Väntetid vid mammografi
Skriftlig fråga 2017/18:1641 av Jenny Petersson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-09-05
- Överlämnad
- 2018-09-07
- Besvarad
- 2018-09-19
- Sista svarsdatum
- 2018-09-19
- Svarsdatum
- 2018-09-19
- Anmäld
- 2018-09-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Den 1 juli 2016 blev det avgiftsfritt för alla mellan 40 och 74 år att få genomgå screening för bröstcancer med mammografi.
Regeringen beskriver syftet i sin proposition 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården. Syftet med avgiftsfriheten var att öka deltagandet i strukturerade mammografiundersökningar, vilket ansågs särskilt angeläget för kvinnor i socioekonomiskt utsatta grupper.
Statistik och siffror visar att regeringen missat sitt syfte med sitt förslag om avgiftsfri mammografi.
Regeringen borde ha prioriterat personalbristen och vårdköerna även på detta område. Vårdköerna beror inte på söktrycket från kvinnor i socioekonomiskt utsatta grupper.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Vad gör regeringen åt de långa väntetiderna på området?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1641 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
S2018/
04837/FS
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:1641 av Jenny Petersson (M)
Väntetid vid mammografi
Jenny Petersson har frågat mig vad regeringen gör åt de långa väntetiderna på området mammografi.
Insjuknandet i bröstcancer har fördubblats sedan 1960 och bröstcancer är idag den vanligaste tumörsjukdomen hos svenska kvinnor. Cirka 8 000 kvinnor får diagnosen varje år. Men samtidigt som bröstcancer blir allt vanligare ökar chanserna att överleva sjukdomen.
Att allt fler botas från bröstcancer beror bland annat på att mammografin är ett effektivt sätt att tidigt upptäcka bröstcancer hos kvinnor samt att behandlingsmetoderna har förbättrats. Tidig upptäckt av bröstcancer leder till att färre avlider i sjukdomen. Enligt Socialstyrelsen sänker screening med mammografi dödligheten i bröstcancer med 16–25 procent.
Studier har visat att kvinnor som drabbats av bröstcancer och som har inbjudits till screening, men inte deltagit, har högre dödlighet i sin sjukdom än övriga. Stockholms läns landsting införde avgiftsfri mammografi 2012 och en uppföljning som gjordes visade att allt fler kvinnor går på mammografiundersökning sedan avgifterna togs bort.
Den 17 mars 2016 överlämnade regeringen propositionen Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården till riksdagen (2015/16:138). Syftet med reformen är att öka täckningsgraden i screeningprogrammet för mammografi, i synnerhet i socioekonomiskt utsatta grupper och uppnå en mer jämlik vård.
Den 27 oktober 2017 beslutade regeringen att ge Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag (S2016/06724/FS) att bland annat följa upp och analysera införandet av avgiftsfri mammografi till kvinnor mellan 40 och 74 år. Uppdraget ska redovisas i flera delar med slutredovisning den 1 mars 2020. Det är därmed tidigt att dra några slutsatser av satsningens resultat.
I uppdraget ingår att lämna en delredovisning och av den delredovisning som inkom till Socialdepartementet i juni 2018 (I väntans tider, En delrapport om satsningen på kvinnors hälsa) framgår bland annat att mammografiscreening genom reformen har blivit mer likartad i sitt erbjudande till kvinnor över hela landet vilket kan vara en fördel ur patientsynpunkt. I delrapporten rekommenderas dock regeringen och hälso- och sjukvårdens huvudmän bland annat att överväga insatser för att öka kännedomen om avgiftsfriheten.
Syftet med satsningen på avgiftsfri mammografi är att öka jämlikheten genom att fler ska få tillgång till mammografi. Utan avgifter ges fler kvinnor möjlighet till mammografi, oavsett ekonomiska förutsättningar. Detta ökar i sin tur förutsättningarna för att fler får behandling av bröstcancer i tidigt skede.
Jenny Petersson hänvisar till väntetider vid mammografi. Det finns dock i dagsläget inte något färdigt nationellt register över dessa väntetider. Väntetiderna vid eventuellt sjukdomsbesked som resultat av mammografin är en annan fråga. För att korta väntetiderna och öka jämlikheten har regeringen under mandatperioden satsat 500 miljoner kronor per år, i huvudsak på införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården. Ett standardiserat vårdförlopp syftar till att tiden mellan det att välgrundad misstanke uppstår och start av behandling ska bli så kort som möjligt. Ett arbete som vi ser nu ger effekt, andelen som väntar mer än målnivåns 100 dagar för behandling av bröstcancer minskade med 75% mellan 2016 och 2017.
Avgiftsfri mammografi bidrar till att fler kvinnor ges möjlighet att få behandling snabbt, till exempel genom standardiserat vårdförlopp.
Stockholm den 19 september 2018
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.