortodoxa kyrkan samt fråga 2020/21:3395 av John Weinerhall (M) Uttalande från den etiopisk-ortodoxa kyrkan
Markus Wiechel har frågat mig hur jag ser på de uppgifter som florerar som vittnar om vädjan av stöd till ett folkmord i Tigray och om jag kommer att vidta några åtgärder mot bakgrund av detta.
John Weinerhall har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av de uttalanden den ledande företrädaren för etiopisk-ortodoxa kyrkan gjort, sett mot bakgrund av gällande demokrativillkor.
Statsbidrag ska inte gå till verksamhet som inte är förenlig med samhällets demokratiska värderingar så som de uttrycks i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Att offentliga medel utnyttjas på ett felaktigt sätt är oacceptabelt. Detta råder det bred politisk enighet om.
De statliga bidragen till trossamfund fördelas av Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) och regleras genom lagen (1999:932) om stöd till trossamfund. Det är myndigheten som prövar om ett statsbidragsberättigat trossamfund uppfyller villkoret om att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på och därmed också myndigheten som ska göra bedömningen huruvida ett samfund bryter mot befintliga villkor för stöd.
För att ytterligare säkerställa att den statliga bidragsgivningen till trossamfunden och civilsamhällets organisationer utgår ifrån demokratiska värderingar har vi inlett ett arbete med att ta fram nya förtydligade och enhetliga demokrativillkor för dessa bidrag. 2018 redovisades slutbetänkandet Statens stöd till trossamfunden i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) där förslag om förtydligande av demokratikriterier redovisas. Vidare tillsatte regeringen 2018 en utredning för att se över demokrativillkoren och hur de tillämpas (dir 2018:19). Utredningens slutbetänkande innehåller förslag till ett förtydligat och enhetligt demokrativillkor för den statliga bidragsgivningen till civilsamhällets organisationer (SOU 2019:35). Regeringen gav i oktober 2020 en särskild utredare i uppdrag att analysera på vilket sätt känsliga personuppgifter kan hanteras i prövningen av demokrativillkor (dir 2020:113). Regeringen har även gett den särskilda utredaren i uppdrag att analysera och ta ställning till inrättandet av en stödfunktion med kompetens om aktörer, våldsbejakande extremism och antidemokratiska miljöer som kan bistå myndigheter i att göra fördjupade granskningar av en bidragssökande organisation eller annan offentligt finansierad verksamhet (dir 2020:117). Uppdraget som rör personuppgiftshantering redovisades den 1 augusti 2021 och slutredovisning ska ske senast den 31 december 2021.
Frågan om ett enhetligt, förtydligat och rättssäkert demokrativillkor är viktig för regeringen och det är prioriterat att förslag om ett nytt demokrativillkor lämnas under mandatperioden.
Stockholm den 12 augusti 2021
Amanda Lind