Valet av en ny ordförande för Interpol

Skriftlig fråga 2021/22:370 av Anders Österberg (S)

Anders Österberg (S)

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

Den 23 november samlas Interpols generalförsamling i Istanbul för att välja en ny ordförande. En av favoriterna att ta över ordförandeposten är Ahmed Naser al-Raisi från Förenade Arabemiraten. Al-Raisi är i dag generalinspektör på inrikesdepartementet i landet och ansvarar bland annat för att utreda övergrepp i landets fängelsesystem. Det är ett fängelsesystem som är hårt kritiserat av människorättsorganisationer. Till exempel satt den brittiske medborgaren Matthew Hughes fängslad i isoleringscell i landet i sju månader, innan han tvingades skriva på ett erkännande han inte kunde läsa. Al-Raisi gjorde inget för att stoppa detta.

I ett öppet brev protesterar 19 människorättsorganisationer mot al-Raisis kandidatur, rapporterar Dagens Nyheter. Organisationerna, bland andra Human Rights Watch och Gulf Centre for Human Rights, skriver att al-Raisi är ”del i en säkerhetsapparat som systematiskt skjuter in sig på fredliga kritiker, vilket gör att utrymmet för ett civilsamhälle är obefintligt (i Förenade Arabemiraten)”.

Interpol är en viktig arena för globalt polisarbete, och Interpol ska agera föredömligt och enligt organisationens egna riktlinjer. Kan detta garanteras om en person med al-Raisis bakgrund blir ordförande? Eller sänder det signalen att brutala och tortyrliknande behandling är acceptabelt i polisarbete? På senare år har auktoritära stater börjat använda Interpols ”red notice”-system för att komma åt dissidenter och andra politiska fiender, trots att det är förbjudet i Interpols riktlinjer. Det är en trend som riskerar att förstärkas med al-Raisi på ordförandeposten.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

 

Vilka avvägningar gör statsrådet inför omröstningen i valet av en ny ordförande för Interpol?

Frågan är inlämnad

Händelser

Inlämnad: 2021-11-12 Överlämnad: 2021-11-12 Inte besvarad: 2021-11-15 Anmäld: 2021-11-16 Sista svarsdatum: 2021-11-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Svar på skriftlig fråga