WTO:s överprövningsorgan

Skriftlig fråga 2019/20:443 av Tobias Andersson (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-11-20
Överlämnad
2019-11-20
Anmäld
2019-11-21
Svarsdatum
2019-11-27
Sista svarsdatum
2019-11-27
Besvarad
2019-11-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anna Hallberg (S)

 

Nu i dagarna möts EU:s handelsministrar för att bland annat diskutera moderniseringen av Världshandelsorganisationen (WTO). Behovet av en modernisering och reformation av WTO är vida känt och har varit på tapeten under en längre tid.

Frågan aktualiseras och blir än mer akut av det faktum att WTO:s överprövningsorgan riskerar att helt sättas ur spel efter den 10 december som en konsekvens av att det då endast återfinns en enda domare i organet. Delar av WTO kan fortsätta att verka likt innan, men just överprövningsorganet inom organisationens tvistlösningssystem kommer att pausas i väntan på tillsättningen av nya domare.

Jag ser positivt på att både Sverige och EU har verkat för att hitta lösningar på denna uppenbara problematik men samtidigt tyder ingenting på att låsningen kommer att kunna undvikas, varpå frågan om plan B aktualiseras. Interimslösningar av olika karaktär har diskuterats och ett framtida alternativ skulle kunna vara att fler handelsavtal inkluderade egna tvistlösningsmekanismer.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna Hallberg:

 

Vilka interimslösningar ämnar statsrådet verka för tills låsningen av WTO:s överprövningsorgan kommit till ända?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:443 besvarad av Statsrådet Anna Hallberg (S)



Utrikesdepartementet

Statsrådet Hallberg

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:443 av Tobias Andersson (SD)
WTO:s överprövningsorgan

Tobias Andersson har frågat mig vilka interimslösningar jag ämnar verka för i syfte att säkerställa att WTO:s överprövningsorgan fortsatt kommer att fungera efter det att mandatet för nuvarande skiljepersoner går ut.

Regeringen ser med oro på att USA motsätter sig utnämnandet av nya skiljepersoner i överprövningsorganet.

WTO:s tvistlösningssystem är ett av fundamenten i det multilaterala handelssystemet. Möjligheten för WTO:s medlemmar att lösa handelskonflikter i tvistlösningssystemets två instanser garanterar förutsebarhet och rättssäkerhet. Från den 10 december riskerar överprövningsorganet att stå utan tillräckligt antal skiljepersoner för att kunna fortsätta fungera. Inget tyder idag på att blockeringen av utnämningen av nya skiljepersoner kommer att kunna lösas i närtid. Mot bakgrund av denna situation har Nya Zeelands WTO-ambassadör David Walker fått i uppdrag att leda en process i samråd med WTO-medlemmarna för att hitta en långsiktig lösning som alla kan acceptera.

EU samarbetar nära ambassadör Walker i denna process. Samtidigt verkar EU för alternativa sätt att värna systemet om WTO:s medlemmar inte lyckas finna en lösning som är acceptabel för alla före den 10 december. EU-kommissionen har inlett diskussioner med andra WTO-medlemmar om möjligheten att tillämpa ett alternativt skiljeförfarande baserat på artikel 25 i WTO:s överenskommelse om tvistlösning (DSU). Detta skulle göra det möjligt att slita tvister mellan två eller flera parter utanför det ordinarie tvistlösningsorganet under förutsättning att de tvistande parterna godtar det alternativa skiljeförfarandet. EU har ingått en sådan överenskommelse med Kanada och sonderar möjligheterna att sluta liknande överenskommelser med andra länder, exempelvis Norge. Det finns idag flera alternativa förslag som diskuteras, både att nå en överenskommelse med flera länder samtidigt och att söka bilaterala överenskommelser med de WTO-medlemmar som EU har aktuella handelstvister med.

Regeringen stödjer aktivt kommissionens arbete för att i samarbete med övriga WTO-medlemmar finna en långsiktig lösning för överprövningsorganet som alla WTO-länder kan acceptera. Samtidigt står regeringen bakom kommissionens ansträngningar att nå en tillfällig lösning, som inkluderar så många länder som möjligt, till dess att den långsiktiga frågan är löst.

Stockholm den 27 november 2019

Anna Hallberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.