Våldet mot den politiska oppositionen i Etiopien
Skriftlig fråga 2005/06:298 av Ohlsson, Birgitta (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-11-04
- Anmäld
- 2005-11-07
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-11-16
- Svar anmält
- 2005-11-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 november
Fråga 2005/06:298 av Birgitta Ohlsson (fp) till utrikesminister Laila Freivalds (s)
Våldet mot den politiska oppositionen i Etiopien
Efter parlaments- och lokalvalen i Etiopien i våras har kraftiga sammanstötningar inträffat mellan demonstranter och polis som brutalt slagit ned protesterna. Enligt uppgift sköts 22 personer till döds av polisen i samband med demonstrationer i huvudstaden Addis Abeba i juni. Säkerhetsstyrkorna hade fått fria händer för att stävja de starka protesterna. Samtidigt placerades flera högt uppsatta personer ur oppositionen i husarrest.
Våldet och brotten mot de mänskliga rättigheterna fortsätter dock. Den demonstrerande oppositionen har uttryckt starka misstankar om valfusk. De senaste dagarna har åtminstone 14 människor dödats och åtskilliga skadats i sammanstötningar mellan demonstranter och polis. Regeringen beskyller oppositionen för att utnyttja situationen och underblåsa regeringsfientliga stämningar.
Mot bakgrund av det ovan sagda önskar jag ställa följande fråga till utrikesminister Laila Freivalds:
Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att sätta ökad press på den etiopiska regeringen att upphöra med kränkningarna av de mänskliga rättigheterna, via exempelvis bilateral politisk dialog?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:298 besvarad av
den 16 november
Svar på fråga 2005/06:298 om våldet mot den politiska oppositionen i Etiopien
Utrikesminister Laila Freivalds
Birgitta Ohlsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att sätta ökad press på den etiopiska regeringen att upphöra med kränkningar av de mänskliga rättigheterna, via exempelvis bilateral politisk dialog.
Regeringen har följt händelseutvecklingen i Etiopien sedan de allmänna valen den 15 maj med djup oro. De våldsamheter, dödsfall och omfattande gripanden som följde på demonstrationer mot regeringens hantering av efterdyningarna av valen är djupt beklagliga och riskerar att omkullkasta de framsteg för demokratin i Etiopien som valens genomförande ändå innebar. Sverige uttalade sig mycket kritiskt mot händelseutvecklingen i Etiopien direkt efter valen i maj och Sida beslutade då även att avvakta med nya insatsavtal för biståndet med Etiopien mot bakgrund av den osäkra situationen i landet.
Efter oroligheterna i början på november har Sverige bilateralt och genom EU uttryckt stor oro över våldet och krävt att Etiopiens regering visar återhållsamhet i upprätthållandet av lag och ordning samt att säkerställa att detta sker inom ramen för vedertagna rättsprinciper och med respekt för mänskliga rättigheter. Vi har även krävt att samtliga fängslade, inklusive oppositionsledare och journalister, släpps eller ges en korrekt rättslig prövning. Vi uppmanade även oppositionspartierna att ta sitt ansvar så att en upptrappning av det allvarliga läget kan undvikas.
Den 8 november besökte UD:s utrikesråd för politiska frågor Addis Abeba för att direkt med Etiopiens regering ta upp vår stora oro samt föra samtal med oppositionen. Vi anser det vara av stor vikt att agera både bilateralt och tillsammans med EU och det övriga internationella samfundet för att förmå Etiopiens regering att ta det fulla ansvaret för att lag och ordning upprätthålls utan att respekten för de mänskliga rättigheterna åsidosätts. Ett flertal gemensamma uttalanden av bland annat EU, USA och andra viktiga aktörer är ett led i detta.
Den etiopiska regeringens syn på och efterlevnad av mänskliga rättigheter är centrala utgångspunkter när Sverige överväger det fortsatta utvecklingssamarbetet med Etiopien. Den svenska regeringen kommer att fortsätta att nära följa utvecklingen i Etiopien.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.