Till innehåll på sidan

Winnet och civilsamhällets roll i arbetet med jämställd regional tillväxt

Skriftlig fråga 2017/18:1514 av Annika Qarlsson (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2018-06-15
Överlämnad
2018-06-18
Anmäld
2018-06-19
Sista svarsdatum
2018-06-27
Svarsdatum
2018-07-03
Besvarad
2018-07-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

Den 23 februari 2016 hade statsrådet Bucht en interpellationsdebatt i kammaren med anledning av att regeringen då mycket överraskande hade valt att dra bort stödet och förutsättningarna för Winnet Sverige att fortsätta sitt arbete. Deras uppdrag var att driva på för en jämställd tillväxt, för kvinnors möjlighet att delta i samhällsutvecklingen på lika villkor och för samarbete med organisationer och myndigheter inom budgetområde 19, Regional tillväxt.

I statsrådets interpellationssvar hänvisades så till följande: ”I regionerna har aktörer med regionalt utvecklingsansvar arbetat med handlingsplaner för jämställd regional tillväxt under 2012–2014 och bär nu ansvaret för jämställdhetsintegrering av det regionala tillväxtarbetet. Regeringen bedömer att det i dag finns en ändamålsenlig struktur för arbetet med jämställdhetsintegrering kopplat till regional tillväxt och att det är aktörer med regionalt utvecklingsansvar som ska ansvara för det fortsatta utvecklingsarbetet för en jämställd regional tillväxt, där bland annat företagsfrämjande är en viktig del.”

Det beskrevs också som en ”väsentlig satsning” i statsrådets svar.

Därför är det av stort intresse att se vad resultatet nu blev av denna förändring, denna väsentliga satsning. Där de som tidigare, inom sina ramar hade och har ansvar för en jämställd regional tillväxt, fick ytterligare resurser för att göra det de inte tidigare gjort; utan en yttre granskande och pådrivande part som Winnets roll tidigare varit. Så denna min skriftliga fråga är en uppföljning för att se vad som hänt.

Inom regionalpolitikens utgiftsområde 19 ligger entreprenörskap och innovation, arbetskraftsförsörjning och utbud, tillgänglighet och strategiskt gränsöverskridande samarbete. I regeringens förslag pekas på betydelsen av samarbete i partnerskap, nätverk, inom tematiska områden för regionala innovationer med ett inkluderande perspektiv, men det finns lite i förslaget omnämnt hur det ska ske. Hur regeringen ser på civilsamhällets roll i detta arbete, till exempel.

Målet för den regionala tillväxtpolitiken är utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft som ska bidra till social, ekonomisk och miljömässig utveckling. Regeringens mål för jämställd regional tillväxt är att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. I dag går 80 procent av de regionala medlen, inklusive EU-medel, till mansdominerade områden och aktörer. Endast ca 7 procent av företags- och projektstöden gick till kvinnor år 2017, vilket kan jämföras med år 1994 då 3 procent av dessa medel gick till kvinnor. Hur säkerställer då regeringen att detta inte får fortgå?

I en forskningsstudie 2016 lyfter Malin Rönnblom, professor vid Umeå universitet, fram en problematiserande bild i termer av en skev fördelning av pengar, makt och inflytande mellan kvinnor och män i samhället. I artikeln Mellan kvinnorörelse och förvaltningspolitik: från lokal mobilisering till puts på fasaden skriver hon följande om resurscentrum för kvinnor: ”Baserat på vår studie anser vi att det finns anledning för myndigheter, kommuner och landsting att vara medvetna om att avskaffandet av resurscentraprogrammet innebär att staten överger en tidigare dubbel strategi om civilsamhällelig mobilisering och jämställdhetsintegrering, för att fokusera på den förvaltningspolitiska integreringsstrategin."

Regeringen beslutade att ändra strategi men det är oklart på vilka grunder man gjorde det.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

 

Vilken roll vill statsrådet och regeringen att civilsamhället ska ha i arbetet med jämställd regional tillväxt?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1514 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)



N2018/03729/RTS

N2018/03730/RTS

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1513 av Annika Qarlsson (C) Strategi om civilsamhällelig mobilisering och jämställdhetsintegrering

och fråga 2017/18:1514 av Annika Qarlsson (C) Winnet och civilsamhällets roll i arbetet med jämställd regional tillväxt.

Annika Qarlsson har frågat mig på på vilka grunder som regeringen baserade sitt beslut att ändra en tidigare dubbelstrategi till att förlita sig enbart på den förvaltningspolitiska strategin i arbetet med jämställd regional tillväxt. Annika Qarlsson har vidare frågat mig vilken roll jag och regeringen vill att civilsamhället ska ha i arbetet med jämställd regional tillväxt. Jag besvarar de båda frågorna i ett sammanhang.

Jämställdhet är en av regeringen prioriterad fråga och en förutsättning för hållbar regional tillväxt. I regeringens nationella strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020 lyfts jämställd regional tillväxt fram som ett viktigt verktyg för ett framgångsrikt och hållbart genomförande av den regionala tillväxtpolitiken. Mot bakgrund av detta fattade regeringen 2015 ett beslut om att Tillväxtverket ska utveckla och stödja arbetet för jämställd regional tillväxt bland annat genom samordning, stöd och lärande riktat till aktörer med regionalt utvecklingsansvar. Det är nu alltså upp till aktörer med regionalt utvecklingsansvar att prioritera insatser och utveckla arbetet med jämställd regional tillväxt i respektive län. Detta med stöd från Tillväxtverket i enlighet med uppdraget.

Uppdraget jämställd regional tillväxt är nu inne på sitt sista år 2018. Regeringen följer uppdraget noga och de kommande slutresultaten. I Tillväxtverkets delrapport ser man vilket händelserikt år det har varit och där många regioner har kommit väldigt långt i sitt arbete. Det är extra roligt att höra att två tredjedelar av regionerna uppger att genomförandet hittills är i linje med planen eller att det har gått bättre än förväntat.

När det gäller frågan om civilsamhällets roll i arbetet med jämställd regional tillväxt så ser regeringen positivt på ett aktivt deltagande från civilsamhället. Arbetet för en jämställd regional tillväxt är långsiktigt och kräver ett brett engagemang. I regionernas lägesrapporter visas redan nu flera tidiga resultat, vilket är särskilt glädjande. Det handlar om jämställdhetsintegrerade regionala utveckligstrategier, genomförda utbildningar för politiker, chefer och tjänstemän, kontakter med samverkansaktörer däribland organisationer från det civila samhället. Flertalet regioner driver jämställdhetsnätverk med både företag och organisationer från det civila samhället för att få ett brett engagemang i arbetet med jämställd regional tillväxt.

Stockholm 3 juli 2018

Sven-Erik Bucht

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.