Val av utbildningsort för barn i gränsområden
Skriftlig fråga 2021/22:1713 av Niels Paarup-Petersen (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-06-14
- Överlämnad
- 2022-06-15
- Anmäld
- 2022-06-16
- Svarsdatum
- 2022-06-22
- Sista svarsdatum
- 2022-06-22
- Besvarad
- 2022-06-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
En flicka på 5 år, bor i Malmö och har fått en plats på kungliga teaterns balettskola i Köpenhamn till skolstart nästa år. 8 av 240 barn i hennes ålder kom in.
Flickans mamma ansökte hos grundskoleförvaltningen i Malmö om att dottern skulle få gå i skola i Köpenhamn i stället för i Malmö när hon fyller sex år.
Men Malmö stad ville inte ge henne undantag från skolplikten i Sverige. Hade utbildningen legat i Sverige hade hon fått lov.
På balettskolan 30 minuter bort får hon inte gå. På balettskolan 6 timmar bort, i Stockholm, går det bra. Det är inte rimligt. Det finns för stor osäkerhet i tolkningsutrymmet.
Självklart ska utbildningen hålla hög kvalitet. Och att kommunen ska veta att barnen får en fullgod utbildning är det ingen tvekan kring. Däremot måste det finnas möjlighet för elever i hela landet att söka till utbildningar som passar dem, även om de ligger på andra sidan av en gräns.
Min fråga till statsrådet Lina Axelsson Kihlblom är:
Hur vill statsrådet säkra att barn i gränsregioner får bättre möjligheter att nyttja de möjligheter till utbildning som finns i deras närhet?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1713 besvarad av Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
Svar på fråga 2021/22:1713 av Niels Paarup-Petersen (C)
Val av utbildningsort för barn i gränsområden
Niels Paarup-Petersen har frågat mig hur jag vill säkra att barn i gränsregioner får bättre möjligheter att nyttja de möjligheter till utbildning som finns i deras närhet.
Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola (2 kap. 18 § regeringsformen). Barn som anses bosatta i Sverige därför att de ska vara folkbokförda här i landet har skolplikt från och med höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år (7 kap. 2 och 10 §§ skollagen).
Skolplikten ska fullgöras i en skolform inom det svenska skolväsendet eller i någon av de särskilda utbildningsformer som avses i 24 kap. skollagen. Ett barn kan få fullgöra skolplikten på annat sätt om verksamheten är ett fullgott alternativ, om behovet av insyn i verksamheten kan tillgodoses och om det finns synnerliga skäl. Det är barnets hemkommun som bestämmer om barnet ska få fullgöra skolplikten på annat sätt (24 kap. 23 § skollagen). I förarbetena till bestämmelsen räknas det upp ett antal exempel på tänkbara grunder för ett sådant medgivande, t.ex. situationer då en elev nyss flyttat till Sverige från något grannland men har mycket starka skäl för att gå kvar i det gamla landets skola under återstoden av terminen. Även situationer då eleven under längre tid önskar vara från skolan på grund av resor eller en elev som deltar i en filminspelning kan enligt förarbeten tänkas utgöra synnerliga skäl (prop. 2009/10:165, s. 523–524).
Riksrevisionen har genomfört en granskning om undantag från skolplikten. Inom ramen för granskningen har Riksrevisionen undersökt om regering och statliga myndigheter har säkerställt att det existerande regelverket när det gäller skollagens bestämmelser om bl.a. fullgörande av skolplikt på annat sätt och tillämpningen av det fungerar enligt lagstiftarens intentioner. Riksrevisionens övergripande slutsats är att skollagens bestämmelser i dessa delar inte tillämpas i enlighet med lagstiftarens intentioner (Undantag från skolplikten – regler, tillämpning och tillsyn RIR 2019:37). Riksrevisionen lyfter också fram bl.a. att det i tillämpningen av bestämmelsen om fullgörande av skolplikten på annat sätt råder stor variation mellan olika huvudmän. Många huvudmän har enligt Riksrevisionen svårt att avgöra vad som är avsikten med bestämmelsen och därmed när den ska tillämpas.
Som Riksrevisionen lyfter fram i sin rapport härstammar de aktuella bestämmelserna, som beslutades 2010, från äldre lagstiftning även om vissa justeringar har gjorts. Det finns skäl att anta att familjer i Sverige numera är betydligt mer rörliga än tidigare och att bestämmelserna bl.a. av den anledningen kan behöva ses över utifrån nu rådande förhållanden.
Det kan därför finnas behov av att se över de aktuella bestämmelserna för att tydliggöra syftet med dem. Regeringen har i sin skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport angett att den kommer att ta med sig frågan i det fortsatta arbetet (regeringens skrivelse 2019/20:162 Riksrevisionens rapport om undantag från skolplikten - regler, tillämpning och tillsyn). Riksdagen har också tillkännagett för regeringen att regeringen ska följa den rekommendation som Riksrevisionen lämnar till regeringen i granskningsrapporten (bet. 2020/21:UbU3, rskr. 2020/21:14). Regeringen har meddelat riksdagen att regeringen avser att påbörja en analys av Riksrevisionens rekommendationer under 2022 (skr. 2021/22:75). Regeringen arbetar vidare med frågan om att fullgöra skolplikten på annat sätt och kan komma att agera utifrån de behov som eventuellt identifieras.
Stockholm den 22 juni 2022
Lina Axelsson Kihlblom
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.