Vilseledande marknadsföring av livsmedel

Skriftlig fråga 2018/19:923 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är inlämnad

Händelser

Inlämnad: 2019-08-27
Överlämnad: 2019-08-28
Anmäld: 2019-08-29
Svarsdatum: 2019-09-11
Sista svarsdatum: 2019-09-11
Besvarad: 2019-09-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

Vilseledande marknadsföring av livsmedel(pdf, 89 KB)

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Kunskap om kost och näringslära kan bidra till ett bättre och hälsosammare liv, då allt vi stoppar i oss har betydelse för kroppens möjlighet att förebygga eller läka infektioner och sjukdomar. Av den anledningen väljer många, inte minst sjuka, att anpassa sina inköp efter rekommendationer och vetenskaplig forskning. Därför finns också innehållsförteckningar som gör att vi som konsumenter får möjligheten att se vilka ämnen som finns i de varor vi köper. Det finns dock problem med falsk marknadsföring, som gör att även medvetna konsumenter riskerar att köpa fel produkter.

Ett exempel på en sådan vara är kanel, som ur flera synvinklar anses vara hälsosamt. Kanel har i tusentals år använts i olika huskurer, och dess verkan har dessutom bekräftats av modern vetenskap. Kanel är full av antioxidanter, är antiinflammatorisk och har antidiabetiska krafter. Den förbättrar även insulinkänslighet, bekämpar svamp- och bakterieinfektioner, minskar nedbrytande sjukdomar och skyddar mot cancer.

Det finns dock två sorters kanel. Kassiakanel, som är dagligvaruhandelns vanligaste, är en billigare och besläktad variant av äkta kanel (ceylonkanel). Kassiakanel har inte alls samma egenskaper som ceylonkanel och innehåller dessutom stora mängder av det giftiga ämnet kumarin, som är levertoxiskt. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) har fastställt att det dagliga intaget av kumarin bör vara högst 0,1 milligram per kilo kroppsvikt och dygn. Samtidigt innehåller den malda kassiakanelen i Sverige kumarinhalter kring två till tre milligram per gram.

Exempelvis kan föräldrar ovetandes ge sina barn alldeles för stora mängder av något som man trott var nyttigt men som i själva verket är skadligt. Märkligt nog godkänner även Livsmedelsverket en försäljning av giftig kassiakanel under namnet kanel, utan att informera om att den inte är äkta och dessutom helt utan krav på en varningstext om kumarin.

Statsrådet Jennie Nilsson önskas därför svara på följande fråga:

Avser statsrådet att verka för ett tydligare krav på marknadsföring av livsmedel i syfte att möjliggöra för konsumenter att få tag på rätt produkter?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:923 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)

N2019/02528/DL

Till riksdagen

Svar på fråga 2018/19:923 av Markus Wiechel (SD)
Vilseledande marknadsföring av livsmedel

Markus Wiechel har frågat mig om jag avser att verka för ett tydligare krav på marknadsföring av livsmedel i syfte att möjliggöra för konsumenter att få tag på rätt produkter.

Jag instämmer i frågeställarens resonemang om att kunskap om kost och näringslära kan bidra till ett bättre och hälsosammare liv. Nyckeln till bra matvanor är mer mat från växtriket, lagom mycket och varierat. Genom att äta många olika sorters mat är det lättare att få i sig det kroppen behöver för att må bra, samtidigt som risken att få i sig för mycket av skadliga ämnen minskar. På Livsmedelsverkets hemsida finns utförlig information om olika livsmedel, bl.a. kanel, och råd om vad barn, gravida och vuxna bör äta för att må bra och hålla sig friska livet ut. Kostråden bygger på de nordiska näringsrekommendationerna som baseras på ett mycket gediget forskningsunderlag.

För att hjälpa konsumenten att kunna göra medvetna och säkra val av livsmedel finns det i livsmedelslagstiftningen, som är EU-harmoniserad, bestämmelser om att livsmedelsförpackningar ska vara märkta med ett antal obligatoriska uppgifter, såsom innehållsförteckning och näringsinnehåll. Enligt bestämmelserna får inte märkningen utformas på ett sådant sätt att konsumenten kan bli vilseledd.

Information som påstår att ett livsmedel har ett särskilt näringsinnehåll eller särskilda hälsoeffekter räknas som närings- eller hälsopåståenden. Det finns i livsmedelslagstiftningen bestämmelser om hur närings- och hälsopåståenden ska skrivas och vilka krav livsmedlet måste uppfylla för att få ha ett närings- eller hälsopåstående, till exempel ett särskilt näringsinnehåll och en särskild näringshalt. Närings- och hälsopåståenden måste godkännas av EU-kommissionen. Exempel på ett godkänt näringspåstående är ”låg fetthalt” och på ett godkänt hälsopåstående ”järn bidrar till normal syretransport i kroppen”.

Det är vidare förbjudet att påstå att ett livsmedel har egenskaper som hänför sig till förebyggande behandling eller botande av sjukdomar hos människor, till exempel påståendet ”sänker förhöjt blodsocker”.

Livsmedelslagstiftningen utgår ifrån hur mycket av ett potentiellt skadligt ämne som en människa bedöms kunna få i sig utan att det ger negativa hälsoeffekter. När det gäller kassiakanel innebär en normal användning som krydda inte en risk för hälsan. Men om man regelbundet och under längre tid äter stora mängder kassiakanel får man i sig mycket kumarin och det kan skada levern. Livsmedelsverket rekommenderar därför att man inte äter mycket av kassiakanel regelbundet. Vuxna bör begränsa sin konsumtion till ungefär en tesked per dag och barn till ungefär en halv tesked per dag för att undvika risk för leverskador. En eventuell märkning med varningstext för ett enskilt livsmedel, som till exempel kassiakanel, förhandlas och beslutas inom EU.

Jag anser att livsmedelslagstiftningen som den är utformad ger konsumenten möjlighet att göra medvetna och säkra val av livsmedel och att det i dagsläget inte finns behov av att verka för ett tydligare krav på marknadsföring av livsmedel i syfte att möjliggöra för konsumenter att få tag i rätt produkter.

Stockholm den 10 september 2019

Jennie Nilsson