Yrkesprogrammen i gymnasieskolan

den 19 september

Svar på fråga

2011/12:767 Yrkesprogrammen i gymnasieskolan

Utbildningsminister Jan Björklund

Maria Stenberg har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att förbättra de nya yrkesprogrammen så att unga människor rustas både för yrkeslivet och för kommande behov av studier.

Frågeställaren påpekar att andelen elever som söker till yrkesprogram minskar och att andelen förstahandssökande till vård- och omsorgsprogrammet är alarmerande låg. Denna trend mot ett minskat intresse för de yrkesförberedande programmen började redan hösten 2008 i samband med att finanskrisen började och arbetsmarknaden blev osäker.

I statistiken över elevernas sökmönster till den nya gymnasieskolan har det nyutformade teknikprogrammet, med en aviserad gymnasieingenjörsexamen, tilldragit sig stort intresse bland eleverna. Detta har skett på viss bekostnad av de yrkestekniska programmen. På motsvarande sätt har det nya ekonomiprogrammet blivit populärt samtidigt som handels- och administrationsprogrammet har ett lägre söktryck. Dessa förskjutningar är inga problem ur ett arbetsmarknadsperspektiv utan tvärtom glädjande.

Syftet med den nya gymnasieskola som startade 2011 är att eleverna ska stå bättre rustade för kommande yrkesliv eller fortsatta studier. Yrkesprogrammen i den nya gymnasieskolan har en betydligt tydligare struktur än tidigare med tänkbara yrkesutgångar som möjliggörs via inriktningar och programfördjupningar inom de olika yrkesprogrammen. Ämnesplanerna med kurser i de olika ämnena har ett tydligt formulerat centralt innehåll. Det är inte längre obligatoriskt att läsa till högskolebehörighet på ett yrkesprogram men alla yrkeselever har rätt att läsa in den grundläggande högskolebehörigheten om de så önskar, antingen i gymnasieskolan eller i kommunal vuxenutbildning. De nationella programråden som finns för varje yrkesprogram ska garantera att programmens yrkesutgångar ständigt uppdateras utifrån de krav som branscher och andra företrädare ställer.

När det gäller vård- och omsorgsprogrammet har söksiffrorna minskat dramatiskt sedan 1990-talets början. Det är mycket oroande eftersom behoven av välutbildad arbetskraft inom sektorn är så stora. För att öka programmets attraktionskraft avser regeringen att ge Statens skolverk i uppdrag att utarbeta en nationell inriktning inom programmet för dem som vill bli sjuksköterskor. Dessutom ska en undersköterskeexamen inom vård- och omsorgsprogrammet utredas.

Skolverket har fått i uppdrag att genomföra kvalitetshöjande insatser för gymnasieskolans yrkesprogram, bland annat när det gäller att förbättra den arbetsplatsförlagda delen av yrkesutbildningen. Dessutom är avsikten att en satsning på studie- och yrkesvägledarna ska genomföras under kommande år. Regeringen följer noggrant gymnasiereformens genomförande och effekter.