Uttalande om Kuba
Skriftlig fråga 2016/17:389 av Maria Weimer (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-11-28
- Överlämnad
- 2016-11-29
- Anmäld
- 2016-11-30
- Svarsdatum
- 2016-12-07
- Sista svarsdatum
- 2016-12-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
I Ekots lördagsintervju den 26 november inledde biståndsministern diskussionen om Kuba på följande sätt: ”Vi har ju sett en ganska stor öppning de senaste åren också sedan USA öppnade upp för nya relationer.”
Med anledning av detta vill jag fråga biståndsministern:
Vilka exempel på politisk öppning på Kuba syftar ministern på?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:389 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Utrikesdepartementet |
Statsrådet Lövin |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:389 av Maria Weimer (L) Uttalande om Kuba
Maria Weimer har frågat mig om ett uttalande om Kuba. Hon hänvisar till en mening i Ekots lördagsintervju med mig den 26 november då jag talade om ”en ganska stor öppning de senaste åren” och ställer frågan om vilka exempel på politisk öppning på Kuba som jag syftar på.
När jag talar om öppningar handlar det inte främst om politiska öppningar, utan om ett öppnare klimat gentemot andra länder. Detta ser vi i diplomatiska relationer, men också i praktiken. Jag syftar bland annat på att USA och Kuba återupptagit diplomatiska relationer efter mer än 50 år. Den öppning som jag talar om i intervjun syftar också på att EU har stärkt utbytet med Kuba. Vi ser idag ett stort antal EU-länder som ingått avtal eller skrivit under avsiktsförklaringar med Kuba samt inlett olika former av samarbete, bland annat genom biståndet. Den 12 decem-ber skrivs ett avtal om politisk dialog och samarbete mellan EU och Kuba under i Bryssel.
Under 2013 genomfördes ändringar i migrationslagstiftningen som ger ökade möjligheter för kubaner, inklusive oliktänkande, att resa ut ur landet och att återvända.
Det finns också tecken på försiktiga reformer i Kuba. Efter beslut av partikongressen 2011 påbörjades en ekonomisk moderniseringsprocess i landet. Denna har hittills kännetecknats av försiktighet och de positiva effekterna på den ekonomiska utvecklingen är än så länge begränsade, men den har bland annat inneburit ökade möjligheter för egenföre-tagande. Nya lagar har också inneburit att kubaner idag har möjlighet att köpa och sälja bilar samt fastigheter och bostäder. Det är också glädjande att Kuba har omförhandlat sina utlandsskulder och har ambitionen att ansluta sig till den globala ekonomin.
Det oberoende civilsamhället har skapat sig något större utrymme och informationsmonopolet har brutits i och med att allmänheten under senare år fått viss tillgång till internet på offentliga platser. Även så är Kuba fortfarande ett av världens minst uppkopplade länder.
Vissa framsteg vad gäller hbtq-personers rättigheter kan också skönjas, bland annat har en lag om förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning vid anställningar antagits, men också laglig möjlighet till könskorrigerande kirurgi.
Samtidigt kvarstår stora utmaningar både vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter i landet. Vi ser inga nära förestående förändringar av styrelseskick eller andra genomgripande politiska reformer. Tvärtom finns oroande tecken på att manöverutrymmet för oliktänkande minskat på senare tid.
Sverige har idag en avsiktsförklaring för samarbete och politisk dialog med Kuba. I den dialogen är vi tydliga gentemot landet kring svenska värderingar och vilken utveckling vi skulle vilja se i Kuba. Att bygga demokrati tar tid och det är sällan en rak väg. Vi utnyttjar de öppningar som finns och samarbetar med olika typer av förändringsaktörer, liksom vi gör i andra länder med bristande demokrati och där brister i respekten för mänskliga rättigheter förekommer. Vi följer utvecklingen noga, men står fast vid regeringens bedömning att den försiktiga öppning vi nu ser gentemot omvärlden på Kuba innebär en möjlighet att föra dialog och påverka utvecklingen.
Stockholm den 7 december 2016
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.