prop 2012/13 140

Regeringens skrivelse 2012/13:140

2013 års redogörelse för företag med statligt ägande Skr. 2012/13:140

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 13 juni 2013

Fredrik Reinfeldt

Peter Norman

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av statens företagsägande och för verksamheten i de företag som Regeringskansliet förvaltade vid årsskiftet 2012/13.

Innehållsförteckning

Skr. 2012/13:140

Inledning....................................................................................................

3

Bilaga Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2012 .........

5

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 juni 2013 .........

135

2

Inledning

Skr. 2012/13:140

Riksdagen har fattat beslut om att regeringen ska lämna en årlig redogörelse för företag med statligt ägande (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147). Redogörelsen har under åren utvecklats både till form och innehåll. Syftet är att beskriva statens företagsägande och de värden som finns i de statligt ägda bolagen. Verksamhetsberättelsen för företag med statligt ägande utgör regeringens årliga redogörelse (bilagan).

Verksamhetsberättelsen finns liksom delårsrapporterna på regeringens webbplats: www.regeringen.se.

I det följande lämnas uppgifter om hur förvaltningen av statens bolagsägande utvecklades under 2012 och fram till och med den 1 maj 2013. I redovisningen ingår dels information om aktiebolag vars aktier förvaltas av Regeringskansliet, dels information om organisationen Svenska skeppshypotekskassan.

I verksamhetsberättelsen redogör regeringen för statens ägarpolicy och hur förvaltningen och företagen utvecklats under året. Värdeskapande är ett övergripande mål för förvaltningen av bolag med statligt ägande. För staten som bolagsägare innebär det bland annat att ge företagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas och att fortsätta konkurrera på sina marknader. Det är inte självklart att staten ska äga dessa företag, men så länge staten är ägare är det viktigt att staten fortsätter att vara aktiv, agerar på ett professionellt sätt och är tydlig i sin ägarroll. För regeringen innebär det bland annat att se över portföljen av bolag för att pröva skälen för fortsatt statligt ägande, men också att överväga företagens olika uppdrag och inriktningar. I avsnittet ”Så förvaltas bolagen med statligt ägande” finns information om statens förvaltningskostnader med avseende på bland annat interna kostnader och köpta tjänster. I verksamhetsberättelsen beskrivs också hur processen för att nominera styrelseledamöter går till. Ett avsnitt beskriver hur regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattnings- havare har tillämpats i de statligt ägda bolagen. Vidare finns ett avsnitt om att fastställa och följa upp tydliga mål i bolagen och två intervjuer kring arbetet med att ta fram nya ekonomiska mål i bolagen.

I verksamhetsberättelsen beskrivs även hållbarhetsarbetet i de statligt ägda bolagen, med konkreta exempel från SJ och Swedavia. Det finns även en tabell över hur de statligt ägda bolagen har rapporterat sitt hållbarhetsarbete.

Könsuppdelad statistik finns för VD, ledningsgrupp och styrelse. En sammanställning av fördelningen mellan revisionsarvoden och övriga arvoden som utbetalats till revisorer presenteras. Vidare redovisas en konsoliderad balans- och resultaträkning. I samma avsnitt finns en sammanfattande redovisning över beslutade utdelningar och anslag till statligt ägda bolag.

Liksom tidigare år i regeringens rapportering till riksdagen finns företagspresentationer som innehåller en sammanfattad ekonomisk redovisning, en presentation av företagets verksamhet och mål samt en uppföljning av det gångna verksamhetsåret. Mål redovisas och utvärderas såsom finansiella mål, verksamhetsmål samt samhällsekonomiska och

sektorpolitiska mål. I syfte att tydliggöra bakgrunden och motiven till att

Skr. 2012/13:140

staten äger bolagen inleds varje företagspresentation med en ingress som

 

ger en översiktlig bild av företagets historik och verksamhet. Som ett

 

komplement till denna översikt finns propositionsförteckningar för

 

respektive företag. I företagspresentationen finns även information om de

 

styrelser som utsetts på årsstämmorna under våren 2013.

 

Därutöver redovisas styrelseledamöternas och ordförandenas arvoden.

 

Av presentationen framgår också om företaget har etikpolicy,

 

jämställdhetspolicy, miljöpolicy, miljöledningssystem, redovisning enligt

 

IFRS (International Financial Reporting Standards) och hållbarhets-

 

redovisning enligt GRI (Global Reporting Initiative) samt könsfördelning

 

för företagets anställda, ledningsgrupp och styrelse.

 

En namnförteckning över bolagsstämmovalda styrelseledamöter

 

redovisas. Information lämnas om tid för inval i styrelse, födelseår samt

 

nuvarande titel eller sysselsättning.

 

Bilagan (verksamhetsberättelsen) finns endast i det tryckta dokumentet

 

och alltså inte i det elektroniska dokumentet av skrivelsen.

 

Riksdagen har för regeringen tillkännagett som sin mening vad

 

Näringsutskottet anfört om att Vattenfall AB ska förbli ett helägt statligt

 

bolag (bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190). Regeringen har inte för

 

avsikt att förändra statens ägande i Vattenfall AB.

 

4

EKONOMI I KORTHET

Ekonomi i korthet

FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE TOTALT

Mdkr

2012

2011

Förändring, %

Nettoomsättning

353,6

373,5

–5,3

Nettoomsättning inkl. intressebolag

401,0

420,7

–4,7

Resultat före värdeförändringar

58,6

61,3

–4,4

Värdeförändringar

0,4

0,4

–8,1

Rörelseresultat (EBIT)

59,0

61,7

–4,4

Resultat före skatt

50,4

51,9

–2,8

Resultat efter skatt

48,8

41,4

17,8

Bruttoinvesteringar

59,9

56,9

5,3

Kassaflöde från löpande verksamhet (exklusive SEK och SBAB)

55,7

62,4

–10,6

Summa eget kapital

377,8

358,8

5,3

Balansomslutning

1 538,3

1 539,2

–0,1

Antal anställda exkl. intressebolag (tusental)

132,4

139,1

–4,9

Antal anställda inkl. intressebolagen (tusental)

175,1

182,3

–4,0

Utdelning

26,6

27,8

–4,1

Uppskattat värde

570

580

–1,7

Avkastning på eget kapital (%)

13,7

12,3

 

Soliditet (%)

24,6

23,3

 

NETTOOMSÄTTNING

 

RESULTAT FÖRE SKATT

 

Mdkr

 

 

Mdkr

 

 

500

 

 

100

 

 

400

 

 

80

 

 

300

 

 

60

 

 

200

 

 

40

 

 

100

 

 

20

 

 

0

 

 

0

 

 

 

 

2010

2011

2012

2010

2011

2012

 

 

 

BRUTTOINVESTERINGAR

Mdkr

100

80

 

 

60

 

 

40

 

 

20

 

 

0

2011

2012

2010

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL

ANTAL ANSTÄLLDA

%

 

 

Tusental

 

 

25

 

 

150

 

 

20

 

 

120

 

 

15

 

 

90

 

 

10

 

 

60

 

 

5

 

 

30

 

 

0

2011

2012

0

2011

2012

2010

2010

VÄRDEUTVECKLING

Mdkr

800

600

 

 

400

 

 

200

 

 

0

2011

2012

2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

3

FÖRORD

Hållbarhet skapar värde

Regeringen förvaltar de statligt ägda bolagen på uppdrag av riksdagen. Bolagen ägs ytterst av det svenska folket. Ett hållbart värdeskapande syftar till att säkerställa anständiga affärer och att bibehålla eller öka värdet på bola- gen och är därför en betydande angelägenhet i ägarstyrningen.

2012 blev det år då vi befäste hållbarhet som en viktig angelägen- het i de statligt ägda bolagen. Regeringen lyfte frågan i bolags- styrningen genom att ge styrelserna uppdraget att utarbeta strategiska hållbarhetsmål.

Vi är övertygade om att den långsiktiga värdetillväxten i den statliga bolagsportföljen stärks av en kunnig och ansvarsfull hantering av hållbarhetsfrågor. När väsentliga hållbarhetsfrågor behandlas med ansvar inom bolagens sfärer, exempelvis de stora koldioxidutsläppen och riskerna för korruption eller affärsetiska missförhållanden, så kommer detta också att öka bolagens värde. Genom att tydliggöra sitt engagemang inom centrala hållbar- hetsfrågor så visar bolagen att de är moderna organisationer som därmed kommer att generera vinster även i framtiden. Vårt håll- barhetsarbete syftar alltså både till att säkerställa anständiga affärer och att bibehålla eller öka värdet på svenskarnas bolag,

i dag värda 570 miljarder kronor.

TYDLIGA VÄRDERINGAR

Som en av Sveriges största bolagsägare hoppas vi att vi även för- ändrar attityden till hållbarhet i övriga näringslivet. Ett ökat fokus på hållbara affärer inte bara i det statliga utan även i det privata näringslivet tror vi bidrar till att förbättra Sveriges lång- siktiga konkurrenskraft internationellt.

2012 blev det år då vi befäste hållbarhet som en viktig angelägenhet i de statligt ägda bolagen.

Staten har som ägare även andra värderingar som genomsyrar vår bolagsförvaltning. Eftersom våra bolag ytterst ägs av svenska folket och många av dem utför viktiga samhällsuppdrag så måste de klara att granskas så att förtroendet bibehålls. Därför har vi arbetat målmedvetet för att nominera styrelser som är könsmässigt jämställda utan att ge avkall på kompetens. Vi har lyckats öka andelen kvinnliga styrelseledamöter i de statligt hel- ägda bolagen till 49 procent vilket är dubbelt så högt som i svenska börsbolag (24 procent). Vi anser också att bolagens led- ningar ska ha ersättningsnivåer som är rimliga i förhållande till andra jämförbara bolag.

Resultatet efter skatt i den statliga bolagsportföljen blev 49 miljarder kronor 2012, vilket var 18 procent högre än föregående år. Utdelningarna för året låg stabilt på omkring 27 miljarder kronor. Emellertid var resultatökningen en följd av några hän- delser av engångskaraktär, och det underliggande resultatet sjönk i många bolag. Mot denna bakgrund och i kombination med den osäkra ekonomiska utvecklingen internationellt kan 2013 års resultat väntas bli svagare.

NYA EKONOMISKA MÅL I YTTERLIGARE SJU BOLAG

För att säkerställa värdeskapandet i bolagen med statligt ägande och se till att all verksamhet bedrivs effektivt samtidigt som de finansiella riskerna hålls på en rimlig nivå, är det betydelsefullt att samtliga bolag arbetar utifrån relevanta ekonomiska mål.

Målen används för att utvärdera bolagens lönsamhet, och utgör ett viktigt underlag för en meningsfull dialog mellan oss som ägare och bolagen. De är således en central del i en aktiv ägar- styrning. Finansdepartementets bolagsförvaltning har under det senaste året gjort en översyn av och reviderat de ekonomiska målen för sju bolag, i bland andra Vattenfall, LKAB, Apoteket och SBAB vilka fastställts av årsstämmorna. Kommande år väntas en översyn ske i ytterligare sex till åtta bolag.

4

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

FÖRORD

Därför kommer förvaltningen av den statliga bolagsportföljen att även fortsatt vara vår huvudsyssla, medan eventuella försäljningar av statliga bolag förblir en bisyssla.

FORTSATT STOR BOLAGSÄGARE

Staten väntas även i fortsättningen vara en stor bolagsägare, även om regeringen som princip anser att staten inte ska äga bolag som verkar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens. I den statliga bolagsportföljen finns flera bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag som är svåra att klara på annat sätt än i statlig ägo. Det finns också andra motiv till varför staten kom- mer att ha ett fortsatt inflytande i vissa bolag, exempelvis om en försäljning försämrar konkurrensen. Därför kommer förvalt- ningen av den statliga bolagsportföljen att även fortsättningsvis vara vår huvudsyssla, medan eventuella försäljningar av statligt ägda bolag förblir en bisyssla. I fokus för vårt arbete står goda målprocesser, styrelsenomineringar, våra ägarprinciper och löpande bolagsförvaltning. Vi är stolta över de styrelser vi tillsatt och över den verksamhet som bedrivs i våra bolag.

Stockholm i juni 2013

Peter Norman

FINANSMARKNADSMINISTER,

ANSVARIG MINISTER FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

5

HÄNDELSER I KORTHET

Händelser i korthet

Rekord i LKAB:s produktion

2012 blev ett rekordår för LKAB med både produktions- och leveransrekord för järnmalms- produkter. Totalt levererades 26,3 miljoner ton järnmalmsprodukter, varav 22,0 miljoner ton pellets. LKAB:s förmåga att flytta volymer mellan kontinenter, från den svagare nordeuropeiska marknaden till Mellanöstern och Kina, har varit avgörande för att nå den rekordhöga leverans- volymen.

Kritik mot TeliaSonera

TeliaSonera fick under året omfattande kritik för sitt agerande i Eurasien. Kritiken gällde bolagets hantering av risker kopplade till mänskliga rättig- heter och korruption i länder med bristande demokrati. Den resulterade i att två nyckelpersoner i TeliaSonera delgavs misstanke om mutbrott.

Lernia har lämnat gymnasieverksamheten

Skolinspektionen godkände under tredje kvartalet byte av huvud- man för samtliga gymnasieskolor och efter att Lernia också av- vecklat sitt engagemang via entreprenad i Kävlinge och Ronneby har Lernia inte längre någon gymnasieverksamhet.

Ny strategi i Vattenfall

I november 2012 beslutade styrelsen om en ny affärsstrategi för Vattenfall, som innebär ett tydligare fokus på Norden, fortsatta investeringar i förny- bar energi samt en tydlig inriktning mot att reducera bolagets koldioxid- utsläpp. Samtidigt tog ägaren vid en extra bolagsstämma beslut om nya ekonomiska mål för Vattenfall vilka anpassats till förändrade förhållanden på energimarknaden.

Europeisk utmärkelse till SOS Alarm

SOS Alarm har mottagit utmärkel- sen ”Outstanding National 112-system” från den europeiska organisationen EENA (European Emergency Number Association). Utmärkelsen tilldelas den organi- sation som på bästa sätt erbjuder sina invånare trygghet och säker- het genom en väl utvecklad 112-funktion i hela landet.

Green Cargo Logistics såldes till PostNord

Green Cargo avyttrade den 31 maj 2012 Green Cargo Logistics samt fastigheter knutna till tredjepartslogistiken till Post- Nord. Resultatet från den avytt- rade verksamheten uppgick till 631 miljoner kronor.

Jernhusen sålde miljösmart fastighet till Folksam

I april blev det klart att Folksam köper den miljösmarta kontorsfastigheten Kungsbrohuset mitt i Stockholm för cirka 2,1 miljarder kronor. Tillträde skedde den 3 juli. Avyttringen är en del i Jernhusens strategi att utveckla mark och fastigheter som sedan säljs för att generera värden att investera i nya projekt.

Systembolaget gav argument mot att köpa ut alkohol

Systembolaget satsar på en rad aktiviteter för att förebygga de risker som är kopplade till ungdomar och alkohol, bland annat genom att stötta föräldrar. Inför Valborgs- mässoafton togs en ny antilangningsfilm fram som svar på tonåringars frågor om att köpa ut, bjuda på eller ge bort alkohol.

Nytt bolag i statens portfölj

Saab Automobile Parts AB

Regeringen fattade i januari 2013 beslut om att överföra aktierna i Saab Automobile Parts AB från Riksgälden till Finansdepartementet där förvalt- ningen av aktierna i bolaget fortsätt- ningsvis sker. Saab Automobile Parts AB är ett globalt reservdels- och logistikföretag.

6

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

HÄNDELSER I KORTHET

Ökade intäkter för Teracom genom Boxer Danmark

I januari 2012 konverterades TV2, Danmarks mest populära tv-kanal, från fri-tv till betal-tv. Det ledde till en stark försäljningstillväxt och Boxer Danmarks kundbas uppgick vid årets slut till 365 000 kunder. Totalt uppgick kundantalet i koncernen till 1 200 000, vilket gör Teracom Group till en av Nordens största betal-tv-koncerner.

Vattenfall undersöker förutsättningar för investering i ersättningsreaktorer

Den 31 juli lämnade Vattenfall in en ansökan till Strålsäkerhetsmyndig- heten för att få klarhet i vilka villkor som gäller för att ersätta befintlig kärnkraft när utfasningen inleds någon gång i senare delen av 2020-talet.

Sondraketen Maser 12 skickades ut i rymden av SSC

I februari sändes sondraketen Maser 12 med fem olika forskningsexperi- ment upp från Esrange Space Center. SSC (Svenska Rymdaktiebolaget)

är huvudentreprenör för Maser 12, vars uppdrag genomförs för ESAs (European Space Agency) räkning.

Begränsad marknadsandel för Apoteket

En ny marknadsandelsbegränsning på 36 pro- cent har introducerats för Apoteket AB. Begräns- ningen, som gäller nyetablering av apotek, gäller längst till och med 30 april 2014.

Ändrat ägande

Almi och Innovationsbron går samman

Bilprovningen och Miljömärkning Sverige

Preaktio AB likviderat

Almi Företagspartner AB och Innova-

numera helägda av staten

I april 2012 beslutade årsstämman att av-

tionsbron AB slogs ihop till en organisa-

Staten blev i mars 2013 helägare till Bilprov-

veckla Preaktio AB genom frivillig likvida-

tion från och med årsskiftet 2012/2013

ningen efter att tidigare ägt 52 procent av bo-

tion, efter att riksdagen bemyndigat reger-

i syfte att öka kundnyttan genom att

laget tillsammans med en rad minoritetsägare.

ingen att avveckla bolaget.

statlig finansiering i tidiga faser samlas i

Sedan november 2012 är staten helägare av

Ny förvaltare av Botniabanan och SweRoad

en organisation. Almi erbjuder därmed

Miljömärkning Sverige. Tidigare ägdes bolaget

I början av 2012 överlämnades förvaltningen

finansiering och rådgivning i företagan-

till 10 procent av staten och 90 procent av

av bolagen Botniabanan och SweRoad till

dets olika faser, från idé till tillväxt.

Sveriges Standardiseringsförbund.

Trafikverket.

 

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

7

HÄNDELSER I KORTHET

Finansieringssamarbete i södra Afrika

Under 2012 tillträdde Swedfund som ägare i utvecklingsfinansiären Norsad Finance Ltd. Norsad erbjuder finansiering till små och medelstora företag i södra Afrika, direkt till enskilda företag eller indirekt genom finansiering av banker. Övriga ägare inkluderar Swedfunds nordiska motsvarigheter, samt 11 utvecklingsbanker i SADC-länderna (Southern African Development Community). För att stärka Norsad ytterligare tillsköt de nordiska ägarna eget kapital till företaget om totalt cirka 37 miljoner dollar.

Sveaskog invigde Sveriges största ekopark

I oktober invigdes Sveaskogs 32:a eko- park, Tjadnes-Nimtek, i Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner. Ekoparken är

22 000 hektar stor och cirka tre mil lång från norr till söder. Det gör den till Sveriges största och kanske mest orörda ekopark.

Svenska Spel ökade försäljningen av Triss och Lotto

Svenska Spels nettospelsintäkter ökade under 2012, främst tack vare en ökad försäljning av Triss och Lotto och en stark tillväxt av sportspelen. Svenska Spels engagemang vid fotbolls-EM och ishockey-VM har varit en bidragande faktor till ökningen.

Fusion i Akademiska Hus

En fusion genomfördes i Akademiska Hus. I december upplöstes dotterbola- gen för att ge förutsättningar för en mer effektiv organisationsstruktur, ska- pa en mer flexibel kapitalstruktur och möta statens krav på långsiktig soliditet och avkastning.

Bilprovningen slutförde delförsäljningen av stationsnät

Efter försäljningen av det nordöstra stationsnätet un- der 2012, slutförde Bilprovningen i mars 2013 del- försäljningen genom att Bilprovningens ägare delar bolaget i två delar. Minoritetsägarna tar över det sta- tionsnät i sydvästra Sverige som varit till försäljning. Staten, som varit majoritetsägare, behåller resterande del av Bilprovningen med ett rikstäckande stations- nät, och blir 100-procentig ägare till bolaget.

Låneram lösning på

SAS allvarliga kris

I november 2012 beslöt SAS ledning att genom- föra en ny affärsplan, 4XNG, för att komma till rätta med sina lönsamhetsproblem. För att säkra bolagets tillgång till likviditet bidrog de största ägarna, bland annat svenska staten, samt ett antal banker med en kreditfacilitet om 3,5 miljarder kronor.

8

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

HÄNDELSER I KORTHET

Ny mobiltjänst från Apoteket

En ny mobiltjänst lanserades av Apoteket. Tjänsten innebär att kun- den, direkt via internetuppkoppling i sin smartphone, kan se om ett visst läkemedel finns i lager på det lokala apoteket. Kunden kan också välja att e-handla läkemedel via Apotekets webbshop eller abonnera på sina läkemedel och få dem leve- rerade till valfri adress.

Försäljningsmandat

Regeringen fick den 11 december 2012 be- myndigande av riksdagen att avyttra samtliga aktier i Bostadsgaranti, Lernia och Vectura Consulting.

Svevia startade unikt traineeprogram

Svevia bjöd 2012 för första gången in unga civilingenjörer till ett unikt traineeprogram, helt och hållet fokuserat på bygg- nation och skötsel av vägar och

infrastruktur. Syftet är att skapa en så snabb utveckling som möjligt för individer som vill utvecklas och ta en ledande roll inom Svevia i framtiden, som chefer eller som specialister. Programmet är 18 månader långt och tjänsterna är fördelade över hela landet.

SJ förbättrade punktligheten

Nordea bästa bank i nordisk

SJ:s fjärrtåg och regionaltåg har visat en

miljörapport

stabil trend under året även om det finns

Nordea har, för andra året i rad, blivit utsedd

regionala skillnader. Punktligheten för

till bästa bank i Norden i Carbon Disclosure

2012 var för fjärrtåg 91 procent, jämfört

Projects (CDP) årliga ranking av nordiska

med 88 procent 2011 och för regionaltåg

företags arbete inom hållbarhetsfrågor.

90 procent, jämfört med 87 procent 2011.

 

LKAB:s nya forskningscenter

I samband med invigningen av den nya huvudnivån i Malmberget i juni stod även LKAB:s nya forskningscenter klart. De tre nya laboratorierna bildar tillsammans med agglomeringslaboratoriet (med forskning kring tillverkning/rullning av järnmalmskulan) som invigdes förra året en ny kreativ miljö för LKAB:s FoU.

PostNord satsar vidare på logistik

Under hösten förvärvade PostNord det norska logistikföretaget Harlem Transport AS. Företaget erbjuder primärt tjänster för transport av partigods inom fyra områden: dagligvaruhandel, industri, shipping samt retur och avfall. Förvärvet komplet- terar PostNords befintliga verksamhet i Norge och stärker ytterligare koncernens position på den växande norska logistikmarknaden.

SEK firade 50 år

Under 2012 fyllde SEK 50 år. SEK bildades 1962 för att bistå den svenska exportnäringen med finansiering.

För att uppmärksamma jubileumet bjöd SEK in kunder och samarbetspartners till ett internationellt seminarium med syfte att diskutera de utmaningar världen står inför i dag baserat på de senaste 50 årens globalisering.

Fouriertransform gör nya investeringar i fordonsindustrin

Fouriertransform har under 2012 beslutat om nya investeringar i ytterligare tre bolag i det svenska fordonsklustret: LeanNova Engineering AB, ArcCore AB och CeDe

Group AB. Investeringarna i dessa tre bolag uppgår sammanlagt till cirka 70 miljoner kronor.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

9

I statens bolagsportfölj ryms en rad olika typer av näringsverksamheter. Några av dem, som Sveaskog och LKAB, finns inom basindustrin. Tillsammans utgör de 54 bolagen en betydande del av det svenska näringslivet. Foto: Sveaskog

SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE

AKTIV BOLAGSFÖRVALTNING

Aktiv bolagsförvaltning

Den statliga bolagsportföljen bestående av 54 hel- och delägda bolag är värd 570 miljarder kronor och syssel- sätter cirka 175 000 personer. Tillsammans utgör bolagen en betydande del av svenskt näringsliv. Staten har ambitionen att vara en aktiv och ansvarsfull ägare.

Regeringskansliet har inom Finansdepartementet en organisation specialiserad på ägarstyrning och bolags- förvaltning. Den svarar för utvecklingen och förvaltningen av merparten av de statligt ägda bolagen. Förvaltningen sker i enlighet med statens ägarstyrningsdokument som finns samlade i statens ägarpolicy.

REGERINGENS UPPDRAG

Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta statens tillgångar. Regeringskansliet med alla departementen bistår regeringen i dess arbete och sköter förvaltningen.

Inom Regeringskansliet förvaltas i dag 54 bolag1), varav 44 är helägda och 10 delägda. Det uppskattade sammanlagda värdet på denna bolagsportfölj var per december 2012 cirka 570 miljarder kronor. De statligt ägda bolagen med dotterbolag sysselsätter till- sammans cirka 130 000 personer, och om intressebolagen2) inräk- nas sysselsätter bolagen 175 000 personer.

1)I de 54 bolagen inkluderas Svenska Skeppshypotekskassan, som dock inte är ett aktiebolag utan en egen associationsform med offentligrättslig ställning.

2)Intressebolag utgörs av bolag där staten äger mindre än 50 procent.

Bland de statligt ägda bolagen återfinns många starka varu- märken. Ofta spelar bolagen en viktig roll i det svenska sam- hället, där de startat som en samhällstjänst i annan form än som ett bolag. Huvuddelen av de statligt ägda bolagen verkar i dag på fullt konkurrensutsatta marknader där staten som ägare har värdeskapande som övergripande mål för bolagens verksamhet.

Som princip anser regeringen att staten inte ska äga bolag som verkar på kommersiella marknader med fungerande konkur- rens, såvida inte företaget har ett särskilt beslutat samhällsupp- drag som är svårt att utföra med annat ägande. Regeringens

FÖRVALTNINGSORGANISATION

Regelverket som styr:

Ägarpolicyn omfattar bland annat

 

 

 

 

 

Riksdagen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

t4WFOTLLPEGÚSCPMBHTTUZSOJOH

 

 

 

 

 

 

 

 

 

t4UZSFMTFOPNJOFSJOHTQSPDFTTFO

 

 

 

Regeringen

 

 

 

t&LPOPNJTLBNÌMQSPDFTTFO

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

t)ÌMMCBSUGÚSFUBHBOEF

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Regeringskansliet

 

t3JLUMJOKFSGÚSFSTÊUUOJOHBS

 

 

 

 

t3JLUMJOKFSGÚSFYUFSOSBQQPSUFSJOH

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansdepartementet

 

 

Övriga departement med

 

 

 

 

Bolagsförvaltningen

 

 

bolagsansvar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Enheten för statlig

 

 

Enheten för bolagsanalys

 

 

bolagsförvaltning

 

 

och ägarstyrning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förvaltning genom:

t4UZSFMTFSFLSZUFSJOHPDIOPNJOFSJOHBS t-ÚQBOEFLPOUBLUPDIEJBMPH t6QQGÚMKOJOHPDIVUWÊSEFSJOH

Rapporter: Verksamhetsberättelse och delårsrapporter

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

11

SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE

AKTIV BOLAGSFÖRVALTNING

ambition är således att minska det statliga ägandet. En del i att vara en värdeskapande och aktiv ägare är därför att löpande utvärdera bolagen och pröva skälen till ett fortsatt statligt ägande.

Till följd av många av de statliga bolagens verksamhet och samhällsuppdrag förväntas staten även framgent vara en stor bolagsägare. Regeringen anser att bolagen ska förvaltas på ett aktivt och professionellt sätt, med långsiktig värdeutveckling som ett övergripande mål, samt i förekommande fall se till att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Detta innebär att bolagen ska agera långsiktigt, effektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. Statligt ägda bolag ska agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett

sätt så att de åtnjuter offentligt förtroende. Detta är den över- gripande inriktningen för den löpande förvaltningen och ägarstyrningen inom Regeringskansliet.

BOLAGSFÖRVALTNINGSORGANISATIONEN

Finansdepartementet, som ansvarar för förvaltningen av huvud- delen av de statligt ägda bolagen, har en organisation specialise- rad på ägarstyrning och bolagsförvaltning. Organisationen sva- rar för utvecklingen och förvaltningen av 36 av de totalt 54 statligt ägda bolag som förvaltas inom Regeringskansliet, och är fördelad på två enheter som verkar i nära samarbete med varan- dra. Enheten för statlig bolagsförvaltning har förvaltare som arbetar i bolagsstyrelserna, koordinerar de löpande kontakterna med bolagen och leder organisationens löpande arbete kring aktieinnehaven samt en funktion som ansvarar för kommunika- tion och investor relations, innefattande bland annat ekonomisk information och intressentdialoger. Enheten för bolagsanalys och ägarstyrning svarar för bolagsanalys, hållbart företagande, bolagsjuridik, styrelserekrytering samt för övergripande ägar- styrningsdokument, såsom statens ägarpolicy liksom arbetet med och uppföljningen av ekonomiska mål.

BOLAGSGRUPPER

Arbetet med att utveckla och förvalta bolagsinnehaven bedrivs i huvudsak utifrån bolagsgrupper, sammansatta av kompetenser från de två enheterna. Bolagsgrupperna hanterar samtliga löpande ägarfrågor som rör de förvaltade bolagen. Arbetet i bolagsgruppen koordineras och leds av en bolagsförvaltare. I bolagsgrupperna verkar även analytiker, affärsjurister, rekryte- rare, kommunikatörer och specialister inom hållbart företa- gande, som var och en kan leda enskilda projekt inom ramen för bolagsgruppen.

AKTIV ÄGARSTYRNING

Nomineringar av styrelserna är en betydelsefull del i ägarstyr- ningen av de statligt ägda bolagen. Finansdepartementets bolagsförvaltningsorganisation har rekryteringsspecialister som i bolagsgrupperna ansvarar för att fokuserat utvärdera de befint- liga styrelserna, göra behovsanalyser med utgångspunkt i bola- gens verksamhet och utmaningar samt ansvara för rekryterings- processen kring ordförande och ledamöter (läs vidare om styrelsenomineringar på s. 16).

Statens ägarstyrningsdokument ägarpolicyn (dvs. Statens ägar- policy och riktlinjer för företag med statligt ägande) anger ram- verket för bolagsförvaltningen samt klargör förhållandet mellan ägare, styrelse och ledning. I ägarpolicyn redogör regeringen för sina förvaltningsmandat och sin inställning i viktiga principfrå- gor kring ägarstyrning och bolagsförvaltning. Ägarpolicyn till- lämpas i sin helhet i de av staten majoritetsägda bolagen. I de bolag där staten är delägare verkar förvaltningsorganisationen i dialog med övriga ägare för att statens ägarpolicy ska tillämpas. Förvaltningsorganisationens affärsjurister ansvarar för att bolagsförvaltningen följer ägarpolicyn. Vidare har de en central uppgift som bolagsgruppernas internrådgivare inom affärsjuri- dik i olika projekt (läs ägarpolicyn i sin helhet på s. 120).

Rollen som bolagsförvaltare innebär det projektledande ansvaret för ett antal bolag där förvaltaren normalt även är en av bolagets styrelseledamöter. Bolagsförvaltarnas styrelsearbete till- för styrelserna viktig kompetens och bidrar till att bolagsgrup-

BOLAGSGRUPPER

 

Kommunikation

Rekryterare

Hållbart

företagande

FÖRVALTARE

Affärsjurister Analytiker

Bolagsgrupperna hanterar samtliga löpande ägarfrågor som rör de förvaltade bolagen.

12

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE

perna har viktiga kunskaper om bolagen, exempelvis affärs- kritiska händelser. Även i de börsnoterade innehaven utgår bolagsförvaltningen från bolagsgrupper. Staten har i dessa bolag representation i valberedningen, dock ej i styrelsen.

Kravet på transparens i de statligt ägda bolagen syftar till att bibehålla förtroende för bolagen hos allmänheten och i närings- livet. Statligt ägda bolag är ålagda samma externa finansiella rap- porteringskrav som börsbolag (läs riktlinjer för extern rapportering i sin helhet på s. 127). Förtroendeskapande kommu- nikation utgör en viktig fråga i bolagsgruppernas arbete, och stöds av särskild kommunikationsexpertis. Denna verksamhets- berättelse utgör en sammanfattande redogörelse för förvalt- ningen av bolag med statligt ägande. I sin årliga skrivelse till riksdagen redogör regeringen för det gångna årets förvaltning av de statligt ägda bolagen. Vidare publiceras två delårsrapporter per år om den finansiella utvecklingen i de statligt ägda bolagen.

Uppföljning av olika mål utgör en allt mer central del i dialogen mellan bolagen och staten som ägare. Målen kan vara strikt företagsekonomiska eller ta sin utgångspunkt i särskilt beslu- tade samhällsuppdrag, men de kan också utgöra långsiktiga och strategiska hållbarhetsmål.

Ekonomiska mål beslutas i dialog mellan ägare och bolag, sna- rare än som ensidigt formulerade krav, för att förbättra målens kvalitet och realism. Det övergripande syftet med målen är att värdeutvecklingen i de statligt ägda bolagen ska bli den bästa möjliga och att verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt. Fastställandet och utvärderingen av ekonomiska mål utgör en viktig del av bolagsgruppens arbete. Arbetet bygger på en ana- lys av bolagets utmaningar, marknad och verksamhet, ledd av bolagsanalytikern. En översyn av processen för att sätta och utvärdera ekonomiska mål har slutförts under 2012. Under åren 2013–2015 görs en genomlysning av de ekonomiska målen

i samtliga de bolag som förvaltas av Finansdepartementet

(läs vidare om arbetet med ekonomiska mål på s. 34).

Ett hållbart företagande är en förutsättning för bolagens lång- siktiga fortlevnad. Hållbarhetsmålen, vilka fastställs av styrel- serna i bolagen, ska vara ett fåtal strategiska och uppföljnings- bara mål, och de kommer att utvärderas av ägaren från och med år 2014. Som grund för hållbarhetsarbetet är statligt ägda bolag ålagda att rapportera sitt arbete enligt Global Report Initiative, GRI. I bolagsgrupperna samarbetar specialister inom området hållbart företagande med bolagsanalytikerna kring exempelvis uppföljningen av bolagens hållbarhetsmål. Under 2013 kommer utvärderingsprocessen kring bolagens hållbarhetsmål att förfinas och integreras med utvärderingen

AKTIV BOLAGSFÖRVALTNING

BOLAG – ANSVARSFÖRDELNING

Finansdepartementet

Justitiedepartementet

Akademiska Hus

Miljömärkning Sverige

Apoteket

 

Apoteksgruppen

Kulturdepartementet

Bilprovningen

Dramaten

Bostadsgaranti

Operan

Ersättningsmark

Voksenåsen

Fouriertransform

 

Green Cargo

Miljödepartementet

Göta kanalbolag

Miljöstyrningsrådet

Infranord

 

Jernhusen

Näringsdepartementet

Lernia

Almi Företagspartner

LKAB

Arlandabanan Infastructure

Metria

Inlandsinnovation

Nordea Bank

Svedab

PostNord

VisitSweden

RISE

 

Saab Parts

Socialdepartementet

Samhall

APL (Apotek Produktion &

SAS

Laboratorier)

Apotekens Service

SBAB

Statens Bostadsomvandling

SEK (Svensk Exportkredit)

Swedesurvey

SJ

Systembolaget

SOS Alarm

 

Specialfastigheter

Utbildningsdepartementet

SSC (Svenska rymdaktiebolaget)

ESS (European Spallation

Sveaskog

Source)

Svenska Skeppshypotek

 

Svenska Spel

Utrikesdepartementet

Svevia

Dom Shvetsii

Swedavia

Swedfund

TeliaSonera

 

Teracom Group

 

Vasallen

 

Vattenfall

 

Vectura Consulting

 

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

13

SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE

AKTIV BOLAGSFÖRVALTNING

av ekonomiska mål. Detta görs för att bättre ta hänsyn till eventuella målkonflikter (läs vidare om arbetet med hållbart företagande på s. 22).

Vissa av de statligt ägda bolagen har av riksdagen särskilt beslutade samhällsuppdrag, som är formulerade i bolags- ordningen och som kan vara utvecklade i en ägaranvisning. Under 2013 kommer en utvärdering av processen för att sätta och följa upp mål kopplade till samhällsuppdragen att genom- föras, på motsvarande sätt som skett med processen för ekono- miska mål.

För en mindre del av de statligt ägda bolagen ligger förvalt- ningsansvaret på andra departement: Justitiedepartementet, Utrikesdepartementet, Socialdepartementet, Utbildnings- departementet, Miljödepartementet, Näringsdepartementet och Kulturdepartementet. Regeringens principer för en aktiv bolagsförvaltning och ägarstyrning omfattar även dessa bolag.

FÖRVALTNINGSKOSTNAD

Kostnaden för förvaltningen av bolag med statligt ägande inom Finansdepartementet uppgick under 2012 till 62,7 (46,5) miljo- ner kronor vilket motsvarar 0,01 procent av förvaltat kapital. Av detta avsåg 29,8 (17,8) miljoner kronor externt köpta tjänster och utredningar såsom arvoden för finansiell, ekonomisk och juri- disk rådgivning samt framställandet av verksamhetsberättelsen

och Regeringskansliets delårsrapporter för bolag med statligt ägande. Kostnaderna för Finansdepartementets förvaltningsor- ganisation utgörs huvudsakligen av lönekostnader men också av andra löpande kostnader såsom resor och kontorsmaterial. Kost- nader för bolagsförvaltningen inom andra departement inräk- nas inte, då de främst består av lönekostnader som även hänförs till övriga arbetsuppgifter inom respektive departement.

FÖRSÄLJNINGSBEMYNDIGANDE

Regeringen har för närvarande riksdagens bemyndigande att minska eller avveckla ägandet i Bostadsgaranti, Lernia, Nordea Bank, SAS, SEK (Svensk Exportkredit) och Vectura.

Bolagsförvaltning utanför Regeringskansliet

Den 15 mars 2012 presenterade Ägarutredningen (Fi 2011:06) sitt betänkande Ekonomiskt värde och samhälls- nytta – förslag till en ny statlig ägarförvaltning (SOU 2012:14). Utredningens uppdrag var att föreslå hur förvalt- ningen av företag med statligt ägande bör bedrivas och orga- niseras för att säkerställa en så effektiv och ändamålsenlig förvaltning som möjligt. Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

BEMYNDIGANDEN ATT FÖRÄNDRA DET STATLIGA ÄGANDET

 

Nuvarande

Bemyndigande att

 

Företag

ägarandel, %

förändra ägandet till, %

Beslut

 

 

 

 

Bostadsgaranti

100

0

prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103

Lernia

100

0

prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103

Nordea Bank

13,4

0

prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217,

 

 

 

prop. 1991/92:21, bet. 1991/92:NU14, rskr. 1991/92:8,

 

 

 

prop. 1991/92:153, bet. 1991/92:NU36, rskr. 1991/92:352

SAS

21,4

0

prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. 2009/10:220

SEK

100

34–100

prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302,

 

 

 

prop. 2002/03:142, bet. 2002/03:NU14, rskr. 2002/03:244

Vectura

100

0

prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103

14

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

Intervju med Hans Hahn, CFO

Specialfastigheter

SPECIALFASTIGHETER FÅR NYA

EKONOMISKA MÅL

Specialfastigheter var ett av de första bolagen vars ekonomiska mål utarbetades enligt bolagsförvaltningsorganisationens nya process. Vad är dina erfarenheter från processen?

– Processen har varit ett gemensamt arbete mellan ägaren och Specialfastigheter. Tillsammans har vi analyserat vår affär, definierat marknaden och ställt detta i relation till vårt uppdrag. Samarbetet har inneburit att dialogen mellan oss fördjupats. Vi tycker att det inom Finansdepartemen- tet finns en bra förståelse och en mycket god analyskapacitet som även hjälpt oss i bolaget genom att både lyfta vår problem- ställning och hitta bra bolag att jämföra oss med. Samtidigt tror jag att ägaren under arbetsprocessen fick en god bild av de risker och möjligheter som omgärdar bolaget, och en ökad insikt i vår verksamhet.

Vad har arbetet med målen inneburit för er i bolaget?

– Efter arbetet med de ekonomiska målen finns nu en samsyn mellan ägaren och Specialfastigheter. Men målen har även givit

oss ett tydligare uppdrag och en grund för att fokusera på effektivi- tet. Efter att våra hyresnivåer har jämförts med konkurrenternas så har det blivit lättare för Specialfastigheter att motivera prisnivån för kunderna. Vi har fått bra guidelines i vardagen vid hyressätt- ning, och kan istället lägga vår energi på att leverera kvalitet och så kostnadseffektiva lokaler som möjligt för att och därmed skapa lönsamhet.

Vad tror du är viktigast att tänka på i målprocessen?

– Marknadsanalysen måste göras grundligt, så att bolagets affärsrisker och marknadsposition bedöms rätt. Detta är en viktig förutsättning för att de ekonomiska målen ska kännas väl under- byggda och relevanta för bolaget. Det är också viktigt att målen blir långsiktiga och mäts över en konjunkturcykel, vilket vi säkerställde via känslighetsanalyser.

Vad tycker du är viktigt att tänka på vid uppföljningen av målen?

– Så länge målen är ändamålsenliga så ger de ägaren en rele- vant och bra styrning av bolaget. Att regelbundet följa upp målen i en aktiv dialog mellan ägare och bolaget tror jag ger goda förutsätt- ningar för att kunna möta framtida förändringar, både i marknaden och i vår verksamhet.

SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE

NOMINERINGAR TILL BOLAGSSTYRELSER

Bolagsstyrelserna

Styrelsen har det övergripande ansvaret för ett aktiebolags skötsel. Nomineringar av styrelserna är därför en betydelsefull del i ägarstyrningen av de statligt ägda bolagen. För att säkerställa att bolags- styrelsen besitter den kompetens som behövs har bolagsförvaltningsorganisationen en strukturerad process för styrelsenomineringar.

STYRELSENS ANSVAR

Enligt aktiebolagslagen ansvarar styrelsen för bolagets organisa- tion och förvaltningen av dess angelägenheter. Det innebär bland annat att styrelsen fastställer bolagets övergripande stra- tegi, fattar viktigare strategiska beslut samt utser VD och utfär- dar instruktion för dennes förvaltning av bolaget. Dessa bety- dande befogenheter ställer höga krav på en väl fungerande styrelse, avpassad för ett bolags specifika verksamhet och utma- ningar samt statens ägarambitioner.

SAMMANSÄTTNINGEN

Varje styrelsenominering utgår från kompetensbehovet i den enskilda styrelsen. Sammansättningen ska vara sådan att den säkerställer att styrelsen kan förvalta bolagets angelägenheter med integritet och effektivitet samt att styrelsen inom sig har branschkunskap och annan för bolaget relevant kompetens.

En styrelseledamot i ett bolag med statligt ägande ska utöver relevant kompetens också ha stark integritet och förmåga att se till bolagets bästa. Hållbarhet och etik är viktiga frågor för staten som ägare och det krävs att styrelsen har förmågan att arbeta strategiskt inom området Hållbart företagande.

En effektiv styrelse får inte vara för stor, antalet ledamöter bör normalt vara sex–åtta personer. Regeringens avsikt är att endast ha ordinarie ledamöter och inga suppleanter.

Styrelsens sammansättning ska vara sådan att mångsidighet och bredd uppnås. Mångsidigheten och bredden kan avse ålder, etnicitet och kön, men även branscherfarenheter, akademisk bakgrund och yrke. Att ta in en ny styrelseledamot med annan bakgrund än övriga ledamöter ska syfta till att den samlade kompetensen i styrelserummet får en relevant bredd och att dynamiken i styrelsen förbättras. Det får dock inte ske på bekostnad av att styrelsen blir för stor. För att uppnå balans avseende könsfördelning är målsättningen för de statligt ägda bolagen att andelen av vardera kön ska vara minst 40 procent.

STYRELSENOMINERINGSPROCESSEN

Finansdepartementets bolagsförvaltning har rekryterings- specialister som uteslutande arbetar med rekryteringar och koordinerar nomineringar av styrelseledamöter till de statligt ägda bolagen. Urvalet av ledamöter görs utifrån en bred rekryte- ringsbas i syfte att ta tillvara på kompetensen hos såväl kvinnor som män, liksom hos personer med olika bakgrund och erfaren- heter. Genom ett enhetligt och strukturerat arbetssätt säker- ställs kvaliteten i hela nomineringsarbetet.

Styrelsenomineringsprocessen inleds med att en arbetsgrupp, med representanter från bolagsgruppen, analyserar det aktuella kompetensbehovet utifrån bolagets verksamhet, dess aktuella situation och kommande utmaningar, bolagets nuvarande sty- relsesammansättning samt genomförda styrelseutvärderingar. Eventuella rekryteringsbehov fastställs därefter, kravprofiler tas fram och rekryteringsarbetet startar. Förslag på styrelseledamö- ter fastställs genom ett nomineringsbeslut av bolagsansvarigt statsråd. Bolagsstämman beslutar slutligen om valet av styrelse.

Styrelsens arbete och ansvar

Styrelsen ansvarar enligt aktiebolagslagen för bolagets orga- nisation och förvaltningen av dess angelägenheter, vilket bland annat innebär att styrelsen fastställer bolagets över- gripande strategi samt fattar viktigare strategiska beslut.

Vidare utser styrelsen VD och utfärdar instruktion för den- nes förvaltning av bolaget. Styrelsen beslutar om vem som företräder bolaget (firmateckning) och kallar aktieägarna till bolagsstämma.

Styrelsen fastställer årligen huvudinriktningen för styrel- sens arbete för det kommande verksamhetsåret. Arbetsord- ningen reglerar bland annat antalet styrelsemöten, vilka

ärenden som ska behandlas på möten, arbetsfördelningen inom styrelsen, styrelseordförandens särskilda åligganden samt hur eventuella utskotts arbete ska bedrivas. Styrelsen ska även årligen pröva VD:s rapporteringsinstruktion.

Styrelsen ansvarar bland annat för att skatter och avgifter betalas in i tid och att årsredovisningar upprättas och lämnas in till Bolagsverket. Styrelsens ansvar är omfattande och leda- möterna kan bli skadeståndsansvariga både mot bolaget och tredje man och även i vissa fall bli personligt ansvariga för bolagets skulder.

16

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE

NOMINERINGAR TILL BOLAGSSTYRELSER

Under 2012 bestod varje styrelse i den statliga bolagsportföljen av i genomsnitt av 6,9 (6,8) styrelseledamöter. Styrelsernas stor- lek varierar från tre till nio ledamöter. I de statligt ägda bolagen finns sammanlagt nära 400 styrelseledamöter, varje år väljs ungefär 70–80 nya styrelseledamöter.

I de börsnoterade bolagen Nordea Bank, SAS och TeliaSonera, där staten tillhör de största ägarna, har Finansdepartementets bolagsförvaltning under året ingått i valberedningarna.

STYRELSEORDFÖRANDE – EN SÄRSKILD ROLL

Styrelsens ordförande har en särställning i styrelsen. Denne ansvarar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt. Ordförande har även andra särskilda uppgifter såsom ansvaret att samordna styrelsens syn med ägarens när bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden. Mellan styrelsemötena håller ordförande kontakten med VD, och det är ordförande som har den löpande dialogen med ägaren.

STYRELSEARBETET UTVÄRDERAS

Styrelsens arbete utvärderas årligen, och det är styrelseordföran- dens uppgift att se till att utvärderingen genomförs. I de statligt hel- och delägda bolagen informerar ordförande ansvarigt departement om utvärderingens resultat. I de noterade bolagen informeras valberedningen.

Därtill gör Regeringskansliet löpande en egen utvärdering av de statligt ägda bolagens styrelser, som en del av bolagsstyr- ningen och styrelsenomineringsprocessen.

Ägaren väljer årligen revisorer vars uppdrag är att oberoende granska styrelsens och VD:s förvaltning samt bolagets årsredo- visning och bokföring.

STYRELSENOMINERINGSPROCESSEN

Beredning inom

Regeringskanslibeslut

Regeringskansliet

(nomineringsbeslut, instruktion,

 

förordnande, fullmakt)

Sökprocess

ÅRSSTÄMMA

Årsstämma

2013

Kompetensanalys

Styrelsens utvärdering

Ägarens utvärdering

ARVODEN

Styrelseledamöter uppbär ersättning för den arbetsinsats och det ansvar som styrelseuppdraget innebär. Styrelsens arvoden bestäms av bolagsstämman. Till tjänstemän inom Regerings- kansliet som är styrelseledamöter i statligt ägda bolag utgår som regel inget styrelse- eller utskottsarvode från bolaget. Styrelse- ledamot eller styrelsesuppleant som anlitas som konsult i bola- get, och därmed erhåller konsultarvode utöver styrelsearvodet, ska undvikas.

FLER KVINNOR I STYRELSERNA ÄN PÅ BÖRSEN

Av de stämmovalda styrelseledamöterna var per den 1 maj 2013 i genomsnitt andelen kvinnor 45 procent och andelen män 55 procent i de statligt ägda bolagen. I de statligt helägda bolagen var andelen kvinnor 49 procent, att jämföra med börsens 241) procent kvinnor. I 35 av de statligt ägda bolagen (34 föregående år) uppnåddes målsättningen om balans avseende könsfördel- ning, det vill säga att andelen av vardera könet var minst 40 pro- cent. I 19 bolag uppnåddes inte målsättningen, i 17 av dessa bolag var det övervikt av män, det vill säga mer än 60 procent män och mindre än 40 procent kvinnor. I två av dessa bolag var det fler kvinnor. Se diagram ”Antal styrelser med balanserad könsför- delning” nedan.

Andelen kvinnor som styrelseordförande i den statliga bolags- portföljen har ökat från 33 procent 2008 till 37 procent 2013, att jämföra med fem procent bland börsbolagen. I de helägda stat- liga bolagen är andelen kvinnliga styrelseordförande 41 procent.

1) Enligt SIS Ägarservice.

ANTAL STYRELSER MED BALANSERAD KÖNSFÖRDELNING

Antal styrelser1)

 

2010

 

2011

 

2012

 

2013 K = Kvinnor % M = Män %

50

 

 

 

 

40

 

 

 

 

30

 

 

 

 

20

 

 

 

 

10

 

 

 

 

0

20–39 K

40–60 K

61–80 K

81–100 K

0–19 K

81–100 M

61–80 M

40–60 M

20–39 M

0–19 M

Diagrammet visar antal företag och könsfördelningen i styrelserna. I 35 av 54 företag är könsfördelningen 40–60 procent kvinnor respektive män.

1)Baserat på antal styrelseuppdrag tillsatta av bolagsstämman. Omfattar samtliga företag med statligt ägande exklusive avvecklingsbolaget Preaktio.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

17

SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE

NOMINERINGAR TILL BOLAGSSTYRELSER

KÖNSFÖRDELNING HEL- OCH DELÄGDA BOLAG – ORDFÖRANDE

KÖNSFÖRDELNING HELÄGDA BOLAG – ORDFÖRANDE

%

 

Kvinnor

 

Män

 

Börsbolag (höger skala) %

 

 

 

100

 

 

 

 

 

10

80

 

 

 

 

 

8

60

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

4

20

 

 

 

2

0

2010

2011

2012

0

2009

2013

Staplarna visar könsfördelningen i procent för ordförande i de hel- och delägda bolagen. Kurvan visar motsvarande utveckling i börsbolagen.

%

 

Kvinnor

 

Män

 

Börsbolag (höger skala) %

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

8

60

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

4

20

 

 

 

2

0

2010

2011

2012

0

2009

2013

Staplarna visar könsfördelningen i procent för ordförande i de helägda bolagen. Kurvan visar motsvarande utveckling i börsbolagen.

KÖNSFÖRDELNING HEL- OCH DELÄGDA BOLAG

 

KÖNSFÖRDELNING HELÄGDA BOLAG

 

 

– ORDFÖRANDE OCH LEDAMÖTER

 

 

– ORDFÖRANDE OCH LEDAMÖTER

 

 

%

Kvinnor

 

Män

Börsbolag (höger skala) %

%

Kvinnor

 

Män

Börsbolag (höger skala) %

100

 

 

 

 

25

100

 

 

 

 

25

80

 

 

 

 

20

80

 

 

 

 

20

60

 

 

 

 

15

60

 

 

 

 

15

40

 

 

 

 

10

40

 

 

 

 

10

20

 

 

 

 

5

20

 

 

 

 

5

0

2009

2010

2011

2012

0

0

2009

2010

2011

2012

0

 

2013

 

2013

Staplarna visar könsfördelningen i procent för samtliga ledamöter i de hel-

Staplarna visar könsfördelningen i procent för samtliga ledamöter i de

och delägda bolagen. Kurvan visar motsvarande utveckling i börsbolagen.

helägda bolagen. Kurvan visar motsvarande utveckling i börsbolagen.

KÖNSFÖRDELNING – VD OCH LEDNINGSGRUPP1)

 

 

2012-12-31

2012-12-31

2011-12-31

2010-12-31

Kvinnor (K), Män (M)

K, st

M, st

Totalt

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VD

15

36

51

29

71

29

71

21

79

Ledningsgrupp 3)

129

210

339

38

62

38

62

39

61

I sju av bolagen finns ingen ledningsgrupp utöver VD.

1)Utvärderingen omfattar bolag där statens ägarandel är större än 20 procent, exkluderar Dom Shvetsii, Ersättningsmark och Arlandabanan Infrastructure och inkluderar Innovationsbron som fusionerades med Almi i januari 2013.

2)Ledningsgruppen exklusive VD.

KÖNSFÖRDELNING – LEDAMÖTER UTSEDDA AV BOLAGSSTÄMMAN

 

 

2013-05-01

2013-05-01

2012-05-01

2011-05-31

2010-05-31

2009-05-31

Kvinnor (K), Män (M)

K, st

M, st

Totalt

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hel- och delägda bolag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ordförande

20

34

54

37

63

39

61

39

61

33

67

33

67

Ledamöter

150

171

321

47

53

48

52

46

54

49

51

49

51

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa ordförande och ledamöter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

utsedda av bolagsstämman

170

205

375

45

55

46

54

46

54

46

54

46

54

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Helägda bolag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ordförande

18

26

44

41

59

43

57

40

60

35

65

35

65

Ledamöter

128

129

257

50

50

50

50

49

51

49

51

49

51

Summa ordförande och ledamöter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

utsedda av bolagsstämman

146

155

301

49

51

49

51

49

51

49

51

48

52

Regeringen eftersträvar balans avseende könsfördelning i styrelserna i de statligt ägda företagen. Per den 1 maj 2013 var andelen kvinnor 45 procent och andelen män 55 procent i den statliga bolgsportföljen. I de helstatliga företagen var andelen kvinnor 49 procent och andelen män 51 procent. Andelen styrelseordförande som var kvinnor uppgick i de helstatliga bolagen till 41 procent. Redovisningen ovan omfattar samtliga företag med statligt ägande.

18

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE

NOMINERINGAR TILL BOLAGSSTYRELSER

Birgitta Böhlin är styrelseordförande i Almi, Lernia och Apoteksgruppen och har sedan 1980-talet haft många styrelseuppdrag i statligt ägda bolag och stiftelser. Hon var tidigare VD i Samhall under många år.

Birgitta Böhlin om …

…styrelseuppdrag:

– En bra bolagsstyrelse lagar efter läge. Oavsett om ett bolag har verksamhetsproblem eller står inför ägarföränd- ringar, så har styrelsen bara ett uppdrag och det är att se till bolagets bästa. I ett bolag där styrelsen tvingats bli väldigt operativ, så måste den också vid rätt tidpunkt klara att stiga tillbaka och lämna över det operativa ansvaret till ledningen. Och i bolag som står på statens säljlista, där fokus så lätt hamnar på försäljningsprocessen och det kommande ägar- skiftet, är det styrelsens skyldighet att fortsätta se till arbe- tet med de långsiktiga strategierna.

…dynamiken i styrelserummet:

– Styrelseordförande ansvarar för att få upp alla styrelse- ledamöter på banan och skapa en konstruktiv diskussion. Jag brukar ha ett kort utvärderingsmöte med ledamöterna i slutet av styrelsemötena. Då får jag omedelbar feedback. Jag frågar mig också då och då vad jag tillför styrelse- arbetet. Det är en fråga som jag tycker att man kan ställa sig emellanåt.

…statliga bolagsstyrelser:

Staten har blivit mycket bättre på att fråga sig vilka per- soner som behövs i styrelserna i olika situationer. Det gör att styrelsearbetet blivit spänstigare, diskussionerna i sty- relserummet är numera klart bättre kring svåra frågor som affärsutveckling, vilket i förlängningen ger tydliga resultat.

Styrelseutmaningarna skiljer sig åt mellan bolagen. Vissa av statens bolag genererar ett stort intresse från allmänhe- ten, vilket förutsätter täta kontakter mellan styrelsen och politiker eller Regeringskansliet. I andra bolag handlar sty- relsearbetet om att fortsätta gnetandet kring effektiviteten och bolagets förmåga att leverera på ekonomiska mål, samt att leverera enligt övriga anvisningar från ägaren. Så länge de kraven uppnås så är alla nöjda.

På 15 år har fokus i styrelserna förändrats. I dag ägnas mycket mer tid åt kontroll då ansvarsfrågan har blivit tydli- gare. Allt mer fokus läggs också på hållbarhet i alla dess dimensioner i de statliga bolagsstyrelserna. I synnerhet hållbarhet blir allt mer synonymt med bolagens varumärke och deras långsiktiga överlevnadsförmåga.

– Ordföranden har alltid ett kunskapsövertag via kontak-

terna med ägaren och bolagets ledning. Det är en särställ-

ning i styrelsen som varje ordförande måste handskas med

 

på ett intelligent sätt. Min princip är att vara så öppen som

 

möjligt, och i de fall jag av olika skäl inte kan vara öppen så

 

är jag tydlig kring gränsdragningarna.

 

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

19

SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE

BOLAGSEXEMPEL

SVENSKA SPEL

Ökat ägarengagemang i Svenska Spel

Svenska Spel behövde en ägare som engagerade sig i bolagsfrågorna. På två år har bolaget fått en väl funge- rande styrelse, effektivitetsmål och ett tydligare och mer renodlat uppdrag i ägaranvisningen.

Verksamheten inom Svenska Spel befann sig 2011 i ett bekymmersamt läge. Turbulensen som följt efter ett par snabba VD-byten och en miss- lyckad omorganisation hade sargat förtroendet för både styrelsen och ledningen bland bolagets cirka 2 200 medarbetare. Organisationens självförtroende vacklade, lösningen med en tillförordnad VD var inte långsiktigt tillfredsställande och situationen påverkade även arbetet i styrelsen.

Samtidigt hade konkurrensen inom spel under några år hårdnat. Svenska Spel behövde hitta ett nytt förhållningssätt till både nya

spel och spelaransvar på den arena som utgör den nya spelmarknaden. ”Situationen hade varit illa nog för ett vanligt bolag, men för Svenska Spel blev situationen särskilt besvärlig. Det är redan från början en stor

utmaning att kombinera bolagets uppdrag kring spelaransvar – att möjliggöra spel och underhållning för medborgare på ett så ofarligt sätt som möjligt – med att driva verksamheten effektivt. Risken var stor att de interna svårigheterna skulle resultera i minskat fokus på spelansvaret, det vill säga grunden för Svenska Spels existens, vilket ytterst skulle drabba konsumenterna”, säger Anitra Steen, styrelseordförande i Svenska Spel sedan 2011.

Samtidigt hade bolagets mångåriga spelverksamhet resulterat i ett antal värdefulla varumärken och därmed en viktig position i det svenska samhället att bygga vidare på med det ansvarsfulla spelandet. För att inte bolaget skulle förlora denna värdefulla position valde staten att bli en mer aktiv ägare i Svenska Spel.

Det fanns flera utmaningar för staten som ägare. En var att öka ägar- engagemanget i bolaget. Efter att tidigare har legat utanför Regerings- kansliets bolagsförvaltning, så organiserades nu bolaget in under Finans- departementets bolagsförvaltningsorganisation.

”Ägarens förståelse för vad som hände inom Svenska Spel ökade. Ägaren blev mer närvarande genom att kontakterna och dialogen prägla- des av mer tydlighet och kunskap kring verksamhetskritiska frågor”, säger Marie Loob, finanschef och vice VD i Svenska Spel och mångårig medarbetare i bolaget.

Styrelsen fick flera nya ledamöter och ökade sitt affärsfokus. Nya styrelseordförande Anitra Steen bidrog med sitt affärskunnande från tiden som VD för Systembolaget och fick uppgiften att förbättra styrelse- arbetet. Hon berättar:

Svenska Spels ordförande Anitra Steen menar att all verksamhet tjänar på att styras av ekonomiska mål. Foto: Svenska Spel

”Styrelsen sätter tonen i bolaget. Dels genom att stötta men också utmana VD så att denne utvecklar bolaget dels genom att utöva kontroll så att VD utför rätt uppdrag. För att klara dessa två roller är det helt centralt att styrelsen fungerar så väl att ledamöterna först klarar att ifrågasätta varandra och därefter kan enas bakom ett beslut. Det går numera inte ett styrelsemöte utan att vi berör uppdraget, och enligt en ny styrelseutvärdering så fungerar styrelsearbetet bättre än någonsin.”

I slutet av 2011 tillträdde Svenska Spels nya VD Lennart Käll vilket gav bolaget ny energi att hantera såväl viktiga strategiska frågor som spörsmål i den dagliga verksamheten. Att få ordning på effektiviteten har varit en av dessa frågor.

Vid årsstämma 2012 blev statens ägaranvisning till bolaget tydligare. Samtidigt beslöt stämman om nya ekonomiska mål i Svenska Spel, från att tidigare inte ha styrt bolaget utifrån några finansiella parametrar. De ekonomiska målen, som utarbetats av Finansdepartementets bolagsför- valtningsorganisation tillsammans med bolaget och dess styrelse, har tagit in i beräkningen att Svenska Spel fortsatt påverkas av den tillta- gande konkurrensen på spelmarknaden. Över en konjunkturcykel bör Svenska Spel ha en rörelsemarginal som uppgår till minst 22 procent.

Organisationen i Svenska Spel är nöjd över att ha fått ett effektivitets- mål. Det är en trygghet, något att förhålla sig till.

”All verksamhet tjänar på att styras av ekonomiska mål, och i Svenska Spel finns det ingen konflikt med uppdraget. För Svenska Spel signale- rar effektivitetsmålet trovärdighet, att man utåt visar att även om man är en dominant på spelmarknaden så tillåter man sig inte några excesser”, säger Anitra Steen.

 

 

 

 

20

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

 

 

 

 

SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE

BOLAGSEXEMPEL

Svenska Spels mångåriga spelverksamhet har resulterat i ett antal värdefulla varumärken och därmed en viktig position i det svenska samhället för att

bygga vidare på det ansvarsfulla spelandet. Foto: Svenska Spel

 

 

 

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

21

 

 

 

 

 

SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE

HÅLLBART FÖRETAGANDE

Hållbarhet är ett styrelseansvar

Det är den långsiktiga värdetillväxten i de statligt ägda bolagen som står i fokus för regeringen. Genom att göra styrelserna ytterst ansvariga för bolagens age- rande inom miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, anti-korruption och affärsetik samt jämställdhet och mångfald integreras hållbarhet i bolagens affärsstrategi.

DEFINITION, HÅLLBART FÖRETAGANDE

Hållbart företagande innebär att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den tillfredsställer dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov (Brundtlandskommissionen).

ETT LÅNGSIKTIGT VÄRDESKAPANDE

Staten, i egenskap av Sveriges största bolagsägare, integrerar hållbart företagande i sin bolagsstyrning för att säkra en lång- siktigt god värdetillväxt i sina innehav.

De arbetsgivare som har goda värderingar och kan erbjuda en arbetsplats där mångfald värderas och tillvaratas kommer att attrahera och behålla de mest kompetenta medarbetarna. På motsvarande sätt kommer bolag som utvecklar och säljer pro- dukter och tjänster som hjälper kunderna att förbruka mindre energi eller minska sina koldioxidutsläpp med stor sannolikhet att även i framtiden tjäna en hel del pengar. Hållbart företa- gande handlar således om mer än att följa lagar och regler i de länder där bolagen är verksamma.

Det är naturligt att staten och de statligt ägda bolagen går i spetsen inom området hållbart företagande i syfte att agera föredömligt. Det sker genom att miljömässig och social hållbar- het samt affärsetik integreras i bolagets affärsstrategi och risk- analys samt i varje medarbetares dagliga arbete.

För att ta tillvara nya affärsmöjligheter behöver företag inte- grera dessa frågor som en självklar del i sin långsiktiga affärs- strategi. Brister i hållbarhetsarbetet kan innebära stora affärs- risker, med långtgående konsekvenser för bolagets varumärke och långsiktiga lönsamhet då kunder, medarbetare och andra intressenter förväntar sig att bolag agerar ansvarsfullt samt bidrar till en mer hållbar samhällsutveckling.

Bolagen agerar föredömligt genom att:

—TZXeTgeTafcTeXag`bgf\aT\ageXffXagXe³U_TaWTaaTgZXab` att hållbarhetsrapportera samt att föra en öppen och kon- struktiv dialog med sina viktigaste intressenter

—TeUXgTfgeTgXZ\f^g`XW[~__UTegYŒeXgTZTaWXi\_^XgU_TaW annat innebär att styrelserna fastställer strategiska mål för bolagets hållbarhetsarbete samt att

—fT`TeUXgT`XWTaWeTfgTg_\Zg|ZWTUb_TZWXgce\iTgTa|e\aZf livet, ideella organisationer samt andra intressenter för att effektivisera arbetet samt uppnå ännu bättre resultat.

HÅLLBARHET

Mångfald

Miljö

 

Jämställdhet

Mänskliga

Långsiktigt

rättigheter

hållbar

Affärsmodell

 

 

 

affärsmodell

Affärsetik

Arbetsvillkor

 

Anti- korruption

22

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE

HÅLLBART FÖRETAGANDE

ÄGARSTYRNING OCH HÅLLBARHET

Regeringens syn och förväntningar på de statligt ägda bolagen avseende hållbart företagande framgår av statens ägarpolicy, där formuleringarna kring hållbarhet på senare år blivit tydligare

(se s. 123).

De statligt helägda bolagen ska efterleva de internationella riktlinjer som finns kring miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption och affärsetik: de tio principerna i FN:s Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinatio- nella företag. Särskilt viktigt är detta för bolag i särskilt risk- utsatta branscher, eller med verksamhet i länder som brister i efterlevnaden av internationella riktlinjer.

Hållbarhetsfrågorna integreras i bolagsstyrningen genom att beaktas i den finansiella bolagsanalysen, i ägardialogen samt vid rekrytering och utvärdering av styrelseledamöter. Arbetet leds och koordineras av enheten för bolagsanalys och ägarstyrning på Finansdepartementet.

För att bolagens styrelser ska kunna leva upp till ägarens förväntningar kring att arbeta strategiskt med hållbarhets- frågorna måste de självklart förstå ägarens förväntningar samt besitta relevant kompetens om hållbarhet utifrån bolagets verk- samhet, framtida utmaningar och affärsmöjligheter. Finans- departementet har under 2012 och 2013 vid ett antal tillfällen bjudit in samtliga styrelseledamöter och VD:ar till en dialog om ägarens förväntningar kring hållbart företagande. I samband med dessa dialoger har flera VD:ar och ordföranden i de statligt ägda bolagen presenterat hur de arbetar och tänker kring håll- bart företagande.

Arbetet med hållbarhet i den statliga bolagsportföljen ska vara ett ständigt pågående arbete utifrån varje bolags förutsätt- ningar, möjligheter och utmaningar. För att uppnå ett långsik- tigt värdeskapande måste bolagen aktivt positionera sig för att möta nya krav och utmaningar, men också se de möjligheter som öppnar sig inom hållbart företagande.

POLICYS OCH RIKTLINJER

Riktlinjerna för de statligt ägda bolagens hållbarhetsrapportering harmonierar med många av de internationella normerna, och blir sålunda en del av en internationell strävan efter en mer hållbar utveckling.

Några viktiga internationella normsändare:

tOECD:s riktlinjer för multinationella företag var ett tidigt initiativ (1976) för att vägleda företag som agerar i en internationell miljö att efterleva de internationella ramverken för hållbarhet och ansvarsfullt företagande i alla delar av deras verksamhet. Rikt- linjerna är 44 regeringars gemensamma rekommendationer till multinationella företag. De klargör vilka förväntningar de regeringar som har anslutit sig till dem har på företagen och riktlinjerna är en referenspunkt för företagen och andra intressenter. OECD-länderna och andra anslutna länder har åtagit sig att främja riktlinjerna genom att inrätta nationella kontaktpunkter. I Sverige är regeringen genom Utrikesdepartementet ordförande i den nationella kontakt- punkten. Riktlinjerna omfattar bland annat mänskliga rättigheter, miljö, konkurrens, korruption, skatt och produktansvar.

tGlobal Compact är ett globalt FN-initiativ som bygger på tio princi- per inom mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption som formulerats utifrån FN:s kärnkonventioner. Företag som anslu- ter sig till Global Compact arbetar för att integrera principerna i sina egna verksamheter. Sedan starten 2000 har antalet medlemmar stadigt ökat och uppgår till fler än 10 000 från 145 länder, varav merparten är företag. Bland de statligt ägda bolagen är Akademiska

Hus, Apoteket, Bilprovningen, Nordea Bank, PostNord, SBAB, SAS, SEK, Sveaskog, TeliaSonera, Vattenfall och VisitSweden anslutna till Global Compact.

tFN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter

”Skydda, respektera, åtgärda” har tagits fram för att klargöra sta- ters respektive företags ansvar i förhållande till skyddet och främ- jandet av de mänskliga rättigheterna. Företag kan inte tillskrivas samma ansvar som stater i skyddet och främjandet av de mänsk- liga rättigheterna, men ett företag har ett ansvar för att respektera dessa rättigheter i sitt företagande och att verka för att de inte medverkar till att dessa rättigheter kränks. Företagens verktyg för att kunna ta sitt ansvar är att genomföra en noggrann undersök- ning, en så kallad ”due diligence”.

tGlobal Reporting Initiative (GRI) är riktlinjer för rapportering av hållbarhetsarbete, i ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt per- spektiv. På så sätt är det ett stöd och verktyg för företag och orga- nisationer att rapportera sitt arbete utifrån till exempel Global Compact och OECD:s riktlinjer. GRI syftar till att öka möjligheten att följa upp och utvärdera företagens hållbarhetsarbete och att öka jämförbarheten. I maj 2013 lanseras en ny, omarbetad version av GRI:s riktlinjer (G4).

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

23

SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE

HÅLLBART FÖRETAGANDE

MÅL OCH MÅLUPPFÖLJNING

Det är respektive bolagsstyrelses ansvar att definiera och fast- ställa relevanta hållbarhetsmål och övergripande strategier för att nå dessa mål. Varje enskilt bolag har sina specifika affärsmöj- ligheter och risker kopplade till hållbarhet. Bolagen har själva bäst kunskap om vilka frågor som är mest relevanta och väsent- liga just för sin verksamhet, bland annat utifrån de branscher och länder som de är verksamma i. Det är därför styrelsens ansvar, och inte årsstämmans, att fastställa de strategiska håll- barhetsmålen.

Staten som ägare ställer dock vissa kvalitetskrav på de strategiska hållbarhetsmålen, som ska vara:

—Y~bV[ŒiXeZe\cTaWX —eX_XiTagTYŒeUb_TZXgfTǁ|efiXe^fT`[XgbV[

hållbarhetsutmaningar

—_~aZf\^g\ZTbV[hg`TaTaWX —hccYŒ_]a\aZfUTeTUX[ŒiXe\agXiTeT^iTag\ǀXeUTeT —glW_\ZTbV[Xa^_TTgg^b``ha\VXeTfT`g —YTfgfg|__WTTifgleX_fXa!

Syftet med att fastställa hållbarhetsmål är ur ett ägarperspektiv att säkerställa långsiktigt värdeskapande genom att styrelse och företagsledning arbetar mot långsiktiga, utmanande och upp- följningsbara mål. Styrelserna måste försäkra sig om att de får rätt beslutsunderlag för att arbeta strategiskt med frågor kopp- lade till hållbart företagande samt att på ett strukturerat sätt kunna mäta, följa upp och utvärdera bolagets hållbarhetsrisker och affärsmöjligheter.

Fastställande av mål för hållbarhetsarbetet och uppföljning av dessa mål är viktiga instrument i den löpande ägardialogen samt i ägarens egen analys av bolagen.

SAMVERKAN I STATLIGA BOLAGSPORTFÖLJEN

Staten i egenskap av bolagsägare initierar och uppmuntrar kon- takter och nätverksbyggande mellan bolagen med statligt ägande med fokus på hållbart företagande. För att strukturera och utveckla samarbetet har staten etablerat nätverket Hållbart företagande, där bolagen med statligt ägande kan dela med sig av sina erfarenheter och diskutera viktiga frågor. Syftet är att öka kunskapen samt stärka och effektivisera arbetet mot ett hållbart företagande. Nätverket har hittills träffats fyra gånger med olika teman: antikorruption, mångfald, GRI:s nya ramverk för rappor- tering samt kartläggning och genomlysning av de internatio- nella riktlinjerna i ägarpolicyn. Nätverket drivs och koordineras av bolagsförvaltningsorganisationen inom Finansdepartemen- tet, utifrån bolagens behov och önskemål.

BOLAGENS TRANSPARENS OCH INTRESSENTDIALOG

Statens aktier i de 54 bolagen ägs ytterst av svenska folket och det är därför en självklarhet att bolagen öppet, såväl internt som externt, ska kommunicera sitt arbete kring hållbart företagande. En öppen och tydlig kommunikation kring hållbarhetsarbetet bidrar till att skapa förtroende för bolagen. Transparens tydlig- gör risker och möjligheter, ger intressenterna insyn i det pågå- ende arbetet gör det möjligt att följa stegvisa förbättringar och bättre förstå vilka utmaningar bolagen möter.

24

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

Intervju med Jan Sundling, styrelsens ordförande

SJ

MÅLET ÄR ATT BLI BÄST I KLASSEN

SJ har på många sätt ett naturligt försteg när det gäller hållbarhet. Verksamheten är i sig miljövänlig. Hela 40 procent av kunderna väljer SJ av just denna anled- ning och alla resor är märkta med Bra Miljöval, tågen är energieffektiva och drivs

med vatten- och vindkraft. Men SJ:s ordförande, Jan Sundling, med ett förflutet på SAS och Green Cargo, menar att Hållbart företagande ställer större krav:

SJ måste vara en god samhällsmedborgare. Vi ska ha en hög ambitionsnivå, vara innovativa och driva på arbetet för att för- bruka mindre resurser och värna miljön. Vi ska hitta bra lös- ningar för våra kunder och värderingar som genomsyrar bolaget och attraherar unga människor.

Jan Sundling har länge haft ett stort engagemang för hållbar- hetsfrågor. Han nämner Brundtlandrapporten och lyfter fram de stora fördelarna i att ha en struktur att arbeta efter:

Om inte strukturen finns så fungerar det inte. Hållbarhets- frågorna måste in i målen, i verksamhetsplaneringen och i rap- porteringen. Nyckelbegreppen är People, Planet, Profit, i den

ordningen. Man måste ha ett system som håller ihop; från vision och mission, till mål och mått, planer och processer.

Jan Sundling framhåller att det nu finns mycket goda förutsätt- ningar att arbeta med dessa frågor på SJ.

Det är ett styrelse- och ledningsansvar. Vi har en ny vd, Crister Fritzon, som driver de här frågorna. Och vi har precis rekryterat en hållbarhetschef som kommer att sitta i koncernled- ningen. Nu ska vi jobba igenom vår vision och mission och vilka områden vi ska fokusera på. Långsiktig hållbarhet är en förutsätt- ning för att nå avkastningskraven.

Och ambitionerna är höga:

Vi ska bli ett föredöme bland de statligt ägda bolagen, och det kommer att gå fort. Målet är att bli bäst i klassen. SJ är ett av de säkraste och mest miljövänliga sätten att resa. Vårt bästa bidrag till hållbarhet är att förbättra punktligheten, så att fler väljer tåget. Det är det absolut viktigaste.

Han har också en hälsning till ägaren:

Jag är jätteglad över att ägaren nu ska bli bättre på att följa upp hållbarhetsarbetet! Det är ett modernt sätt att jobba på och det skapar förutsättningar för de statligt ägda bolagen att flytta fram sina positioner och verkligen agera föredömligt och därmed bli mer lönsamma.

SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE

HÅLLBART FÖRETAGANDE

Även om bolagen själva har stor kunskap om sina viktiga håll- barhetsfrågor så är dialogen med bolagets intressenter avgörande för ett långsiktigt framgångsrikt hållbarhetsarbete. Genom att bolagen identifierar sina viktigaste intressenter och hållbarhets- frågor skapas prioriteringar för förändring.

RAPPORTERING ENLIGT GRI

I regeringens riktlinjer för extern rapportering åläggs bolagen att samtidigt med årsredovisningen publicera en oberoende bestyrkt och kvalitetssäkrad hållbarhetsredovisning enligt Glo-

UT_EXcbeg\aZ<>:Ei\_^Xg|eWXa`XfgXgTU_XeTWX internationella standarden för hållbarhetsredovisningar. Genom att använda GRI som utgångspunkt ges möjlighet till jämförelser över tid och mellan företag inom branscher och sektorer, både nationellt och internationellt. I maj 2013 lanserar

:Ef\ggalTeT`iXe^YŒe[~__UTe[XgfeTccbegXe\aZ³:E:IJ!

HÅLLBARHETSMÅL VATTENFALL

Vattenfall ska minska sina koldioxidutsläpp till 65 miljoner ton i absoluta utsläpp till 2020 (2010 var utsläppen 94 miljoner ton).

Vattenfalls tillväxttakt inom förnybar energi ska vara högre än den genomsnittliga tillväxttakten för de marknader bolaget verkar på i norra Europa.

Detta mäts årligen.

Kvantitativa mål på energieffektivisering – såväl internt som externt – ska sättas. Detta sker så snart EU-direktiven för energieffektivisering har omvand- lats till konkreta, nationella mål.

SAMHALLS VIKTIGASTE INTRESSENTER FINNS INOM FYRA SEKTORER

Kunder

Anställda

Arbetsgivare

Praktikanter

Näringsliv

Medarbetare

Offentlig sektor

 

Organisationer

Staten

Fackliga organisationer

 

Handikapporganisationer

Ägare

Branschorganisationer

Myndigheter

Arbetsgivarorganisationer

 

En viktig del av hållbarhetsarbetet är att ha en aktiv dialog med bolagets intressenter. En intressentanalys identifierar intressenterna och vilka förvänt-

ningar dessa har på bolaget samt ger information om viktiga förtroendefrågor och stöd i att skapa en agenda för förändring.

26

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

 

 

 

 

 

Intervju med Torborg Chetkovich, VD och koncernchef

Swedavia

 

 

 

 

HÅLLBARHET ÄR EN INTEGRERAD

DEL AV VERKSAMHETEN

Swedavia är världsledande i utvecklingen av miljösmarta flygplatser. I dag är alla tio flygplatser inom det nationella basutbudet klimatcertifierade enligt den högsta nivån av ACA, Airport Carbon Accreditation.

Swedavia jobbar hårt för att minimera miljöpåverkan och integrerar hållbarhets-

frågor i verksamhetsplanering och verksamhetsutveckling. Torborg Chetkovich, Swedavias VD, lyfter fram vikten av att strukturera arbetet:

Hållbarhetsplanen är integrerad i vår affärsplan, och i den strategiska planen. Vi har mål för ekonomin, men också för miljö och socialt ansvar.

Alla områden har haft en bra utveckling 2012. Swedavia levererar.

Det är viktigt att varje företag hittar sin egen definition av hållbarhet. Det finns inte en modell som fungerar för alla. För oss är hållbarhet en självklar del i affären. Alla mål är beslutade

i styrelsen och rapporteras i samband med kvartalsboksluten. Hon påminner om att Sverige är väldigt beroende av ett håll-

bart resande.

Vi behöver snabba och effektiva transporter, både inom Sverige och ut i världen. Vi vill verka för en förståelse för flygets betydelse och hur Swedavia ska bidra till hållbara flygresor.

Torborg Chetkovich framhåller vikten av att engagera med- arbetarna i arbetet.

Det är verksamheten som måste äga frågorna och alla med- arbetare behöver förstå vad det innebär och hur de kan bidra. Medarbetarna är delaktiga i affärsplanarbetet och vi bryter ner målen på varje enskild enhet. Det får inte bli för teoretiskt, det är först när det blir handfast och begripligt som vi får en verklig förändring.

Vilket är det viktigaste utmaningen framöver?

Att uppnå vårt miljömål för 2020: Nollutsläpp av fossil koldioxid. Vi har redan gjort en hel del, mellan 2005 och 2012 har vi sänkt utsläppen med nästan 60 procent. Men det är ett tufft mål som kommer att kräva en hel del investeringar i exem- pelvis energieffektivisering, nya fordon och ny teknik.

SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE

HÅLLBART FÖRETAGANDE

Styrelsedialog – tema Hållbarhet

Under 2012 och 2013 bjöd bolagsförvaltningen in samtliga styrelseledamöter och VD i de statligt ägda bolagen till en dialog om ägarens förväntningar kring hållbart företagande. Syftet var att skapa en dialog och ett erfarenhetsutbyte kring hållbarhetsfrågorna och att ge bolagen möjlighet att dela med sig av sina tankar och arbetssätt. Medverkade gjorde bland andra stats- sekreterare Erik Thedéen och Emma Ihre, ansvarig för Hållbart företagande inom enheten för bolagsanalys och ägarstyrning i Finansdepartementet. SJ:s styrelse- ordförande Jan Sundling var en av dem som berättade om arbetet med hållbarhetsfrågor i bolagen.

OLIKA TILLÄMPNINGSNIVÅER FÖR GRI-RAPPORTERING

TILLÄMPNINGSNIVÅ

C

B

A

GRI:s redovisningskrav

C+ = Med bestyrkanderapport

B+ = Med bestyrkanderapport

A+ = Med bestyrkanderapport

Beskrivningar av

Redovisa kriterierna 1.1, 2.1–2.10,

Redovisa alla kriterier

Redovisa alla kriterier

organisationens profil

3.1–3.8, 3.10–3.12, 4.1–4.4,

 

 

 

4.14–4.15

 

 

Beskrivningar av angreppssätt för

Krävs ej

Krävs för varje indikatorkategori

Krävs för varje indikatorkategori

varje indikatorkategori

 

 

 

Redovisning av kärnindikatorer

Redovisa minst 10 indikatorer,

Redovisa minst 20 indikatorer,

Med hänsyn till varje indikators

 

varav minst en från varje kategori;

varav minst en från varje kategori;

betydelse, redovisa samtliga

 

samhälle, ekonomi, och miljö

samhälle, ekonomi, och miljö

kärnindikatorer eller förklara varför

 

 

 

vissa ej redovisas

GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning möjliggör tre olika redovisningsnivåer (”GRI Application Levels”) nämligen C, B, A beroende på redovisningens innehåll och omfattning. Nivå C är den lägsta nivån och lämpar sig för de företag som inte tidigare har gjort någon hållbarhetsredovisning. När redovisningen har genomgått extern granskning får företaget lägga till ett ”+” till den redovisningsnivå som egendeklareras, exempelvis B+.

28

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE

HÅLLBART FÖRETAGANDE

REDOVISNING AV HÅLLBARHETSRAPPORTERING 20121)

 

Hållbarhetsredovisning

 

 

Företag

enligt GRI

Nivå

Bestyrkt

 

 

 

 

Akademiska Hus

Ja

B

Ja

Almi Företagspartner

Ja

C

Ja

APL (Apotek Produktion & Laboratorier)

Ja

C

Ja

Apotekens Service

Ja

C

Ja

Apoteket

Ja

B

Ja

Apoteksgruppen

Ja

C

Ja

Arlandabanan Infrastructure

Ja

C

Ja

Bilprovningen

Ja

B

Ja

Bostadsgaranti

Ja

C

Ja

Dramaten

Ja

C

Ja

ESS (European Spallation Source)

Ja

C

Ja

Fouriertransform

Ja

C

Ja

Green Cargo

Ja

B

Ja

Göta kanalbolag

Ja

C

Ja

InfraNord

Ja

C

Ja

Inlandsinnovation

Ja

C

Ja

Jernhusen

Ja

C

Ja

Lernia

Ja

C

Ja

LKAB

Ja

C

Ja

Metria

Ja

C

Ja

Miljömärkning Sverige

Ja

C

Ja

Miljöstyrningsrådet

Ja

C

Ja

Nordea Bank

Ja

B

Ja

Operan

Ja

C

Ja

PostNord

Ja

C

Ja

RISE Research Intitutes of Sweden Holding

Ja

C

Ja

Saab Parts

Nej

Samhall

Ja

B

Ja

SAS

Ja

A

Ja

SBAB

Ja

C

Ja

SEK (Svensk Exportkredit)

Ja

B

Ja

SJ

Ja

B

Ja

SOS Alarm

Ja

C

Ja

Specialfastigheter

Ja

C

Ja

Statens Bostadsomvandling

Ja

C

Nej

SSC (Svenska rymdaktiebolaget)

Ja

C

Nej

Sveaskog

Ja

B

Ja

Svedab

Ja

C

Ja

Svenska Skeppshypotek

Ja

C

Ja

Svenska Spel

Ja

C

Ja

Svevia

Ja

C

Ja

Swedavia

Ja

C

Ja

Swedfund International

Ja

C

Ja

Swedesurvey

Ja

C

Ja

Systembolaget

Ja

B

Ja

TeliaSonera

Ja

B

Ja

Teracom Group

Ja

C

Ja

Vasallen

Ja

C

Ja

Vattenfall

Ja

B

Ja

Vectura Consulting

Ja

C

Ja

VisitSweden

Ja

C

Ja

Voksenåsen

Ja

C

Ja

1) Dom Shvetsii och Ersättningsmark ingår ej i sammanställningen.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

29

SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE

ERSÄTTNINGAR OCH ANDRA ANSTÄLLNINGSVILLKOR

Hållbara lönenivåer och anställningsvillkor

Ersättningar till ledande befattningshavare i närings- livet är en viktig förtroendefråga. Bolagen med statligt ägande bör därför ge sina chefer lön och pensioner som är väl avvägda.

EN FÖRTROENDEFRÅGA

I dag har kravet på sunda ersättningssystem blivit en av de vikti- gaste bolagsstyrningsfrågorna både i Sverige och internationellt. Ersättningar kritiseras ibland för att inte vara transparenta, beslutade på fel sätt, vara för höga samt skapa en känsla av orätt- visa inom bolagen och i samhället.

En central del i bolagsstyrningen av bolagen med statligt ägande är att ersättningarna till ledande befattningshavare är rimliga och väl avvägda. Omvärldens förväntningar är höga på hur bolagen med statligt ägande och dess företrädare ska upp- träda. För staten är det viktigt att vara en tydlig, professionell och ansvarsfull ägare.

RIKTLINJER FÖR ANSTÄLLNINGSVILLKOR

Den 20 april 2009 beslutade regeringen om de nu gällande rikt- linjerna för anställningsvillkor för ledande befattningshavare

i företag med statligt ägande (läs riktlinjerna i sin helhet på s. 129).

Möjligheten att ge rörlig lön till ledande befattningshavare togs bort i dessa riktlinjer. I företag där staten direkt eller indirekt är en av flera delägare bör regeringen i dialog med övriga ägare verka för att regeringens riktlinjer tillämpas så långt som möj- ligt. Styrelserna i bolag med statligt ägande är ansvariga för att regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befatt- ningshavare tillämpas.

Enligt ersättningsprinciperna i riktlinjerna ska totalersätt- ningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till andra

POSITIV UTVECKLING AV EFTERLEVNAD

I 2012 års uppföljning av ”Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare” framgår att:

Inget företag har rörlig lön till varken VD eller övriga ledande befattningshavare

Andelen övriga ledande befattningshavare med förmånsbe- stämd pension minskar

Antalet personer med pensionsålder under 62 år blir färre

Antalet personer med uppsägningstid över 6 månader (från företagets sida) blir färre

jämförbara företag utan ska präglas av måttfullhet. Riktlinjerna anger även att detta ska vara vägledande också för den totala ersättningen till övriga anställda.

UPPFÖLJNING

Inom Regeringskansliet sker en kontinuerlig uppföljning av ersättningsnivåerna i bolagen med statligt ägande. Regerings- kansliet har uppdragit åt ett konsultbolag att undersöka hur regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befatt- ningshavare har efterföljts. Undersökningen har baserats på information från företagen gällande anställningsvillkor och ersättningar till ledande befattningshavare och de har under- sökt hur bolagen med statligt ägande följer riktlinjerna. Vidare har de jämfört ersättningsnivåer i bolagen med statligt ägande med marknadsdata från privata företag, vilket ger relevanta

]|`YŒeX_fXe!9ŒeiTe]XUb_TZ`XWfgTg_\Zg|ZTaWX[TeYX`³g\b jämförelsebolag identifierats, sammanlagt ingår drygt 300 jäm- förelsebolag i undersökningen.

Utgångspunkten för undersökningen har varit huruvida total- ersättningen till VD och övriga ledande befattningshavare varit ”konkurrenskraftig men ej löneledande”, som det uttrycks i regeringens riktlinjer. Med totalersättning avses alla fasta och rörliga ersättningar och förmåner till den anställde inklusive pension. De delägda börsnoterade företagen TeliaSonera och Nordea Bank har valt att inte ingå i undersökningenį.

ANDELEN LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE SOM HAR FÖRMÅNSBESTÄMD PENSION MINSKAR

Andelen ledande befattningshavare som har förmånsbestämd pension minskar. 2012 hade en fjärdedel av alla VD:ar och cirka en tredjedel av övriga ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande förmånsbestämd pension. För ledande befatt- ningshavare är detta i huvudsak baserat på tillämpliga kollektiv- avtal och är därmed inte i strid med riktlinjerna. I andra fall är det gamla avtal som ännu inte omförhandlats.

1)Andra bolag som inte ingår i undersökningen är det delägda ryska företaget Dom Shvetsii och Ersättningsmark.

30

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE

ERSÄTTNINGAR OCH ANDRA ANSTÄLLNINGSVILLKOR

Sedan 2003 har även pension som andel av totalersättningen minskat något bland bolagen med statligt ägande. Under 2012 utgjorde pensionsförmåner cirka 25 procent av totalersätt- ningen i genomsnitt för bolagen med statligt ägande, vilket är i linje med den privata marknaden.

Enligt regeringens riktlinjer ska, vid uppsägning från bolagets sida, uppsägningstiden inte överstiga sex månader och avgångs- vederlag ska inte utgå längre än i 18 månader. Med undantag för gi~cXefbaXeTifT``Ta_TZgIJĮİcXefbaXe\fT``Tafg|__a\aZXa har samtliga ledande befattningshavare 24 månader eller kortare sammanlagd uppsägningstid och avgångsvederlag.

Enligt regeringens riktlinjer ska pensionsåldern i bolagen med statligt ägande inte understiga 62 år och bör lägst vara 65 år. Två VD:ar och fem andra ledande befattningshavare har en pen- sionsålder som är lägre än 62 år.

LÖNEUTVECKLING FÖR VD UNDER MARKNADSGENOMSNITTET

HaWXecXe\bWXaİĮĮķ³İĮįİ[TegbgT_Xef|gga\aZXag\__I7-Te\ bolag med statligt ägande ökat med 3,6 procent i genomsnitt per år, vilket är lägre än marknadens ökning på 4,8 procent per år. Utvecklingen för totalersättning till VD:ar i bolagen med stat- ligt ägande har för dessa år legat under marknadsgenomsnittet. Nivåmässigt ligger lönen för huvuddelen av samtliga VD:ar i närheten av marknadens median, och inom kvartilerna. Två av bolagen har en totalersättning till VD som ligger över markna- dens övre kvartil. Sju VD:ar har en totalersättning över 5 miljo- ner kronor, vilket i relation till marknadsgenomsnittet dock inte är högre än den övre kvartilen. Se figur nedan.

TOTAL ERSÄTTNING TILL VD

 

 

 

 

TOTAL ERSÄTTNING TILL ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

 

Mnkr

 

 

 

 

 

 

Mnkr

 

 

 

 

 

 

35

 

 

 

 

 

 

14

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

12

 

 

 

 

 

 

25

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

15

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

 

 

 

 

 

 

Storlek

 

 

 

 

 

 

Storlek

övre kvartilen för statligt ägda bolag i en viss storlek

 

 

övre kvartilen för jämförelsebolage

 

 

 

 

 

 

median för statligt ägda bolag i en viss storlek

 

 

median för jämförelsebolagen

 

 

 

 

 

 

undre kvartilen för statligt ägda bolag i en viss storlek

 

 

undre kvartilen för jämförelsebolagen

 

 

 

 

 

Marknad: För varje statligt bolag har 5–10 jämförelseföretag definierats (totalt drygt 300 bolag) vilket utgör ”Marknaden” Storlek: För de statligt ägda bolagen och jämförelseföretagen har en storleksbedömning mellan 0–1 gjorts. Alla bolag har viktats och storleksindelats efter anställda (25%), omsättning (25%), balansomslutning (25%) och en kvalitativ faktor (25%)

Total ersättning avser alla fasta och rörliga ersättningar och förmåner till den anställde inklusive pension.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

31

SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE

BOLAGSEXEMPEL

APOTEKET

Apoteket

Vid stämman 2013 fick Apoteket nya ekonomiska mål. Målen ska bidra till att skapa ett fullt kommersiellt och lönsamt bolag i en starkt konkurrensutsatt marknad, till gagn för alla i samhället. Tillgängligheten på läke- medel ska öka för konsumenten, notan för skattebeta- lare ska minska och värdet på Apoteket ska öka.

När förvaltningen av Apoteket i mars 2012 flyttades till Finansdeparte- mentet från Socialdepartementet togs ett nytt steg i omstöpningen av både apoteksmarknaden och bolaget. Regeringen begränsade samma år Apotekets handlingsutrymme via ett nyetableringsförbud på öppenvårds- marknaden till och med april 2014 i det fall marknadsandelen överstiger 36 procent, i syfte att ytterligare stimulera konkurrenterna att etablera en lönsam konkurrens. Statens utgångspunkt är dock att Apoteket ska vara ett fullt kommersiellt bolag, eftersom det är till gagn för alla i samhället att bolaget agerar effektivt. För att undvika intressekonflikter mellan å ena sidan tillsynen av apoteksmarknaden, som hanteras av Socialdepartementet, och å andra sidan bolagets utveckling mot ett ännu bättre fungerande bolag, flyttades ägarfrågorna till Finansdeparte- mentets bolagsförvaltning.

Regeringens målsättning kring apoteksmarknaden har i flera mått uppfyllts sedan omregleringen inleddes 2009. I dag finns en väl fung- erande apoteksmarknad där både små och stora aktörer etablerar sig, där konkurrens sker på samma villkor, där det finns en säker och hållbar läkemedelsförsörjning, och där konsumenterna har god tillgänglighet och service. Konkurrenternas etablering på konsumentmarknaden, antingen via delar av Apotekets tidigare butiksnät som avyttrades 2009 eller genom nya apotek, har utvecklat såväl köp- och försäljningsmönster som distributionen av läkemedel. De senaste två åren har även läkemedels- försörjningen, tjänster och dosleveranser till landstingen konkurrens- utsatts, och Apotekets marknadsandel som tidigare var 100 procent har halverats.

Apoteket har under denna tid genomgått en rejäl omstöpning. Antalet anställda har på fem år minskat från 11 000 till drygt 4 000, ledningen har i stora delar bytts ut och under nya VD:n Ann Carlsson befinner sig hela bolaget i en förändringsprocess där bolaget måste utveckla sin kommersiella själ från att tidigare haft uppdraget att uteslutande leverera kvalitet.

Christian W Jansson, styrelseordförande i Apoteket sedan 2009, säger: ”Vi har två viktiga utmaningar framför oss. Vi måste lära oss att ta betalt för Apotekets starka varumärke och kvalitet, inte minst från lands- tingen. I dag har vi en oöverträffad leveranssäkerhet, och eftersom affären nu är konkurrensutsatt kan vi inte fortsätta att bjuda på den

Styrelseordförande Christian W Jansson ser viktiga utmaningar för Apoteket. Foto: Apoteket AB

gratis. Dessutom måste detaljhandelsapoteken få en bättre logistikkedja mellan grossister och butiker, som fungerar både mer kostnadseffektivt och bättre än i dag. Det tjänar alla på.”

De nya ekonomiska mål som Apoteket fick vid årsstämman 2013 bidrar till att dessa förändringar genomförs. Målen ska bidra till att göra Apote- ket lönsamt och effektivt. Samtidigt skapas värde långsiktigt i bolaget.

t-ÚOTBNIFUTNÌM�*5 VUGBMM

t/FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBEo VUGBMM

t6UEFMOJOHTQPMJDZoJOUFSWBMM VUGBMM

1)Årets utdelning är 50 procent av nettoresultatet när resultatet anpassats för engångseffekten av en ändrad skattesats samt justerats för pensioner.

Christian W Jansson kommenterar de ekonomiska målen:

”Det är bra med tydliga mål och det finns ingen konflikt mellan en fungerande apoteksmarknad och att Apoteket drivs som ett effektivt bolag. Däremot innebär det att Apoteket kommer att behöva fokusera på sin huvudaffär, och sluta att ha en del funktioner som kan uppfattas som ’bra-att-ha’. Skuldsättningsmålet är dock utmanande till följd av den engångsutdelning av eget kapital som skedde efter verksamhetsåret 2010 när Apoteket fått betalt för apoteksutförsäljningarna.”

I det framtida ägarstyrningsarbetet finns en successiv förnyelse av styrelsen. ”Vi har haft en i stort sett intakt styrelse sedan omregleringens start 2009. Det har varit en klok och stimulerande styrelse att arbeta i. Den har varit lojal mot sin ägare, vilket alla styrelser ska vara. Men en styrelse är ingen permanent företeelse utan det krävs rotation för att även fortsättningsvis kunna stötta VD:s förändringsarbete i Apoteket.”

 

 

 

 

32

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

 

 

 

 

SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE

BOLAGSEXEMPEL

Apoteket har genomgått en rejäl omstöpning sedan omregleringen av apoteksmarknaden inleddes 2009. Antalet anställda har på fem år

minskat från 11 000 till drygt 4 000. Foto: Apoteket AB

 

 

 

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

33

 

 

 

 

 

SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE

MÅL OCH UPPFÖLJNING

Tydliga mål som följs upp

Att fastställa och följa upp tydliga mål är ett viktigt verktyg i styrningen av företagen med statligt ägande. Genom att lägga fast realistiska och samtidigt ambi- tiösa mål i en process där ägare, styrelse och bolags- ledning aktivt tar del blir målen, utfallen och bolagens arbete för att nå målen centrala komponenter i den löpande ägardialogen.

EKONOMISKA MÅL I BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE

Bolag med statligt ägande verkar i många fall under marknads- mässiga villkor på konkurrensutsatta marknader. I dessa fall är värdeskapande det övergripande målet i bolagsstyrningen. Med samma förutsättningar och krav på verksamheten som andra aktörer stärks konkurrenskraft, värdeutveckling samt kapital- effektivitet, samtidigt som risken för konkurrenssnedvridning minskar. Processen för att lägga fast och följa upp ekonomiska mål bidrar till detta.

För drygt ett år sedan tog finansmarknadsminister Peter Nor- man initiativet till att se över processen för hur de ekonomiska målen sätts och följs upp. Syftet var att säkerställa att tydliga mål sätts i dialog med bolaget och att målen blir både ambitiösa och realistiska men också att de systematiskt följs upp. Genom en tydligt strukturerad målprocess läggs också grunden för en aktiv dialog mellan ägare och bolag kring målen och deras utfall. När målen utarbetas i dialog med bolagen, snarare än ensidigt formu- lerade krav, skapas en mer nyanserad och ändamålsenlig styrning samtidigt som kvaliteten och realismen i målen förbättras. Under en treårsperiod revideras nu de ekonomiska målen för samtliga bolag som förvaltas av Finansdepartementet, bolag för bolag. I det följande beskrivs kort syftet, metoden och processen.

EKONOMISKA MÅL

Syftet med att fastställa ekonomiska mål för bolagen är att:

—f|^Xefg|__Ti|eWXf^TcTaWX —hcca~^Tc\gT_XǁX^g\i\gXg

—[~__TWXǀaTaf\X__Te\f^XeaTc~Xae\`_\Za\i~

—g\__YŒef|^eT|ZTeXaXa[~__UTebV[YŒehgf|ZUTehgWX_a\aZ —`Œ]_\ZZŒeThgi|eWXe\aZTiUb_TZXaf_ŒafT`[XgXǁX^g\i\gXg

och risknivå.

Den metod som tillämpas för att fastställa ekonomiska mål bygger på en analys i flera steg.

Fastställa kostnaden för eget kapital

Utgångspunkten för analysen är kostnaden för eget kapital. Denna kostnad ska spegla statens risk med sitt ägande i bolaget. Gör bolaget mer riskfyllda investeringar stiger också kostnaden för eget kapital. Att skapa avkastning genom att dra upp risk- nivån innebär alltså inte nödvändigtvis att värdeskapandet och därmed nyttan ökar för ägaren, staten. Kostnaden för eget kapi- tal avgör alltså om staten får en rimlig kompensation för sitt risktagande i ägandet. Kostnaden kan också sägas utgöra en vattendelare mellan värdeskapande och värdeförstörande inves- teringar och blir därmed också ett naturligt golv för lönsamhets-

`~_Xg!Glc\f^gfXggTai|aWf64C@6Tc\gT_4ffXgCe\V\aZ @bWX_YŒeTgghccf^TggT^bfgaTWXaYŒeXZXg^Tc\gT_!

Lägga fast en lämplig kapitalstruktur

Teoretiskt brukar man söka efter en kapitalstruktur som är opti- mal på det sättet att den minimerar den sammanvägda kostna- den av eget och lånat kapital. En sådan analys görs i detta steg, men den kompletteras också med analyser av jämförbara bolag och även med en analys av bolagets rörelserisk. Denna analys är särskilt viktig eftersom en lämplig kapitalstruktur också måste

METODEN FÖR ATT FASTSTÄLLA EKONOMISKA MÅL

 

 

Kapitalstruktur

 

 

 

 

Kostnad för

 

Lönsamhetsmål

 

Konsistens-

 

Förslag

eget kapital

 

Utdelningspolicy

 

bedömning

 

 

 

 

 

 

 

 

34

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE

MÅL OCH UPPFÖLJNING

bedömas som robust och finansiellt motståndskraftig, samtidigt som ambitionen är att hålla bolagen så effektivt kapitaliserade som möjligt. Målet uttrycks oftast som nettoskuldsättningsgrad, företrädesvis som ett intervall.

Definiera ett ambitiöst lönsamhetsmål

Lönsamhetsmålet ska ge uttryck för en ambitiös men samtidigt uppnåelig målbild för bolaget. Det är i sammanhanget viktigt att betona att ägarens mål ska ses som ett mål som ska uppnås över en konjunkturcykel och inte som ett avkastningskrav som måste vara uppfyllt vid varje tidpunkt. Kostnaden för eget kapi- tal, som lagts fast med utgångspunkt i ägarens risk i innehavet, utgör som nämnts ett golv för lönsamhetsmålet. Om bolagets avkastning under en längre tid systematiskt understiger kapital- kostnaden förstörs värde och det kan då vara fråga om en otillå- ten subvention om bolaget verkar på en marknad med fri kon- kurrens. Kapitalkostnaden kan därmed ses som ett lägsta krav på avkastning, därav benämningen avkastningskrav.

Genom att sätta ett lönsamhetsmål som överstiger kapital- kostnaden säkerställs att värde skapas över tiden men också att bolaget drivs så att inte bristande effektivitet och därmed slöseri med skattebetalarnas pengar uppstår. Vid fastställandet av lön- samhetsmålet är därför ambitionen att säkerställa en operatio- nellt effektiv verksamhet i varje bolag en viktig drivkraft. Ana- lyser av bolagets affärsplan liksom bedömningar och jämförelser med utgångspunkt i bolagets bransch blir därmed viktiga kom- ponenter.

I normalfallet används avkastningen på eget eller operativt kapital som lönsamhetsmål, men andra mål, som exempelvis marginalmål, kan vara mer lämpliga i vissa fall.

Utvärdering av ekonomiska mål

Målen ska vara framåtblickande och långsiktiga. Det är därför naturligt att målen, på grund av årliga fluktuationer i resultatet, exempelvis drivet av konjunkturen, överskrids vissa år medan de inte nås andra år.

Utvärderingen baseras därför på en kombination av historiskt utfall och bedömd förmåga att uppnå målen kommande år, ofta med utgångspunkt i den affärsplan som bolaget presenterar.

Som ett led i denna utvärdering träffar representanter för äga- ren bolagets styrelseordförande minst en gång per år för att dis- kutera de ekonomiska målen, deras utfall och relevans liksom bolagets arbete för att nå målen. Vid dessa möten kan såväl äga-

KAPITALKOSTNAD FÖR EGET KAPITAL FÖR BOLAG X

3%

 

4,5%

 

2,5%

 

 

 

 

 

Riskfria

Placerares

Branschrisk

räntan

förväntade

(betavärde)

 

riskpremium

 

 

för aktier

 

ren som bolaget väcka frågan om det är nödvändigt att revidera målen. Det kan exempelvis föranledas av väsentliga föränd- ringar i bolagets strategi, strukturellt förändrade marknadsför- utsättningar, liksom av större förvärv eller avyttringar. Större och varaktiga förändringar i makroförutsättningarna som den riskfria räntan och riskpremien för marknadsportföljen kan också vara en grund att omarbeta målen.

När målen revideras ger bolagets styrelse VD i uppdrag att i samverkan med Regeringskansliets förvaltningsorganisation analysera och vid behov föreslå eventuella förändringar i målen. Detta arbete bedrivs i form av ett projekt som lämnar ett gemensamt förslag till bolagets styrelse, ett förslag som sedan bereds parallellt i Regeringskansliet. Efter beslut i styrelsen fat- tar ägaren beslut om de ekonomiska målen på en ordinarie eller extra bolagsstämma. Eftersom de ekonomiska målen beslutas av såväl ägare som bolag, kommuniceras dessa och deras utfall externt av båda parter. Ägaren kommunicerar via denna publi- kation ”Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande” och bolagen kommunicerar via sina årsredovisningar.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

35

SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE

MÅL OCH UPPFÖLJNING

Intervju med Ulrika Nordström och Leif Ljungqvist

Ulrika Nordström är analytiker och Leif Ljung- qvist är förvaltare vid Finansdepartementets bolagsförvaltningsorganisation. Under 2012 arbetade de bland annat med översynen av Apotekets finansiella mål.

Vilka fördelar ser ni med att ha nya ekono- miska mål på plats i de statligt ägda bolagen?

ULRIKA: Jag tycker att den största fördelen ligger i att det nu, efter en sådan här process, råder en samsyn mellan å ena sidan Apoteket, och å andra sidan oss som ägare kring vart bolaget är på väg. Arbetet har klargjort att bolagets verksamhet ska vara värdeskapande, alltså lönsam, under beaktande av de särskilda förutsättningar som ges av sta- tens marknadsrestriktioner för Apoteket.

LEIF: Och jag som både ser ägar- och styrelseperspektivet märker tydligt att det efter ett sådant här arbete finns en ömsesidig förståelse mellan ägare, styrelse och bolagsled- ning. Det skapar även bra förutsättningar inför ägardialo- gen, när ansvarigt statsråd för bolagsförvaltningen träffar Apoteket i ägarfrågor och bland annat diskuterar och följer upp bolagets verksamhet och resultat.

Hur reagerade bolaget och styrelsen på att ägaren ville sätta nya mål?

ULRIKA: Enbart positivt! Jag upplever generellt bland bola- gens ledningar och styrelser att det finns utrymme för en spänstig dialog kring målen. Möjligen tycker bolagen att vi analytiker ibland är väl detaljorienterade.

LEIF: Det har hänt en hel del både i Apoteket och på bola- gets marknad under de senaste åren. Inom styrelsen tyckte vi därför att det var en bra timing att se över de ekonomiska målen så att de har relevans för den verksamhet som bola- get nu bedriver.

36

Hur påverkas ägarens målarbete av att bolagsförvaltarna inom förvaltnings- organisationen även sitter i styrelsen?

ULRIKA: Det har varit en stor tillgång! Att Leif är ledamot i Apotekets styrelse innebär att han har gedigen kunskap om både apoteksbranschen och de affärskritiska frågorna i bolaget – en kunskap som är avgörande för detta arbete. Leif har också bidragit med att förmedla styrelsens per- spektiv i processen.

Vad var svårast i processen?

ULRIKA: En av de största utmaningarna kring Apoteket var att göra målen så oberoende som möjligt av Apotekets stora pensionstillgång. Pensionstillgången påverkar Apote- kets nyckeltal, men bolaget kan inte fritt disponera dessa medel. Det var därför viktigt att hitta relevanta nyckeltal som fångar den operativa verksamhetens situation.

LEIF: Nivåerna på de ekonomiska målen måste vara ambi- tiösa, men samtidigt nåbara och realistiska. En väl under- byggd analys ger dock grunden för detta.

Beslutet om målen togs vid årsstämman 2013. När märker man av nyttan med målen?

LEIF: Redan i dag arbetar Apoteket och styrelsen med fokus på de nya målen. Ledningen arbetar med att imple- mentera de nya målen fullt ut i organisationen. De nya eko- nomiska målen är viktiga att kunna följa upp i dialogen med bolaget och ytterst ligger de till grund för hur ägaren mäter om verksamheten i bolaget är värdeskapande.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE

MÅL OCH UPPFÖLJNING

&,0/0.*4,".¯-o.¯-0

$)65'"--

 

 

 

 

 

 

 

 

LÖNSAMHET

 

KAPITALSTRUKTUR

 

UTDELNING

 

 

 

 

 

 

 

 

Avkastning eget kapital (om ej annat anges)

Soliditet (om ej annat anges)

 

Andel av årets vinst

%

 

Mål

Utfall 2012

Mål

Utfall 2012

 

Mål

Utfall 2012

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Akademiska Hus

 

5,1

6,8

30–40

46,1

 

50

50

APL

 

12–14

neg

ca 50

36,8

 

33

0

Apoteket

 

>20

13,8

25–30

36,2

 

>50

8,4

Apoteksgruppen

 

>4

7,9

ca 80

77,5

 

40

0,0

Bilprovningen

 

151)

39,3

35

75,7

 

40–60

20

Bostadsgaranti

 

5,5

16,9

 

 

 

33

35

Green Cargo

 

10

35,0

30

35,9

 

50

0

Infranord

 

16

0

>33

30,7

 

50–75

0

Jernhusen

 

12

13,2

35–45

42,8

 

 

36

Lernia

 

52)

neg

40–50

42

 

30–50

0

LKAB

 

10

22,1

>50

72,3

 

30–50

63

PostNord

 

10

2,0

>35

39,0

 

>40

40

Samhall

 

7

3,1

>30

46,0

 

0

0

SAS

 

>83)

neg

>35

304)

 

30–40

0

SJ

 

10

10,3

>30

51,1

 

33

33

SOS Alarm

 

8

neg

>30

29,0

 

55)

0

Specialfastigheter

 

3,6

24,3

25–35

34,2

 

50

50

SSC

 

10

1,8

 

 

 

30–50

0

Sveaskog

 

7

12,3

35-40

47,0

 

>60

70

Svenska Spel

 

>226)

22,0

 

 

 

100

100

Svevia

 

13

neg

>30

24,5

 

50–75

0

Swedavia

 

9

10,3

>35

29,1

 

30–50

0

Swedesurvey

 

57)

neg

>40

48,2

 

 

 

Swedfund

 

2,08)

0,25

 

 

 

 

 

Systembolaget

 

6,9

12,9

35

27,4

 

>50

50

TeliaSonera

 

 

 

 

 

 

>50

62

Teracom Group

 

17

13,0

>30

35,0

 

40–60

53

Vasallen

 

6,6

6,5

>50

93,0

 

30–50

54

Vattenfall

 

99)

8,4

50–9010)

72,110)

 

40–60

40

Vectura

 

15

5,7

<>

57,8

 

50–70

70

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

LÖNSAMHET

 

KAPITALSTRUKTUR

 

UTDELNING

 

 

 

 

 

 

 

 

Avkastning eget kapital

Kärnprimärkapitalrelation

 

Andel av årets vinst

%

 

Mål

Utfall 2012

Mål

Utfall 2012

 

Mål

Utfall 2012

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SBAB

 

7,411)

7,3

 

 

 

1/3

0

SEK

 

8,612)

5,0

1613)

19,8

 

30

30

1)Avkastning sysselsatt kapital (har även vinstmarginalmål: 10 procent – utfall 21.5 procent)

2)Rörelsemarginal

3)Rörelsemarginal

4)Soliditet (dvs. ej justerad soliditet som tidigare)

5)Utdelningsmålet uppgår till 5 procent av eget kapital

6)Rörelsemarginal

7)Rörelsemarginal

8)Genomsnittlig avkastning på eget kapital före skatt ska överstiga den genomsnittliga statsskuldsräntan med ett års löptid. Avkastningen ska mätas över rullande sjuårsperioder.

9)Avkastning sysselsatt kapital

10)Nettoskuldsättningsgrad

11)Genomsnitt under den senaste femårsperioden ska uppgå till den 5-åriga statsobligationsräntan plus 5 procent. Nya mål beslutades vid stämman 2013 (se separat sida om SBAB)

12)Genomsnittet av den 10-åriga statsobligationsräntan under de senaste 10 åren plus 5 procent

13)Mål: 16 procent, dock lägst 12 procent

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

37

SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE

DEN STATLIGA BOLAGSPORTFÖLJEN

Ett år med sjunkande underliggande resultat

Under 2012 stärktes det samlade resultatet för statens bolag med 18 procent, främst till följd av en positiv skatteeffekt samt en engångsnedskrivning under jäm- förelseåret 2011. Det underliggande resultatet för 2012 sjönk emellertid. Utdelningarna för verksamhets- året 2012 var i nivå med föregående år.

OMSÄTTNING

Omsättningen för bolagen med statligt ägande minskade 2012 med fem procent från 373,5 till 353,6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Total omsättning inklusive statens ägarandel i intressebolagenį minskade med fem procent. Nedgången för- klaras främst av att Vattenfalls omsättning under 2012 minskade åtta procent eller 12,7 miljarder kronor beroende på avyttrad verksamhet samt lägre elpriser. Vattenfall svarar för 47 procent av omsättningen i den statliga bolagsportföljen, respektive

IJİcebVXagTigbgT_b`f|gga\aZ\a^_hf\iX\ageXffXUb_TZXa!

LKAB:s omsättning minskade under året med 13 procent eller 4,2 miljarder kronor till följd av lägre järnmalmspriser. Apoteket minskade omsättningen med 1,6 miljarder kronor till följd av ökad konkurrens och förlorade upphandlingar inom sluten- vårdsmarknaden.

RESULTAT

EXfh_gTgXgXYgXef^TgghccZ\V^İĮįİg\__IJĶĶIJįIJ`\_]TeWXe^eb- nor. Resultatökningen för helåret på 17,8 procent förklaras delvis av sänkt bolagsskattesats vilket bidrog positivt till resultatet.

Dessutom belastades 2011 års resultat av en engångsnedskrivning i Vattenfall. Rensat för denna nedskrivning minskade Vattenfalls resultat efter skatt under 2012 med 18 procent. I LKAB minskade resultatet med 2,2 till 8,8 miljarder kronor och i PostNord med nästan en miljard till 0,3 miljarder kronor. Svea- skogs och Akademiska hus resultat ökade med 1,3 respektive 0,7 miljarder kronor.

INVESTERINGAR

Bruttoinvesteringarna ökade med fem procent under 2012 jäm- fört med föregående år, från 56,9 till 59,9 miljarder kronor. Vattenfall svarar 2012 för nära 30 miljarder kronor, vilket var sex miljarder lägre än året innan. Swedavia, Svenska Spel och PostNord ökade sina investeringar kraftigt, till 3,4 miljarder, 6,5 miljarder respektive 2,9 miljarder kronor. LKAB:s investeringar på 5,8 miljarder var 13 procent högre än föregående år.

KASSAFLÖDE

Kassaflödet från den löpande verksamheten, exklusive företagen

\ab`WXaǀaTaf\X__TfX^gbeaF545bV[F8>`\af^TWX`XW X_iTcebVXagg\__ijijĵĴİIJ`\_]TeWXe^ebabe!

UTDELNINGAR

För verksamhetsåret 2012 uppgick utdelningarna från de statligt

|ZWTUb_TZXag\__İĴĴİĵĶ`\_]TeWXe^ebabe!HgWX_a\aZTeaT|e fyra procent lägre jämfört med föregående år då Sveaskog gjorde en engångsutdelning om fyra miljarder kronor. För verksam- hetsåret 2012 ökade utdelningen i Vattenfall med 2,3 miljarder kronor och i LKAB med 0,5 miljarder kronor jämfört med 2011.

ANSLAGSFINANSIERING

Bland de statligt ägda företagen finns ett antal bolag som erhål- ler anslag från staten för att utföra vissa uppdrag eller sköta viss verksamhet. Exempelvis erhåller Dramaten och Operan finan- siering som nationalscener för talteater respektive opera och balett. Samhall får anslag för att genomföra sitt arbetsmark- nadspolitiska kärnuppdrag att skapa utvecklande arbeten för personer med funktionsnedsättning och RISE för att investera i strategisk kompetens- och strategiutveckling. Under 2012 fick bolag med statligt ägande sex miljarder kronor i anslag.

FÖRSÄLJNINGAR

Under 2012 genomfördes inga försäljningar av statligt ägda bolag.

OMSÄTTNING

 

Halvår 1

 

Halvår 2

Mnkr

250 000

200 000

150 000

100 000

50 000

0

h 1

h 2

h 1

h 2

h 1

h 2

h 1

h 2

2009

 

2010

 

2011

2012

 

RESULTAT EFTER SKATT 1)

 

Halvår 1

 

Halvår 2

Mnkr

40 000

30 000

20 000

10 000

0

h 1

h 2

h 1

h 2

h 1

h 2

h 1

h 2

2009

 

2010

 

2011

 

2012

1) Inkluderar intressebolagen utifrån statens kapitalandel.

38

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE

BRUTTOINVESTERINGAR

Mnkr

2012

2011

2010

Vattenfall

29 581

35 750

41 794

TeliaSonera

20 984

17 915

16 669

Svenska Spel

6 478

2 294

1 052

LKAB

5 808

5 126

3 973

PostNord

3 833

2 362

1 277

Swedavia

3 418

1 057

11 495

Akademiska Hus

2 917

2 688

1 725

Jernhusen

1 176

1 246

1 401

Specialfastigheter

1 118

888

855

Svevia

1 048

989

529

Systembolaget

985

571

417

SJ

803

874

858

Inlandsinnovation

399

1

 

Teracom Group

317

344

1 528

Green Cargo

300

525

437

Almi Företagspartner

180

159

107

Sveaskog

172

229

299

Vasallen

166

291

213

Fouriertransform

141

150

272

SBAB

136

50

28

Apoteket

134

343

287

SSC (Svenska rymdaktiebolaget)

113

121

92

RISE Research Intitutes of Sweden Holding

112

91

 

Innovationsbron

105

103

92

Övriga

455

630

269

Sammanställningen visar bolag vars bruttoinvesteringar överstiger 100 mnkr 2012. Intressebolagens investeringar uppgår till 100 procent trots att statens ägande är lägre.

OMSÄTTNINGSFÖRDELNINGEN FÖR DE STÖRSTA BOLAGEN 2012, MOTSVARANDE STATENS ÄGARANDEL1)

Vattenfall 41,7%

TeliaSonera 9,8%

PostNord 9,7%

LKAB 6,7%

Systembolaget 6,3%

Apoteket 5,3%

SJ 2,1% Övriga 18,4%

1) Nettoomsättning inklusive intressebolagen i förhållande till statens kapitalandel.

DEN STATLIGA BOLAGSPORTFÖLJEN

ARVODESÖVERSIKT – BOLAGENS ERSÄTTNING TILL REVISORER 2012

 

 

Övriga

 

 

Andel totala

 

Revisions-

konsult-

 

Andel

revisions-

 

intäkter,

tjänster,

Totalt,

revision,

arvoden,

Företag

mnkr

mnkr

mnkr

%

%

 

 

 

 

 

 

BDO

0,6

0,4

1,0

57,7

0,3

Deloitte

26,5

21,3

47,8

55,4

15,3

Ernst & Young

79,8

33,4

113,2

70,5

46,3

Grant Thornton

3,7

3,3

7,0

26,4

2,1

KPMG

5,2

12,3

17,4

29,7

3,0

PwC

56,4

29,5

85,9

65,6

32,7

Övriga

0,4

0,0

0,5

91,3

0,2

 

 

 

 

 

 

Summa exkl.

 

 

 

 

 

Riksrevisionen

Riksrevisionen

1,1

0,0

1,1

100,0

0,6

Summa inkl.

 

 

 

 

 

Riksrevisionen

RESULTAT EFTER SKATT JAN–DEC 2012 (MNKR)

BOLAG MED STÖRST RESULTATPÅVERKAN

Vattenfall

 

 

 

 

17 224

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

LKAB

 

 

 

 

 

 

 

8 789

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TeliaSonera

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7 894

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska Spel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5 138

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Akademiska Hus

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 147

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sveaskog

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 155

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Specialfastigheter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 328

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 366

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TOTALT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

39

SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE

DEN STATLIGA BOLAGSPORTFÖLJEN

VÄRDERING AV PORTFÖLJEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG

Årlig värdering

Årligen görs en värdering av de statligt ägda bolagen som offent- liggörs i samband med publiceringen av denna verksamhetsbe- rättelse. I värderingen ingår samtliga de 54 statliga bolagen, inklusive de tre börsnoterade bolagen.

Värderingsmetoder

De bolag som totalt utgör cirka 95 procent av värdet har värde- rats med utgångspunkt i metoder som är vedertagna på markna- den, huvudsakligen så kallade kassaflödesvärderingar komplet- terade med relativvärderingar. Fastighetsbolagen har värderats till substansvärde och börsbolagen till marknadsvärde. Reste- rande bolag i portföljen är upptagna till värdet av eget kapital.

Angreppssätt

Bolagen har värderats med utgångspunkt att staten är ägare. Detta innebär att värdet skulle kunna skilja sig signifikant från det värde som skulle kunna realiseras vid en eventuell försälj- ning eller börsintroduktion. Ett exempel på en värdepåverkande skillnad är de särskilda villkor, uppdrag eller begränsningar som vissa bolag verkar under.

För att öka jämförbarheten över åren har bolagens utdelningar och andra in- och utbetalningar från till exempel aktieförsälj- ningar, nyemissioner och annat som bidrar till att ägaren mins- kar eller ökar innehavet specificerats. Genom att lägga tillbaka utdelningar och ovan beskrivna transaktionsvärden kan förvalt- ningens värdeskapande över tid analyseras.

SEKTORFÖRDELNING

Basindustri/Energi 46%

Tjänst 13%

Finans 13%

Telekom 12%

Fastighet 8%

Konsument 3%

Transport 2%

Infrastruktur 3%

Portföljsammansättning

Bolagsportföljen har delats upp i nio sektorer: Basindustri/ Energi, Tjänster, Finans, Telekom, Fastighet, Konsument, Transport, Infrastruktur och Övrigt. Värdemässigt utgjorde Basindustri/Energi den största sektorn i statens bolagsportfölj även under 2012.

Bolagsportföljens värdeförändring 2012

Det uppskattade värdet på statens noterade och onoterade bolagsinnehav uppgick per december 2012 till 570 miljarder kro- nor, en minskning om cirka 10 miljarder kronor, eller 1,7 procent, jämfört med december 2011. Totalavkastningenį på bolagsport- följen var under 2012 cirka 3,1 procent. Direktavkastningenİ uppgick till cirka 4,8 procent. Som jämförelse uppgick direkt- avkastningen på Stockholmsbörsenı till 15 procent under samma period.

De största negativa värdeförändringarna redovisade energi- och industrisektorn, medan bank- och finanssektorn noterade den största positiva värdeförändringen. Den lägre värderingen för energi- och industrisektorn förklaras främst av lägre förvän- tade elpriser. Bank- och finanssektorn steg till följd av lägre för- väntad risk. En faktor som har haft en generellt positiv påverkan på samtliga bolagsvärderingar är den sänkta svenska bolagsskat- ten som sänkts från 26,3 procent till 22 procent.

1)Totalavkastning = (Portföljvärde UB + Utdelning) / Portföljvärde IB.

2)Direktavkastning = Utdelning / Portföljvärde IB.

3)Mätt i termer av OMXSB-index (”total return”; dvs. utdelningar återinvesteras i index).

VÄRDERING PORTFÖLJ MED STATLIGT ÄGDA BOLAG1)

Mdkr

750

600

 

 

 

 

450

 

 

 

 

300

 

 

 

 

150

 

 

 

 

0

 

 

 

 

20082)

2009

2010

20113)

2012

1)Värde per 31 december.

2)Exklusive Vasakronan som såldes under 2008.

3)Minskat ägande i Nordea Bank.

40

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE

DEN STATLIGA BOLAGSPORTFÖLJEN

ANSLAG/OMSÄTTNING FÖR 2012

 

 

Nettoomsättning

Andel anslags-

Mnkr

Anslag 2012

 

2012

finansiering, %

 

 

 

 

 

 

Almi Företagspartner

125

 

980

 

13

Apotekens Service

40

 

213

 

19

Dramaten

221

 

262

 

84

Göta kanalbolag

29

 

35

 

82

Innovationsbron

176

 

238

 

74

Miljöstyrningsrådet

18

 

6

 

285

Operan

423

 

508

 

83

PostNord

25

 

38 920

 

0

RISE Research Intitutes of

 

 

 

 

 

Sweden Holding

473

 

1 676

 

28

Samhall

4 405

 

2 412

 

183

SOS Alarm

193

 

854

 

23

VisitSweden

140

 

282

 

50

Voksenåsen

10

 

46

 

22

Summa

ø

 

ø

 

Exkluderat övriga rörelseintäkter

 

 

 

 

 

FÖRESLAGEN UTDELNING FÖR 2012 (STATENS ANDEL)

 

 

Mnkr

Ägarandel, %

2012

2011

 

 

 

 

 

Akademiska Hus

 

100

1 355

1 245

APL (Apotek Produktion & Laboratorier)

100

 

2

2

Apoteket

 

100

 

31

200

Apoteksgruppen

 

100

 

0

160

Bilprovningen1)

 

100

 

70

34

Bostadsgaranti

 

50

 

9

5

Jernhusen

 

100

100

100

LKAB

 

100

5 500

5 000

Nordea Bank

 

13

1 560

1 260

PostNord

 

60

 

62

221

SEK

 

100

213

420

SJ

 

100

157

12

Specialfastigheter

 

100

365

312

Sveaskog

 

100

435

4 473

Svenska Spel

 

100

5 137

5 007

Systembolaget

 

100

 

90

159

TeliaSonera

 

37

4 602

4 605

Teracom Group

 

100

125

110

Vasallen

 

100

 

30

0

Vattenfall

 

100

6 774

4 433

Vectura Consulting

 

100

 

17

23

Summa

 

 

ø

ø

1)Från och med mars äger staten 100 procent av Bilprovningen, från att tidigare ha ägt 52 procent.

RESULTATRÄKNING

Mnkr

2012

2011

Nettoomsättning (inkl. ev. anslag)

353 617

373 522

Övriga intäkter

17 459

13 150

Kostnader

–320 098

–332 232

Resultat från andelar i intresseföretag

7 617

6 827

Värdeförändringar

389

423

Rörelseresultat (EBIT)

ø

ø

Finansiella intäkter

5 185

6 439

Finansiella kostnader

–13 725

–16 210

 

 

 

Resultat före skatt

ø

ø

Skatt

–2 146

–10 568

Resultat från avvecklad verksamhet

626

104

 

 

 

Årets resultat

ø

ø

Hänförbart till aktieägare i moderbolaget

48 507

42 194

Hänförbart till minoritetsintressen

279

–633

 

 

 

Summa

ø

ø

BALANSRÄKNING

 

 

Mnkr

2012

2011

 

 

 

5JMMHÌOHBS

 

 

Materiella anläggningstillgångar

467 993

458 316

Immateriella tillgångar

47 186

54 088

Finansiella tillgångar

802 897

815 280

Omsättningstillgångar

220 265

211 540

 

 

 

4VNNBUJMMHÌOHBS

øø

øø

Eget kapital, avsättningar och skulder

 

 

Eget kapital hänförbart till aktieägare i

 

 

moderbolaget

363 607

346 381

Eget kapital hänförbart till aktieägare i

 

 

minoritetsintressen

14 213

12 395

 

 

 

Summa eget kapital

ø

ø

 

 

 

Totala skulder och eget kapital

øø

øø

K ASSAFLÖDE

 

 

Mnkr

2012

2011

 

 

 

Kassaflöde från löpande verksamhet

55 744

62 379

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–29 038

–33 002

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

–24 333

–27 295

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

 

 

Mnkr

2012

2011

 

 

 

Bruttoinvesteringar

59 895

56 882

Av- och nedskrivningar

36 081

38 933

Omsättning som avser anslag från staten

6 209

6 182

Antal anställda exkl intressebolag

132 383

139 140

Antal anställda inkl intressebolagen

175 052

182 251

Soliditet, %

24,6

23,3

Avkastning på eget kapital, %

13,7

12,3

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

41

SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE

STATENS ÄGANDE I BÖRSNOTERADE BOLAG

De börsnoterade innehaven

Marknadsvärdet på statens innehav i TeliaSonera, SAS samt Nordea Bank uppgick till 105,5 miljarder kronor vid utgången av 2012. Detta motsvarar 18,5 procent av värdet på den totala portföljen av statligt ägda bolag (värderad till 570 miljarder kronor per december 2012).

TOTALAVKASTNING STATENS BÖRSNOTERADE INNEHAV

JANUARI 2010–MARS 2013

OMX Stockholm Benchmark GI Telia Sonera SAS Nordea

150

125

100 75 50

Det samlade värdet på de börsnoterade innehaven har under året varit i princip oförändrat. Kursen i TeliaSonera, vilket är det enskilt största aktieinnehavet, har fallit med sex procent. Denna värdeminskning har kompenserats av en kursuppgång i Nordea- aktien med 17 procent. OMX Stockholm Benchmark Index steg under året med tolv procent.

Under de inledande månaderna 2013 ökade värdet på de börs- noterade innehaven. I januari och februari 2013 steg värdet på statens aktieinnehav med sju procent, att jämföras med en upp- gång på nio procent i OMX Stockholm Benchmark Index.

FÖRSÄLJNINGSMANDAT I BÖRSBOLAG

Regeringen har ett bemyndigande från riksdagen att minska eller avveckla ägandet i SAS och Nordea Bank. Under 2012 var det statliga ägandet i börsbolagen oförändrat.

25

 

 

 

0

 

 

 

10-01-01

11-01-01

12-01-01

13-03-08

Grafen ovan visar totalavkastning (kursutveckling och återinvesterad utdelning) för statens börsnoterade innehav sedan januari 2010.

NORDEA – KURSUTVECKLING

OMX Stockholm Benchmark GI

 

Nordea

 

150

125

100

75

50

25

 

 

 

0

 

 

 

10-01-01

11-01-01

12-01-01

13-03-08

SAS – KURSUTVECKLING

OMX Stockholm Benchmark GI SAS

150

125

100

75

50

25

 

 

 

0

 

 

 

10-01-01

11-01-01

12-01-01

13-03-08

TELIASONERA – KURSUTVECKLING

150

 

OMX Stockholm Benchmark GI

Telia Sonera

 

 

 

125

 

 

 

100

 

 

 

75

 

 

 

50

 

 

 

25

 

 

 

0

 

 

 

10-01-01

11-01-01

12-01-01

13-03-08

BÖRSVÄRDE STATENS NOTERADE AKTIEINNEHAV, MNKR

 

 

 

 

31 dec 2012

 

31 dec 2011

 

28 feb 2013

 

 

 

Aktiernas andel av statens

 

 

Kursförändring

 

Kursförändring

 

Ägarandel

Statens innehav,

totala bolagsportfölj

Marknadsvärde,

Marknadsvärde,

jämfört med

Marknadsvärde,

jämfört med

Bolag

i bolaget

antal aktier

(värde 570 mdkr)

mnkr

mnkr

31 dec 2011

mnkr

31 dec 2011

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TeliaSonera

37,3 %

1 614 513 748

12,5 %

71 135

75 511

–6 %

71 652

1 %

SAS

21,4 %

70 500 000

0,1 %

553

564

–2 %

1 029

86 %

Nordea Bank

13,4 %

544 181 711

5,9 %

33 794

28 978

17 %

40 732

21 %

Totalt

 

 

ø

ø

ø

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Bloomberg

42

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

SAS är ett av de tre börsnoterade bolagen där staten finns med som delägare. SAS är den största flygbolagskoncernen i norra Europa och

USBOTQPSUFSBEFDJSLBNJMKPOFSSFHVMKÊSQBTTBHFSBSFVOEFSFoto: SAS

FÖRE TAGSÖVERSIK T

Företagsöversikt

45

Akademiska Hus

46

Almi Företagspartner

47

APL (Apotek Produktion & Laboratorier)

48

Apotekens Service

49

Apoteket

50

Apoteksgruppen

51

Arlandabanan Infrastructure

52

Bilprovningen

53

Bostadsgaranti

54

Dom Shvetsii

55

Dramaten

56

ESS

57

Fouriertransform

58

Green Cargo

59

Göta kanalbolag

60

Infranord

61

Inlandsinnovation

62

Jernhusen

63

Lernia

64

LKAB

65

Metria

66

Miljömärkning Sverige

67

Miljöstyrningsrådet

68

Nordea Bank

69

Operan

70

PostNord

71

RISE

72

Saab Parts

73

Samhall

74

SAS

75

SBAB

76

SEK

77

SJ

78

SOS Alarm

79

Specialfastigheter

80

SSC (Svenska rymdaktiebolaget)

81

Statens Bostadsomvandling

82

Sveaskog

83

Svedab

84

Svenska Skeppshypotek

85

Svenska Spel

86

Svevia

87

Swedavia

88

Swedesurvey

89

Swedfund

90

Systembolaget

91

TeliaSonera

92

Teracom Group

93

Vasallen

94

Vattenfall

95

Vectura Consulting

96

VisitSweden

97

Voksenåsen

Ur föreställningen Nötknäpparen på Kungliga Operan.

Foto: Operan

44

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

FÖRE TAGSÖVERSIK T

XXXBLBEFNJTLBIVTTFtPSHOSt","%&.*4,")64",5*�-"(

Akademiska Hus Aktiebolag bildades 1993 i samband med ombildningen av Byggnadsstyrelsen. Företagets huvud uppgift är att bidra till utvecklingen av

LVOTLBQT4WFSJHFHFOPNBUUFSCKVEB landets universitet och högskolor ända målsenliga och sunda lokaler för ut bildning och forskning. Företaget har också ett ansvar att som förvaltare till varata de stora ekonomiska och kultu rella värden som finns i fastigheterna. Företaget agerar affärsmässigt och i öppen konkurrens.

VERKSAMHET

Akademiska Hus är ett av Sveriges största fastighetsföretag. Universitet och högskolor är företagets största kundgrupp. Företagets verksamhet består i att äga, förvalta, projek tera, bygga och utveckla fastigheterna så att kunderna ska kunna fokusera på sin huvud uppgift, dvs. utbildning och forskning. En viktig grund för bolagets verksamhet är att man agerar hållbart, affärsmässigt och på marknadsmässiga villkor. Detta medför ett effektivt resursutnyttjande, att konkurrensen på fastighetsmarknaden inte snedvrids samt en långsiktigt ansvarfull förvaltning av det stora fastighetsbeståndet. Vidare ges möjlig heter att oavsett konjunkturläge investera betydande summor i nya projekt för lärosä tena runt om i Sverige. Kännetecknande för Akademiska Hus verksamhet är långa kon trakt med stabila kunder vilket ger en fördel aktig riskprofil. Företaget har verksamhet över hela landet, med huvudkontoret i Göteborg.

EKONOMI

Akademiska Hus hyresintäkter ökade som en följd av främst driftsättningar av nya anlägg OJOHBSTBNUPNPDIUJMMCZHHOBUJPOFS%SJGUT

överskottet förbättrades på grund av ovanstå FOEFNFOPDLTÌTPNFOGÚMKEBWMÊHSFESJGUT och underhållskostnader. En stor kostnadspost

VUHÚSTBWFOFSHJ EÊSCPMBHFUHFOPNGÚSFGGFLUJWJ TFSJOHTBSCFUFO 4UBOEBSEFOCPMBHFUTGBTUJH hetsbestånd håller i dag en hög nivå till följd av tidigare stora satsningar. Årets resultat efter skatt ökade markant då bolagsskatten sänktes till 22 procent, vilket medförde att den beräk nade uppskjutna skatten påverkades positivt.

'ÚSÊOESJOHFOIBSEPDLJOUFIBGUOÌHPOLBTTB flödeseffekt utan är endast bokföringsmässig.

Värdeförändringarna i fastighetsbeståndet var något negativ som en följd av justerade värderingsantaganden. Bruttoinvesteringarna fortsatte att öka där beslutade och planerade investeringar samt idéprojekt uppgick till drygt 26 miljarder kronor vid årsskiftet 2012/13.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Ordf:&WB#SJUU(VTUBGTTPO VD: Kerstin

Lindberg Göransson

Ordf:&WB#SJUU(VTUBGTTPOLed: Olof Ehrlén, Per Granath, Leif Ljungqvist, Pia Sandvik, Gunnar Svedberg,

.BK$IBSMPUUF8BMMJO *OHFNBS;JFHMFSArb rep: Tomas Jennlinger, Anders Larsson Revisor: Hans Warén, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 (200) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 125 (100) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

MÅL

Akademiska Hus arbetar med mål inom ett antal olika områden. Lönsamhetsmålet inne bär att avkastningen på eget kapital ska motsvara den femåriga statsobligationsräntan

QMVTQSPDFOUFOIFUFSÚWFSFOLPOKVOLUVS cykel. Soliditeten ska uppgå till mellan 30 och 40 procent. Miljömålen ställs upp dels för det kommande året, dels långsiktigt.

Huvudmålet är att mängden köpt energi, angivet i kWh/kvm, ska minska med 40 procent till år 2025 jämfört med år 2000.

UTDELNINGSPOLICY

Målet är att utdelningen ska uppgå till 50 procent av resultatet efter finansiella poster, exklusive orealiserade värdeförändringar, med avdrag för aktuell skatt. Vid beslut om utdel ning ska hänsyn tas till koncernens kapital struktur och kapitalbehov.

UPPFÖLJNING

Soliditeten hade vid utgången av 2012 ökat till 46,1 (43,4) procent vilket överstiger målintervallet. Avkastningen på eget kapital efter schablonskatt uppgick 2012 till 6,8 (9,2) procent. Målet är dock satt över en konjunkturcykel och under den senaste fem årsperioden har avkastning på eget kapital i snitt uppgått till 5,9 procent, vilket därmed understigit målet på 6,4 procent. En utdel ning om 1 355 (1 245) miljoner kronor föreslogs för 2012, vilket är enligt policy. Mängden köpt energi minskade för 2012 med 3,5 procent, medan årsmålet var en minsk ning med 2 procent. Utfallet är långsiktigt i enlighet med plan.

KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

t½LBEPNTÊUUOJOHGSÊNTUHSVOEBW OZBESJGUTÊUUOJOHBS

t4UBCJMUSFTVMUBUGSÌOGBTUJHIFUTSÚSFMTFO

t#SVUUPJOWFTUFSJOHBSOBGPSUTBUUFBUUÚLB

RESULTATRÄKNING, mnkr

2012

2011

Nettoomsättning

5 511

5 378

Värdeförändringar

–291

361

Rörelseresultat

3 228

3 704

Resultat före skatt

2 546

3 252

Nettovinst

3 147

2 394

– varav hänförbart till minoritet

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2012

2011

Balansomslutning

61 632

61 073

Anläggningstillgångar

57 000

55 379

Eget kapital

28 427

26 521

– varav minoritet

0

0

Nettoskuld

18 283

16 546

Operativt kapital

46 710

43 067

NYCKELTAL

2012

2011

Rörelsemarginal, %

58,6

68,9

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

(genomsnitt), %

11,5

9,2

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

(schablonskatt), %

6,8

9,2

Rop, Avkastning på operativt kapital

 

 

(genomsnitt), %

2,0

2,3

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

0,6

0,6

Soliditet, %

46,1

43,4

Bruttoinvesteringar, mnkr

2 917

2 688

Anslag, mnkr

0

0

Utdelning, mnkr

1 355

1 245

Antal anställda i medeltal

426

419

 

 

 

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

 

Ja

Etikpolicy

 

Ja

Jämställdhetspolicy

 

Ja

Miljöpolicy

 

Ja

Miljöledningssystem

 

Ja

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

 

Kvinnor

 

 

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL (schablonskatt), %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

25

 

Mål

Statens ägarandel 100%

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

Utfall

25

 

46

 

 

15

 

 

 

54

62

38

 

 

75

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

0

2011

2012

 

 

 

 

 

2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

45

FÖRE TAGSÖVERSIK T

ALMI FÖRETAGSPARTNER AB tPSHOStwww.almi.se

Almi Företagspartner AB:s uppdrag är att främja utvecklingen av konkurrens kraftiga små och medelstora företag och stimulera nyföretagandet i syfte att ska pa tillväxt och förnyelse i svenskt nä ringsliv. Almi ägs av staten och är mo derbolag i en koncern med 16 regionala dotterbolag, Almi Invest AB samt IFS Rådgivning AB. Moderbolaget äger 51 procent av dotterbolagen, övriga ägare är landsting, regionala självstyrelseor gan och kommunala samverkansorgan.

VERKSAMHET

Almis verksamhet omfattar lån, riskkapital och rådgivning i företagandets alla faser – från idéer till framgångsrika företag. Kreditgivning sker i samverkan med andra kreditgivare. Banker är en viktig samarbetspartner. Almi

*OWFTU TPNGJOBOTJFSBTBWCMBOEBOOBU&6 medel och regional medfinansiering, investe rar i företag som står inför en tillväxtfas och ofta företag i tidiga utvecklingsskeden. Inves teringar sker alltid tillsammans med en part ner. Almi Invest består av sju regionalt base rade riskkapitalfonder som totalt förvaltar över en miljard kronor. Rådgivning utförs av Almis rådgivare eller av externa underkonsulter.

6UJGSÌOSFHJPOBMBGÚSVUTÊUUOJOHBSPDIFGUFS frågan varierar erbjudandena inom rådgivning från region till region. I vårbudgeten för 2012 aviserade regeringen en sammanslagning av Almi Företagspartner AB och Innovationsbron AB. I juni 2012 bemyndigade riksdagen regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra transaktionen och vid årsskiftet 2012/13 skedde sammanslagningen. Under 2012 har Almi bedrivit ett intensivt arbete för att förbereda en integration av Innovations brons verksamheter i Almi.

EKONOMI

2012 uppgick Almis anslag från staten till

125 (127) miljoner kronor. Koncernens resultat före minoritetsintressen uppgick till 35 (45) miljoner kronor. Moderbolagets resultat uppgick till 39 (–10) miljoner kronor. Förbättringen av moderbolagets resultat beror i huvudsak på minskade kreditförluster. Avkastningen på utlånade medel uppgick efter kreditförluster till 4 (1,8) procent. Kreditförlusterna i förhållande till utlånings volymen var 4,6 (5,9) procent.

MÅL

Almis mål är att fler innovativa idéer kommer sialiseras framgångsrikt, att fler livskraftiga

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Ordf: Birgitta Böhlin

VD: Göran Lundwall

Ordf: Birgitta Böhlin (valdes vid årsstämman 2013

då Åke Hedén avgick som tf ordf, vilket han varit sedan januari 2013 då Elisabeth Gauffin avgick) Led: Nicolas Hassbjer, Åke Hedén, Joakim Kärnborg, Eva Lindström,

"HOFUB.ÌSETKÚ *OHB5IPSFTTPO)BMMHSFO /JDPMBT

Hassbjer, Joakim Kärnborg, Eva Lindström och Agneta Mårdsjö valdes i januari 2013 då Ola Asplund,

"OOB-FOB$FEFSTUSÚN .BSJB.BTPPNJPDI#FSUJM

Törsäter avgick. Mattias Moberg valdes i juni 2012, då Jan Berg avgick, men avgick själv i januari 2013.)

Arb rep:1FS"SOF/PSCÊDL "OO-PVJTF8FTUFS

Arb suppl: Peter Kraff, Carina Ramneskär Revisor: Jan Palmqvist, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 150 (100) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 80 (60) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

företag startas och utvecklas samt att fler företag ökar sin konkurrenskraft och tillväxt. Almis utlåning till kvinnor och personer med utländsk bakgrund ska vara högre än den procentuella andel som gäller för företags stocken och nyföretagandet bland dessa grup per. Låneverksamheten ska långsiktigt bedrivas så att kapitalet bevaras nominellt intakt.

UTDELNINGSPOLICY

Bolaget har inte utdelningskrav från ägaren.

UPPFÖLJNING

Under 2012 har efterfrågan på Almis tjänster ökat såväl inom finansiering som inom rådgiv ning. 16 509 (15 483) kunder tog del av Almis rådgivning och därutöver deltog

31 021 (25 501) personer i seminarier under

2012. Nyutlåningen ökade något och uppgick till totalt 2 161 (2 023) miljoner kronor. Antalet krediter till kvinnor ökade något 2012 till 1 115 (1 103) miljoner kronor. Den totala andelen kvinnor bland låntagarna uppgick till 31 (33) procent. Antalet beviljade krediter till personer med utländsk bakgrund uppgick till 891 (727) miljoner kronor vilket motsvarar 25 (22) procent av den totala andelen lån. Almis utlåning har medverkat till att banker och andra finansiärer lånat ut 5 922 miljoner kronor till företagen under 2012, vilket innebär att för varje utlånad krona från Almi

KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

t½LBEFGUFSGSÌHBOTÌWÊMSÌEHJWOJOH TPNGJOBOTJFSJOH

t/ZVUMÌOJOHFOÚLBEFOÌHPUKÊNGÚSU NFE

t,SFEJUGÚSMVTUFSOBNJOTLBEF

RESULTATRÄKNING, mnkr

2012

2011

Nettoomsättning

980

992

Rörelseresultat

35

45

Resultat före skatt

35

45

Nettovinst

36

45

– varav hänförbart till minoritet

–1

27

BALANSRÄKNING, mnkr

2012

2011

Balansomslutning

7 243

7 201

Anläggningstillgångar

6 119

5 889

Eget kapital

6 332

6 296

– varav minoritet

181

182

Nettoskuld

–1 139

0

Operativt kapital

5 193

6 296

NYCKELTAL

2012

2011

Rörelsemarginal, %

3,6

4,5

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

(genomsnitt), %

0,6

0,3

Rop, Avkastning på operativt kapital

 

 

(genomsnitt), %

0,2

0,2

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

–0,2

0,0

Soliditet, %

87,4

87,4

Bruttoinvesteringar, mnkr

180

159

Anslag, mnkr

125

127

Utdelning, mnkr

0

0

Antal anställda i medeltal

428

440

 

 

 

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

 

Ja

Etikpolicy

 

Ja

Jämställdhetspolicy

 

Ja

Miljöpolicy

 

Ja

Miljöledningssystem

 

Nej

Redovisar enligt IFRS

 

Nej

så har företagen fått låna ytterligare 2,90 kronor från banker eller andra finansiärer. Almi Invest har under 2012 tillsammans med kommersiella investerings partners genomfört 50 (44) investeringar i små före tag i expansionsfas, varav Almi Invests investeringar uppgick till 146,7 miljoner kronor.

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

 

Kvinnor

 

 

NYUTLÅNING, mnkr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

 

Statens ägarandel 100%

 

56

44

50

50

 

 

49

51

3 500

 

 

 

 

 

 

3 000

 

 

 

 

 

 

2 500

 

 

 

 

 

 

2 000

 

 

 

 

 

 

1 500

 

 

 

 

 

 

1 000

 

 

 

 

 

 

500

 

 

 

 

 

 

0

 

2008

2010

2012

2006

2005

2007

2009

2011

46

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

FÖRE TAGSÖVERSIK T

XXXBQMTFtPSHOSt"105&,130%6,5*0/-"#03"503*&3"#

Apotek Produktion & Laboratorier AB, APL, har till huvudsaklig uppgift att till verka och tillhandahålla extemporeläke medel och lagerberedningar, det vill säga läkemedel som är anpassade till en enskild patient, klinik, djur eller djur besättning eller tillverkas i små serier. Bolaget var tidigare ett dotterbolag till Apoteket AB, men ägs från den 30 juni 2010 direkt av staten.

VERKSAMHET

APL levererar i dag extemporeläkemedel till alla apoteksaktörer som etablerat sig på öppenvårdsmarknaden och även till slutenvår den. Efter lagändringar som trädde i kraft den 1 juni 2010 är extemporemarknaden konkur rensutsatt.

Företaget har ett särskilt ansvar fram till den 1 juli 2015 för att tillverka och leverera extemporeläkemedel och lagerberedningar på förfrågan från öppenvårdsapotek. APL erbju EFSÊWFOVUWFDLMJOHTPDIUJMMWFSLOJOHTUKÊOTUFS ÌU-JGF4DJFODFCSBOTDIFO

EKONOMI

Under 2012 uppgick nettoomsättningen till 723,7 (486,1) miljoner kronor. APL har en ökad försäljning genom extemporeberedning på sjukhusen i Västra Götalandsregionen (VGR) och Region Halland (RH). Rörelseresultatet blev –13,8 (20,1) miljoner kronor. Resultatet efter skatt uppgick till –14,4(8,9) miljoner kronor. APL beslutade 2012 att genomföra omstruktu reringar under början av 2013 med en ny organisation och rationaliseringar. En omstruk tureringsreservering på 25,1 miljoner kronor belastar rörelseresultatet. Under 2012 har APL haft uppstartskostnader med anledning av nya landstingsaffärer i VGR, RH och Stockholms läns landsting.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Ordf: Johan Assarsson

VD: Eva Sjökvist Saers

Ordf: Johan Assarsson Led: Britt Hansson, Gunilla Högbom, Wenche Rolfsen, Eugen Steiner

Arb rep: +PIBO)BNNBSHSFO 4VTBOO%BOJFMTTPO

Lindberg Arb suppl: Astrid Holdt, Maria Åhman Revisor: Åsa Lundvall, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 (250) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 130 (130) tkr.

MÅL

Soliditeten, beräknad som eget kapital i pro cent av balansomslutningen, bör uppgå till omkring 50 procent. Räntabiliteten, beräknad som årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital, bör långsiktigt uppgå till mellan 12 och 14 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelning bör, under förutsättning att aktiebo lagslagens utdelningsregler medger detta, uppgå till ett belopp motsvarande minst en tredjedel av årets resultat med beaktande av soliditetsmålet.

UPPFÖLJNING

Soliditeten var 36,8 procent 2012. Räntabili tetenpå eget kapital är negativ. Det egna kapitalet uppgick till 186,7 miljoner kronor, vilket är 17,8 miljoner kronor lägre än vid årsskiftet. Förändringen motsvarar periodens förlust 15,9 miljoner kronor minskat med utdelning till ägaren 1,9 miljoner kronor.

KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

t½LBEMÊLFNFEFMTGÚSTÊMKOJOHUJMM MBOETUJOHFO

t#FTMVUBEFPNTUSVLUVSFSJOHBSHFSFO PNTUSVLUVSFSJOHTSFTFSWFSJOHTPN CFMBTUBSSÚSFMTFSFTVMUBUFU

RESULTATRÄKNING, mnkr

2012

2011

Nettoomsättning

724

486

Rörelseresultat

–14

20

Resultat före skatt

–19

15

Nettovinst

–14

9

– varav hänförbart till minoritet

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2012

2011

Balansomslutning

511

381

Anläggningstillgångar

239

212

Eget kapital

188

205

– varav minoritet

0

0

Nettoskuld

170

100

Operativt kapital

359

305

NYCKELTAL

2012

2011

Rörelsemarginal, %

neg

4,1

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

(genomsnitt), %

neg

4,3

Rsyss (genomsnitt), %

neg

1,7

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

0,9

0,5

Soliditet, %

36,8

53,6

Bruttoinvesteringar, mnkr

63

33

Anslag, mnkr

0

0

Utdelning, mnkr

0

2

Antal anställda i medeltal

491

448

 

 

 

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

 

Ja

Etikpolicy

 

Ja

Jämställdhetspolicy

 

Ja

Miljöpolicy

 

Ja

Miljöledningssystem

 

Ja

Redovisar enligt IFRS

 

Nej

 

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

 

Män

 

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledningsgrupp

 

Styrelse

 

 

 

Statens ägarandel 100%

24

44

 

40

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

76

56

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

47

FÖRE TAGSÖVERSIK T

"105&,&/44&37*$&",5*�-"(tPSHOStXXXBQPUFLFOTTFSWJDFTF

Apotekens Service Aktiebolag bildades 2008 och har till huvudsaklig uppgift att ansvara för den infrastruktur i form av register och databaser som alla apo UFLT WÌSEPDIPNTPSHTBLUÚSFSCFIÚ ver ha tillgång till. Sedan den 26 mars 2010 ägs bolaget direkt av staten. Den 7 februari 2013 överlämnade reger ingen lagrådsremissen Ny myndighet

GÚSIÊMTPPDIWÌSEJOGSBTUSVLUVSUJMM

Lagrådet. I lagrådsremissen gör reger ingen bedömningen att en ny myndig het bör bildas. Den nya myndigheten bör ha samma uppgifter som Apotekens Service har i dag och bör inleda sin verksamhet den 1 januari 2014. Det innebär att Apotekens Service ska av vecklas. Den 7 februari 2013 beslu tade regeringen att tillsätta en särskild utredare som ska förbereda och genom föra bildandet av en ny myndighet för

IÊMTPPDIWÌSEJOGSBTUSVLUVS *OSÊUUBOEF BWFOOZNZOEJHIFUGÚSIÊMTPPDI vårdinfrastruktur (dir. S 2013:15).

VERKSAMHET

Apotekens Service ansvarar bland annat för de databaser och register som regleras genom lagen om receptregister, däribland högkost nadsdatabasen, läkemedelsförteckningen och olika stödregister till dessa. Bolaget har också till uppgift att framställa och redovisa natio nell läkemedelsstatistik samt att inrätta och ansvara för ett elektroniskt expertstöd. Bola get ska genom sin verksamhet skapa förut sättningar för en väl fungerande konkurrens på apoteksmarknaden genom att ge öppen vårdsapoteken tillgång till databaser, register och annan samhällsnyttig infrastruktur på

MJLWÊSEJHBPDIJDLFEJTLSJNJOFSBOEFWJMMLPS

EKONOMI

Apotekens Service verksamhet finansieras huvudsakligen genom att en avgift, som

GBTUTUÊMMTBW5BOEWÌSETPDIMÊLFNFEFMTGÚS månsverket (TLV), tas ut av apoteksaktörerna.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Ordf: Olof Englund

VD: Stefan Jakas

Ordf: Olof Englund Led: Eva Andersson, Angelica Frithiof, Mats Larson, Anitha Thornlund, Johan Wallér, Tony Malmborg Revisorer: Therése Kjellberg, Deloitte och Per Redemo, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 (250) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till

130 (130) tkr.

Rörelsens intäkter uppgick under 2012 till 254 (258) miljoner kronor. Rörelseresultatet uppgick till –50 (–3) miljoner kronor och resultatet efter skatt uppgick till –45 (–2) miljoner kronor. I rörelseresultatet ingår nedskrivning i sin helhet med 29 miljoner kronor av det tidigare dotterbolaget Produr. Rörelseresultatet påverkas även av sänk ningen av avgiften per receptorderrad med 0,21 kronor.

MÅL

Apotekens Service verksamhet syftar till att göra samhällsnyttig infrastruktur tillgänglig

GÚSBQPUFLT WÌSEPDIPNTPSHTBLUÚSFS TBNU till att främja en patientsäker och kostnadsef fektiv distribution av läkemedel. Syftet med företagets verksamhet är inte att generera vinst åt aktieägaren.

UTDELNINGSPOLICY

Apotekens Service vinst ska, i den mån den inte reserveras, användas för att främja före tagets ändamål. Någon vinstutdelning från bolaget ska därför inte ske.

UPPFÖLJNING

Företaget har under 2012 fullgjort sitt upp drag att tillhandahålla infrastruktur till apo teksaktörerna samt att främja en patientsäker

PDILPTUOBETFGGFLUJWEJTUSJCVUJPOBWMÊLF medel på ett tillfredsställande sätt.

KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

t4ÊOLUBWHJGUQFSSFDFQUPSEFSSBENFE LSPOPSQÌWFSLBSSÚSFMTFSFTVMUBUFU

t*SÚSFMTFSFTVMUBUFUJOHÌSOFETLSJWOJOH BWEPUUFSCPMBHFU1SPEVS

t1PTJUJWQÌWFSLBOLBTTBGMÚEFUBW QSPKFLUGJOBOTJFSJOHBWNZOEJHIFUFS

RESULTATRÄKNING, mnkr

2012

2011

Nettoomsättning

213

207

Rörelseresultat

–50

–3

Resultat före skatt

–50

–2

Nettovinst

–45

–2

– varav hänförbart till minoritet

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2012

2011

Balansomslutning

195

202

Anläggningstillgångar

22

66

Eget kapital

55

99

– varav minoritet

0

0

Nettoskuld

0

0

Operativt kapital

55

99

NYCKELTAL

2012

2011

Rörelsemarginal, %

neg

neg

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

(genomsnitt), %

neg

neg

Rop, Avkastning på operativt kapital

 

 

(genomsnitt), %

neg

neg

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

0,0

0,0

Soliditet, %

27,9

49,1

Bruttoinvesteringar, mnkr

6

20

Anslag, mnkr

40

52

Utdelning, mnkr

0

0

Antal anställda i medeltal

105

85

 

 

 

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

 

Ja

Etikpolicy

 

Ja

Jämställdhetspolicy

 

Ja

Miljöpolicy

 

Ja

Miljöledningssystem

 

Nej

Redovisar enligt IFRS

 

Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

 

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

 

 

 

Statens ägarandel 100%

42

44

57

43

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

58

56

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

48

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

FÖRE TAGSÖVERSIK T

www.apoteket.se tPSHOStAPOTEKET AKTIEBOLAG

Apoteket Aktiebolag bildades 1970 som Apoteksbolaget AB, i samband med att apoteksmarknaden förstatliga des. 2009 upphörde Apotekets mono pol på apoteksmarknaden och cirka två tredjedelar av bolagets butiksnät sål des. I dag verkar bolaget på en fullt konkurrensutsatt marknad. Apoteket kvarstår som en central aktör i statlig ägo på apoteksmarknaden med en verksamhet som ska bedrivas på

TÌEBOUTÊUUBUUFOHPEMÊLFNFEFMT försörjning i Sverige främjas.

VERKSAMHET

Apoteket erbjuder produkter och tjänster

JOPNMÊLFNFEFMTPDIIÊMTPPNSÌEFU marknaden för öppenvårdsapotek tillhanda håller affärsområdet Konsument genom drygt 370 apotek i hela landet receptbelagda och receptfria läkemedel, handelsvaror samt information och rådgivning till privatpersoner. Bolaget har också en väl utbyggd distanshan del som består av dels internethandel, dels av distansförsäljning som sker genom bolagets apoteksombud. Apotekets andra affärsom SÌEF 7ÌSE'ÚSFUBH FSCKVEFSGÚSTÚSKOJOHT och farmacitjänster såsom läkemedelsförsörj ning, läkemedelsgenomgångar och andra rådgivningstjänster till landsting, kommuner och privata vårdföretag. Bolaget bedriver också dosverksamhet.

EKONOMI

Koncernens nettoomsättning under 2012 sjönk med 6,8 procent. Den lägre omsätt ningen förklaras främst av minskat värde på receptförsäljningen och ökad konkurrens på vårdmarknaden. Den successiva övergången till franchisedrift bidrog också till en minsk ning av omsättningen. Rörelseresultatet sjönk jämfört med 2011. I rörelseresultatet ingick dock omstruktureringskostnader på 85 miljo ner kronor för 2012. Resultatet efter skatt som var något lägre under 2012 påverkades negativt av en lägre avkastning på pensions tillgångarna. Omräkningen av uppskjuten skatt som en följd av den sänkta bolagsskat ten bidrog dock positivt till nettoresultatet.

MÅL

Regeringens ambition är att Apoteket ska fortsätta att vara en väl fungerande, konkur renskraftig och långsiktigt lönsam aktör på

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Ordf: Christian W Jansson VD: Ann Carlsson

Ordf: Christian W Jansson Led: Maria Curman, Gert Karnberger, Leif Ljungqvist, Kristina Schauman, Elisabet Wenzlaff Arb rep: Carina Jansson, Carin Sällström Nilsson Arb suppl: Marie Redeborn, Gunilla Larsson Revisor: Åsa Lundvall, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (300) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 150 (150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

apoteksmarknaden. Apoteket är ett av Sveri ges starkaste varumärken med ett högt anse ende hos både kunder och allmänhet. Att upprätthålla detta starka anseende utgör ett viktigt mål vilket grundar sig på ett hållbart företagande. På årsstämman 2013 antogs nya ekonomiska mål vilka uttrycks som: en rörelsemarginal om 3 procent samt skuldsätt ningsgrad 0,4–0,8 gånger av pensionsjusterat eget kapital.

UTDELNINGSPOLICY

Även utdelningspolicy justerades vid årsstäm man 2013. Det nya målet uttrycks som: Ordinarie utdelning ska uppgå till mellan

40 och 60 procent av årets vinst efter skatt justerat för resultat och skatt hänförlig till pensionsstiftelsen.

UPPFÖLJNING

Apotekets rörelsemarginal uppgick till 0,7 (0,8) procent under 2012. Koncernens pensionsjusterade skuldsättningsgrad 2012 uppgick till 2,0 gånger vilket således översteg målet om en skuldsättningsgrad på 0,4–0,8 gånger. Utdelningen uppgick till 31 miljoner kronor vilket var enligt policy, justerat för förändringen i uppskjuten skatt. Utöver de finansiella målen bedöms Apoteket på ett tillfredsställande sätt fullgöra sitt uppdrag.

KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

t.JOTLBEPNTÊUUOJOHUJMMGÚMKEBWÚLBE LPOLVSSFOT

t0NTUSVLUVSFSJOHTLPTUOBEFSNJOTLBEF SÚSFMTFSFTVMUBUFU

t4UPSBGÚSÊOESJOHBSWÌSENBSLOBEFO

RESULTATRÄKNING, mnkr

2012

2011

Nettoomsättning

21 392

22 960

Rörelseresultat

141

189

Resultat före skatt

354

586

Nettovinst

367

391

– varav hänförbart till minoritet

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2012

2011

Balansomslutning

7 790

8 249

Anläggningstillgångar

3 094

2 955

Eget kapital

2 820

2 656

– varav minoritet

0

0

Nettoskuld

1 860

2 041

Operativt kapital

4 680

4 697

NYCKELTAL

2012

2011

Rörelsemarginal, %

0,7

0,8

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

(genomsnitt), %

13,8

7,6

Rop, Avkastning på operativt kapital

 

 

(genomsnitt), %

3,5

3,6

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

0,7

0,8

Soliditet, %

36,2

32,1

Bruttoinvesteringar, mnkr

134

343

Anslag, mnkr

0

0

Utdelning, mnkr

31

200

Antal anställda i medeltal

4 540

4 633

 

 

 

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

 

Ja

Etikpolicy

 

Ja

Jämställdhetspolicy

 

Ja

Miljöpolicy

 

Ja

Miljöledningssystem

 

Ja

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

 

 

Män

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledningsgrupp

 

 

Styrelse

 

 

 

Statens ägarandel 100%

18

44

56

 

50

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

82

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

49

FÖRE TAGSÖVERSIK T

"105&,4(3611&/*47&3*(&)0-%*/("#tPSHOStXXXBQPUFLTHSVQQFOTF

Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, Apoteksgruppen, är holdingbolag i

"QPUFLTHSVQQFOLPODFSOFO GSÌOWJMLFU småföretagare ges möjlighet att för värva apotek. Merparten av apoteken ägs numera av småföretagare. Totalt ingår nu 157 apotek samt 2 filialer i kedjan. Vid årsskiftet fanns 18 apotek

UJMMGÚSTÊMKOJOH"QPUFLTHSVQQFO koncernen har en central serviceorgani sation till stöd för småföretagarna.

VERKSAMHET

Under omregleringsperioden var bolaget moderbolag till Apoteket AB under namnet Apoteket Omstrukturering AB (OAB). Våren 2010 slutfördes under ledning av OAB avytt ringen av 465 apotek från Apoteket AB till fyra köpare. Bolaget ansvarar nu för försälj ningen av kvarvarande apotek till småföreta gare. Bolaget svarar också för en serviceorga nisation som stöd för småföretagarnas drift av apoteken genom samverkan kring exempelvis inköp, sortiment, IT, ekonomi och kvalitet. Vid slutet av 2012 hade huvuddelen av de ursprungliga apoteken sålts till småföreta gare. I koncernen ingår dotterbolagen Apo teksgruppen i Sverige AB och Apoteksgrup pen i Sverige Förvaltning AB.

EKONOMI

Rörelseintäkterna i koncernen uppgick till 174 (163) miljoner kronor och består i huvudsak av serviceintäkter från apoteksföre tagare. I takt med att apotek sålts till småfö retagare har koncernens intäkter ökat. För apotek anslutna till Apoteksgruppen uppgick totala omsättningen under 2012 till 3 388 (3 493) miljoner kronor. Omsättningen för apoteken minskade med 3,0 procent. Omsättningstappet förklaras främst av att medelpriset på förskrivna läkemedel gått ned. Koncernens resultat före skatt och realisa tionsvinster från apoteksförsäljningar uppgick till 3 (–48) miljoner kronor. Resultatet efter skatt uppgick till 36 (82) miljoner kronor.

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Ordf: Birgitta Böhlin

VD:&WB#SJUU(VTUBGTTPO

Ordf: Birgitta Böhlin Led: Gunvor Engström, Jan Forsberg, Lars Erik Fredriksson, Peder Larsson,

"OO$ISJTUJO/ZLWJTU -BST&SJL'SFESJLTTPOWBMEFTWJE extrastämma i december 2012 då Magnus Skåninger avgick) Revisor: Lena Möllerström Nording, Grant Thornton

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 (250) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 130 (130) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regerings kansliet.

MÅL

Soliditeten i koncernen, beräknad som eget kapital i procent av balansomslutningen, bör uppgå till omkring 80 procent. Räntabiliteten i koncernen, beräknad som årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital, bör långsiktigt uppgå till minst fyra procent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen bör, under förutsättning att aktiebolagslagens utdelningsregler medger detta, uppgå till ett belopp motsvarande 40 procent av årets resultat i koncernen med beaktande av soliditetsmålet.

UPPFÖLJNING

Soliditeten 2012 var 77,5 (72,6) procent, vilket är lägre än målet på omkring 80 pro cent. Räntabiliteten uppgick till 7,9 (14,1) procent och översteg därmed målet. Utdel ningen uppgick till 0 (160) miljoner kronor. Avvikelserna från målen är begränsade.

KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

t½LBEFJOUÊLUFSJGPSNBWTFSWJDFBWHJGUFS HSVOEBWGMFSTÌMEBBQPUFL

t.JOTLBEFFYUFSOBLPTUOBEFSIBSMFUUUJMM GÚSCÊUUSBENBSHJOBM

t,POLVSTJBWUBMTQBSUFO1BOBYJBPDIJUWÌ FOTLJMEBBQPUFLIBSGÚSTÊNSBUSFTVMUBUFU

RESULTATRÄKNING, mnkr

2012

2011

Nettoomsättning

100

97

Rörelseresultat

–12

–73

Resultat före skatt

3

-48

Nettovinst

36

82

– varav hänförbart till minoritet

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2012

2011

Balansomslutning

519

702

Anläggningstillgångar

248

289

Eget kapital

402

525

– varav minoritet

0

0

Nettoskuld

–189

–231

Operativt kapital

213

294

NYCKELTAL

2012

2011

Rörelsemarginal, %

neg

neg

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

(genomsnitt), %

7,9

14,1

Rop, Avkastning på operativt kapital

 

 

(genomsnitt), %

1,1

neg

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

–0,5

–0,4

Soliditet, %

77,5

74,8

Bruttoinvesteringar, mnkr

0

0

Anslag, mnkr

0

0

Utdelning, mnkr

0

160

Antal anställda i medeltal

233

369

 

 

 

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

 

Ja

Etikpolicy

 

Ja

Jämställdhetspolicy

 

Ja

Miljöpolicy

 

Ja

Miljöledningssystem

 

Ja

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

 

Kvinnor

 

ANTAL APOTEK ANSLUTNA TILL APOTEKSGRUPPEN

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

200

 

 

13

 

 

 

 

160

 

 

87

44

56

50

50

120

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

0

2011

2012

 

 

 

 

 

2010

50

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

FÖRE TAGSÖVERSIK T

www.abanan.se tPSHOSt"3-"/%"#"/"/*/'3"4536$563&"#

I syfte att knyta samman det svenska järnvägssystemet med Arlanda flygplats beslutade riksdagen 1994 om ett mel lan staten och det privata näringslivet samfinansierat infrastrukturprojekt – Arlandabanan. Arlandabanan Infrastructure AB bildades för statens räkning för att genomföra projektet och förvalta anläggningen. Bolaget äger Arlandabanan. Resandet ökade med 3,3 procent 2012.

VERKSAMHET

"SMBOEBCBOBO*OGSBTUSVDUVSFÊHFS"SMBOEB banan. Bolaget förvaltar Arlandabaneavtalen och svarar för att statens rättigheter och skyldigheter efterlevs. Arlandabanan omfattar järnvägen mellan Rosersberg, Arlanda flyg plats och Odensala, stationsanläggningar på Arlanda flygplats samt stationsanläggningar på spår 1 och 2 på Stockholm Central.

¯SGJDL"5SBJO"# FGUFSFOBOCVET tävlan, uppdraget av staten att finansiera, bygga och driva Arlandabanan samt bedriva en snabbtågspendeltrafik mellan Stockholm Central och Arlanda flygplats. Avtalet med

"5SBJOVUHÚSFOLPODFTTJPO#PMBHFU"5SBJO

AB får under avtalstiden utnyttja Arlandaba nan Infrastructure AB:s trafikeringsrätt på det statliga järnvägsnätet för sin snabbtågspen del. Arlandabanan Infrastructure AB överva kar driften av järnvägsanläggningen, snabb tågspendeln och annan järnvägstrafik på Arlandabanan. Fortlöpande förändringar i projektet ska enligt Arlandabanan Project Agreement (Projektavtalet) godkännas av Arlandabanan Infrastructure AB. Detta kräver god insyn och kontroll av verksamheten. I syfte att integrera tågtrafiken från landets olika delar med den nationella och internatio nella flygtrafiken verkar Arlandabanan Infrastructure AB i samförstånd med Sweda via AB och järnvägsföretagen för en utökad järnvägstrafik på Arlandabanan.

EKONOMI

Företagets verksamhet finansieras via intäkter

GSÌOUSBGJLSÊUUJHIFUFSOB NBSLIZSPSGSÌO"5SBJO "# FOTÊSTLJMELPOUSPMMPDIÚWFSWBLOJOHTFSTÊUU OJOHGSÌO"5SBJO"#PDIVQQESBHTFSTÊUUOJOH från Trafikverket. Verksamheten genererar inget överskott utan uppvisar årligen ett nollresultat.

MÅL

Arlandabanan Infrastructure har som mål att öka resandet med tåg till och från Arlanda flygplats. Till 2015 är målet att fördubbla

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Ordf: Karin Starrin

VD: Ulf Lundin

Ordf: Karin Starrin Led: Elisabeth Annell Åhlund, Hans Brändström, Kerstin Hessius Revisor: Magnus Fagerstedt, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 110 (107) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 66 (64) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

tågresandet jämfört med år 2010. Utnyttjan det av Arlandabanan ska öka genom en utvecklad tågtrafik, med nya upptagningsom råden som är väl integrerad med övrig tågtra fik. Bolaget har också som mål att statens

SPZBMUZMÌOUJMM"5SBJOTLBÌUFSCFUBMBTVOEFS avtalstiden.

UTDELNINGSPOLICY

Inget utdelningskrav har fastställts från ägaren och bolagets verksamhet syftar inte till vinst. Staten har i stället rätt till vinstdelning (royalty)

GSÌO"5SBJO"#NFEBOMFEOJOHBWEFUWJMMLPST lån som finns utställt av Riksgäldskontoret till

"5SBJO"#

UPPFÖLJNING

Snabbtågspendeln är en mycket uppskattad service med hög punktlighet och hög andel nöjda resenärer. I december 2012 startade SL en ny lokal pendeltågslinje mellan Älvsjö/ Tumba och Uppsala via Stockholm Central och Arlanda. Linjen täcker ett nytt upptag ningsområde, har ett väsentligt lägre pris än snabbtågspendeln men tar längre tid än snabbtågspendeln. Resandet med tåg till Arlanda flygplats ökade med 3,3 procent 2012. SJ och SL/UL ökade tillsammans med 14 procent. Snabbtågspendeln minskade med knappt en procent. Totalt gjordes 4,6 miljoner tågresor till och från Arlanda flyg plats. 71 procent av resorna gjordes med snabbtågspendeln. Resterande 29 procent gjordes med andra tågföretag, främst SJ och UL. Från Arlanda finns totalt cirka 200

BWHÌOHBSWBSKFEZHOWBSBWFUUESZHUUBMÊS snabbtågspendeln.

KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

t5ÌHSFTBOEFUÚLBEFNFE QSPDFOU

t4-TUBSUBEFOZMPLBMQFOEFMUÌHTMJOKFJ EFDFNCFS

RESULTATRÄKNING, mnkr

2012

2011

Nettoomsättning

67

66

Rörelseresultat

0

0

Resultat före skatt

0

0

Nettovinst

0

0

– varav hänförbart till minoritet

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2012

2011

Balansomslutning

1 584

1 655

Anläggningstillgångar

1 551

1 618

Eget kapital

10

10

– varav minoritet

0

0

Nettoskuld

–15

–13

Operativt kapital

–5

–3

NYCKELTAL

2012

2011

Rörelsemarginal, %

0,0

0,0

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

(genomsnitt), %

0,0

0,0

Rop, Avkastning på operativt kapital

 

 

(genomsnitt), %

0,0

0,0

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

–1,5

–1,3

Soliditet, %

0,6

0,6

Bruttoinvesteringar, mnkr

0

0

Anslag, mnkr

0

0

Utdelning, mnkr

0

0

Antal anställda i medeltal

1

1

 

 

 

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

 

Ja

Etikpolicy

 

Nej

Jämställdhetspolicy

 

Nej

Miljöpolicy

 

Nej

Miljöledningssystem

 

Nej

Redovisar enligt IFRS

 

Nej

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

 

Kvinnor

 

 

ANTAL RESENÄRER TILL ARLANDA FLYGPLATS, miljoner

 

 

 

 

 

 

 

Styrelse

5

 

 

25

4

 

 

3

 

 

75

 

 

2

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

0

2011

2012

 

2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

51

FÖRE TAGSÖVERSIK T

AKTIEBOLAGET SVENSK BILPROVNINGtPSHOStwww.bilprovningen.se

Aktiebolaget Svensk Bilprovning, Bilprovningen, grundades 1963 på uppdrag av riksdag och regering. Den 1 juli 2010 konkurrensutsattes for donsbesiktningsmarknaden vilket inne bar att nya aktörer kunde ansöka om ackreditering för att besikta fordon. Under 2012 genomfördes försäljningar av delar av Bilprovningens stationsnät till nya aktörer. Efter genomförd försälj ningsprocess av cirka 2/3 av stations nätet är det kvarvarande Bilprovningen nu ett helägt statligt bolag.

VERKSAMHET

Bilprovningen bedriver en affärsmässig verk samhet på en fullt avreglerad marknad. Med 89 stationer och cirka 650 medarbetare är Bilprovningen även efter de avslutade försälj ningarna Sveriges ledande aktör för besikt ning av motordrivna fordon. Bolaget ska möta kundens behov av tjänster kring fordonets trafiksäkerhet, miljöpåverkan och driftseko nomi i samband med rådgivning och kontroll av fordon. Vidare ska Bilprovningen finnas nära kunden och erbjuda sina tjänster på det sätt som passar kunden. Verksamheten under 2012 bestod till cirka 97 procent av obligato SJTLBLPOUSPMMPDISFHJTUSFSJOHTCFTJLUOJOHBSJ FOMJHIFUNFE&6EJSFLUJWTBNUOBUJPOFMMB lagar och föreskrifter.

Trots att marknaden för fordonsbesiktning avreglerades redan vid halvårsskiftet 2010, utgjorde Bilprovningens konkurrenters verk samhet en fortfarande liten andel av markna den vid utgången av 2011. Den långsamma etableringen av nya aktörer på den svenska marknaden utgjorde grunden för en överens kommelse under 2011 mellan Bilprovningens

ÊHBSFPNBUUQSÚWBNÚKMJHIFUFSOBUJMMFOGÚS säljning av cirka 2/3 av bolagets stationsnät. Den försäljningsprocess som påbörjades 2012 av dels två kluster av stationsnät och dels bolagets fastighetsbestånd slutfördes under 2013. I juli 2012 slöts avtal med Opus Group om försäljning av det nordöstra klustret. Detta följdes av en försäljning av fastighetsbestån det i november 2012. I januari 2013 medde lades att staten respektive de övriga delägarna delat upp bolaget mellan sig, där minoritetsä garna tog över det sydvästra klustret. Staten blev därigenom helägare till det kvarvarande rikstäckande stationsnätet. Affären slutfördes den 18 mars 2013.

EKONOMI

Nettoomsättningen sjönk under 2012, främst som en följd av att koncernen avyttrade 70

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Ordf: Kerstin Lindberg

VD: Benny Örnerfors

Göransson

 

Ordf: Kerstin Lindberg Göransson Led: Cecilia Daun Wennborg, Anna Nilsson Ehle, Gunnar Malm, Leif Ljungqvist, Jacob Röjdmark (Cecilia Daun Wennborg och Gunnar Malm valdes vid årsstämman 2013 då Per Johansson, Tom Bjerver och Ulf Blomgren avgick) Arb rep: Bengt Lindblom, Joakim Rönnlund Arb suppl: Göran Lund, Jonas NIlsson Revisorer: Sten Olofsson och Lena Möllerström Nording, Grant Thornton

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 130 (100) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 80 (65) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i

Regeringskansliet.

stationer under det fjärde kvartalet samt även ökad konkurrens. Rörelseresultatet ökade kraftigt under 2012. Ökningen är direkt hänförlig till intäkterna från försäljningen av det nordöstra stationsnätet. Den underlig gande verksamheten utvecklades väl under 2012 och bidrog till det totala resultatet. Nettoresultatet påverkades också positivt av en positiv skattekostnad som var hänförlig till ett skattemässigt underskott under 2012.

MÅL

Bolagets soliditet ska uppgå till 35 procent, avkastning på sysselsatt kapital ska uppgå till 15 procent och vinstmarginalen ska uppgå till 10 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Bolaget ska över en konjunkturcykel ha som mål att dela ut 40–60 procent av nettovinsten.

UPPFÖLJNING

Avkastningen på sysselsatt kapital ökade kraftigt som en följd av försäljningarna och översteg målet. Rörelsemarginalen uppgick till 21,5 procent. Även justerat för försälj ningsintäkterna överträffades målet för 2012. Soliditeten uppgick vid årsskiftet till 76 procent, också det som en följd av försälj ningsintäkterna och ett kraftigt ökat eget kapital. Ordinarie utdelning för 2012 uppgick till 70 miljoner kronor, motsvarande 20 procent av nettoresultatet.

KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

t0NTÊUUOJOHFONJOTLBEFTPNFOGÚMKEBW BWZUUSBEFWFSLTBNIFUFS

t#FTJLUOJOHTLMVTUFSTBNUNFSQBSUFOBW GBTUJHIFUFSOBBWZUUSBEFT

t'ÚSÊOESJOHTBSCFUFNFEBOQBTTOJOHUJMM NJOTLBEWFSLTBNIFU

RESULTATRÄKNING, mnkr

2012

2011

Nettoomsättning

1 550

1 642

Rörelseresultat

325

120

Resultat före skatt

333

128

Nettovinst

363

108

– varav hänförbart till minoritet

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2012

2011

Balansomslutning

1 302

1 358

Anläggningstillgångar

269

118

Eget kapital

985

706

– varav minoritet

0

0

Nettoskuld

–990

–462

Operativt kapital

–5

244

NYCKELTAL

2012

2011

Rörelsemarginal, %

21,0

7,3

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

(genomsnitt), %

42,9

13,5

Rop, Avkastning på operativt kapital

 

 

(genomsnitt), %

69,8

5,8

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

–1,0

–0,7

Soliditet, %

75,7

52,0

Bruttoinvesteringar, mnkr

14

81

Anslag, mnkr

0

0

Utdelning, mnkr

70

65

Antal anställda i medeltal

1 598

1 651

 

 

 

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

 

Ja

Etikpolicy

 

Ja

Jämställdhetspolicy

 

Ja

Miljöpolicy

 

Ja

Miljöledningssystem

 

Ja

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

SOLIDITET, %

 

 

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

100

 

Mål

 

 

 

 

 

 

11

33

 

 

75

 

Utfall

 

50

50

50

 

 

89

67

 

 

 

 

25

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

2011

2012

 

 

 

 

2010

52

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

FÖRE TAGSÖVERSIK T

www.bostadsgaranti.setPSHOStAKTIEBOLAGET BOSTADSGARANTI

Aktiebolaget Bostadsgaranti bildades 1962 och har sedan dess arbetat med konsumentskydd vid bostadsbyggande. 1976 introducerades en garanti för köpare av nyproducerade småhus. 1984 gjordes garantin till villkor för statliga lån (senare räntesubventioner) till egnahem och småhus med bostads rätt. Samma år förvärvade staten 50 procent av aktierna med motiveringen att det var rimligt att staten hade infly tande över verksamheten till följd av företagets starka ställning. Kopplingen mellan subventionssystemet och garan tiverksamheten har upphört.

VERKSAMHET

Bostadsgaranti ägs till lika delar av staten och Sveriges Byggindustrier. Bostadsgaranti och

EFTTIFMÊHEBEPUUFSCPMBH 'ÚSTÊLSJOHT aktiebolaget Bostadsgaranti, erbjuder säkerhe ter samt försäkringsprodukter med fokus på

CZHHPDICPTUBETTFLUPS)PT'ÚSTÊLSJOHT"#

Bostadsgaranti har kunderna sedan år 2000

LVOOBUUFDLOBCZHHTÊLFSIFUT GVMMHÚSBOEF och byggfelsförsäkringar medan moderbolaget

IBSFSCKVEJUJOTBUTPDIGÚSTLPUUTHBSBOUJFS för bostadsrättsprojekt fram till årsstämman

ÌSTTUÊNNBOCFTMVUBEFTBUUBW TLBGGBOZUFDLOBOEFUBWGÚSTLPUUTPDIJOTBUT garantierna. Volymmässigt är byggfelsförsäk ringen den största produkten.

EKONOMI

Koncernens nettoomsättning sjönk med 46 procent under året. Produktionen av bostäder i Sverige har stagnerat. Vidare upphörde

VOEFSÌSFUOZUFDLOBOEFBWGÚSTLPUUTPDI insatsgarantier.

Koncernens resultat före skatt ökade med 54 procent, där kapitalavkastningen är den avgörande skillnaden mellan åren. För moder bolaget blev totalavkastningen nio procent under året och för dotterbolaget, Försäkrings aktiebolaget Bostadsgaranti, sex procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Ordf: Hans Wibom

VD: Kåre Eriksson

Ordf: Hans Wibom Led: Bo Antoni, Maurice Forslund, Pether Fredholm, Richard Reinius (Maurice Forslund och Richard Reinius valdes vid årsstämman 2013, då Kerstin Grönwall, Daniel Kristiansson, Jan Persson och Kristina Westerståhl avgick. Leif Ljungqvist avgick i oktober 2012.) Revisor: Gunilla Wernelind, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 76 (74) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 38 (37) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Marknadsvärdet på koncernens placerings tillgångar uppgick vid årsskiftet till 903 miljoner kronor.

MÅL

Avkastningsmålet uttrycks som att avkast ningen på genomsnittligt eget kapital ska motsvara den femåriga statsobligationsräntan

QMVTUSFQSPDFOUFOIFUFSÚWFSFOLPOKVOLUVS cykel.

UTDELNINGSPOLICY

Minst 1/3 av årets resultat efter skatt ska delas ut.

UPPFÖLJNING

Avkastningen på eget kapital uppgick för 2012 till 16,9 procent och därmed överträf fades målet. För 2012 föreslås en utdelning på 18 miljoner kronor, varav hälften tillfaller staten som ägare, vilket är i enlighet med policy. I december 2012 bemyndigade riks dagen regeringen att avyttra statens aktier i Bostadsgaranti.

KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

t1SPEVLUJPOFOBWCPTUÊEFSJ4WFSJHF IBSTUBHOFSBU

t/ZUFDLOBOEFBWGÚSTLPUUTPDI JOTBUTHBSBOUJFSVQQIÚSEFVOEFSÌSFU

t4UBCJMBWLBTUOJOHGSÌO QMBDFSJOHTQPSUGÚMKFO

RESULTATRÄKNING, mnkr

2012

2011

Nettoomsättning

13

24

Rörelseresultat

3

14

Resultat före skatt

60

39

Nettovinst

51

28

– varav hänförbart till minoritet

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2012

2011

Balansomslutning

1 390

1 331

Anläggningstillgångar

1

1

Eget kapital

323

282

– varav minoritet

0

0

Nettoskuld

–18

–30

NYCKELTAL

2012

2011

Rörelsemarginal, %

21,8

53,7

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

(genomsnitt), %

16,9

10,4

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

–0,1

–0,1

Soliditet, %

23,2

21,2

Bruttoinvesteringar, mnkr

0

0

Anslag, mnkr

0

0

Utdelning, mnkr

18

10

Antal anställda i medeltal

13

14

 

 

 

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

 

Ja

Etikpolicy

 

Ja

Jämställdhetspolicy

 

Ja

Miljöpolicy

 

Ja

Miljöledningssystem

 

Nej

Redovisar enligt IFRS

 

Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

 

Män

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

Statens ägarandel 50%

 

 

 

 

 

 

 

Sveriges Byggindustrier 50%

46

 

 

40

 

 

 

 

 

54

60

100

 

 

 

 

 

 

 

 

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

30

 

Mål

25

 

 

Utfall

20

 

 

 

15

 

 

10

 

 

5

 

 

0

2011

2012

2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

53

FÖRE TAGSÖVERSIK T

reg nr P 4401.16.4 t0"0%0.4)7&54**

OAO Dom Shvetsii

Riksdagen beslutade hösten 1994 att svenska regeringen och S:t Petersburgs stad skulle bilda ett aktiebolag, OAO Dom Shvetsii, (”Sverigehuset”). Syftet var att företaget skulle förvalta fastig heter i S:t Petersburg för etablering av ett Sverigehus med officiella, kulturella och kommersiella funktioner.

Utrikesdepartementet hyr för detta syfte lokaler för Sveriges generalkonsu lat. En stor del av resterande lokaler

IZSTVUUJMMWFSLTBNIFUFSNFE4WFSJHF anknytning, inklusive Business Sweden och svenska företag.

VERKSAMHET

Etableringen av ett Sverigehus i centrala

S:t Petersburg skulle ses som ett led i utveck lingen av relationerna mellan Sverige och Ryssland där Sverige har ett särskilt intresse av att utveckla förbindelserna med S:t Peters burg och nordvästra Ryssland. Det ansågs angeläget att ge svenska myndigheter och svenskt näringsliv en naturlig bas för sin verksamhet i S:t Petersburg. Projektet skulle genomföras på kommersiella villkor och med ett långsiktigt mål om egen finansiell bär kraft. Företaget bildades genom ett treparts avtal mellan svenska staten, staden S:t Petersburg och Skanska. Skanska sålde sina 49 procent i Dom Shvetsii till CA Fastigheter hösten 2008.

Dom Shvetsii är ett ryskt aktiebolag som ägs av Ladoga Holding AB (ett dotterbolag till CA Fastigheter) till 49 procent, svenska staten till 36 procent och av staden S:t Petersburg till 15 procent. Dom Shvetsii har

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Ordf: Jan Borekull

Ett managementbolag

 

sköter VD:s åtagande

Ordf: Jan Borekull Led: Leif Appelblom, Johan Damne,

Lars Grundberg, Vladislav Vilorgovich Kozelskij

Revisor: Dimitry Mikhaylov, Dimitry Mikhaylov

Consulting Bureau

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 0 (0) USD. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 4 000

(4 000) USD. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

dispositionsrätten till fastighetskomplexet Sverigehuset och till marken under 49 år. Fastighetskomplexet innehåller cirka 4 500 kvm uthyrningsbar yta. Största hyresgäst är Utrikesdepartementet som för Sveriges gene ralkonsulat hyr lokaler för kansli och residens samt lägenheter för utsända. Andra stora hyresgäster är Stockholms Handelshögskola, Royal Bank of Scotland, Business Sweden och Nordiska ministerrådet.

UPPFÖLJNING

Dom Shvetsiis verksamhet är helt beroende av hur stor efterfrågan på lokaler i S:t Peters burg är. I dag är beläggningen i Sverigehuset 99 procent.

KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

t½LBEFJOUÊLUFSGSÌOIZSPSPDIFO CFMÊHHOJOHTHSBEQSPDFOU

t.JOTLBEFESJGULPTUOBEFSPDI NJOTLBEFVUHJGUTSÊOUPS

RESULTATRÄKNING, mnkr

2012

2011

Nettoomsättning

20

18

Rörelseresultat

15

12

Resultat före skatt

15

9

Nettovinst

12

7

– varav hänförbart till minoritet

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2012

2011

Balansomslutning

25

29

Anläggningstillgångar

18

18

Eget kapital

–3

–15

– varav minoritet

0

0

Nettoskuld

16

28

Operativt kapital

14

14

NYCKELTAL

2012

2011

Rörelsemarginal, %

74,1

68,9

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

(genomsnitt), %

neg

neg

Rop, Avkastning på operativt kapital

 

 

(genomsnitt), %

27,7

22,1

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

–6,3

–1,9

Soliditet, %

–10,2

–50,3

Bruttoinvesteringar, mnkr

0

0

Anslag, mnkr

0

0

Utdelning, mnkr

0

0

Antal anställda i medeltal

0

0

 

 

 

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

 

Nej

Etikpolicy

 

Nej

Jämställdhetspolicy

 

Nej

Miljöpolicy

 

Nej

Miljöledningssystem

 

Nej

Redovisar enligt IFRS

 

Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

VAKANSGRAD, %

 

 

Statens ägarandel 36%

Styrelse

 

 

5

 

 

 

 

 

4

 

 

CA Fastigheter 49%

 

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

Staden S:t Petersburg 15%

100

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

0

2011

2012

 

 

 

 

2010

54

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

FÖRE TAGSÖVERSIK T

,6/(-*("%3"."5*4,"5&"5&3/",5*�-"(tPSHOStwww.dramaten.se

Kungliga Dramatiska teatern Aktiebolag, Dramaten, är Sveriges nationalscen för teater och ägs av svenska staten. Dramaten ska vara den i Sverige ledande institutionen inom teaterns område och som nationalscen vara ett föredöme för andra institutio ner vad gäller utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet. Dramaten ska kun na hävda sig väl i jämförelse med de främsta scenerna utomlands och vidare vårda och främja det svenska språket och det nationella kulturarvet inom teaterns område.

VERKSAMHET

Dramatens varierade repertoar består av nyskriven dramatik, såväl svensk som utländsk, modern och klassisk samt teater för barn och unga. Sammanlagt framförde Dramaten 809 föreställningar som sågs av 230 882 personer. Genom ett turnésamar bete med Riksteatern gavs 29 föreställningar som sågs av cirka 6 192 personer.

Dramaten arbetar för att hitta nya former för samverkan och kommunikation, inte minst genom sociala medier, för att på så sätt nå ut till bredare målgrupper. Ett stort antal pro duktioner, konserter, introduktioner och samtal har sänts digitalt och ökat tillgänglig heten för personer som inte bor i Stockholms området.

EKONOMI

Anslaget från staten uppgick under 2012 till 221 miljoner kronor. Dramatens egenintäkter utgör cirka 20 procent av omsättningen.

Verksamheten under 2012 gav ett positivt resultat och vändningen av resultatet kom av besparingsåtgärder samt förändringar av kostnadsbilden.

MÅL

Som nationalscen ska Dramaten vara den ledande institutionen inom teaterns område och ha en varierad repertoar med god balans mellan klassisk och modern dramatik.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Ordf: Daniel Sachs

VD:.BSJF-PVJTF&LNBO

Ordf: Daniel Sachs Led: Carina Brorman, Gunvor Kronman, Lotta Lotass, Qaisar Mahmood, Chris Marschall, Eric Sjöström (Qaisar Mahmood och Eric Sjöström valdes vid årsstämman 2013 då Alice Bah Kuhnke och Karl Olof Hammarkvist avgick) Arb rep: Elin Klinga, Kjäll Åkerblom Arb suppl: Thérèse Brunnander, Dick Sandin Revisor: Lars Egenäs, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 60 (60) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 30 (30) tkr.

Dramaten ska nå en så bred och stor publik som möjligt och kontinuerligt utveckla publik arbetet i detta syfte. Repertoaren ska såvitt möjligt göras tillgänglig för en bred publik i hela landet bland annat genom gästspel och

TBNBSCFUFNFESBEJPPDI57)BOUWFSLT skickligheten i verkstäder och ateljéer ska vara hög.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten ska inte vara vinstdrivande.

UPPFÖLJNING

Dramaten uppfyller sitt uppdrag väl genom att framföra en varierad repertoar med både klassiska verk och nyskapande scenkonst och scenkonstnärer. Dramaten bedriver ett syste matiskt arbete för att nå nya publikgrupper och för ökad tillgänglighet för personer med funktionshinder. Genom turnéer och utsända föreställningar i samverkan med Sveriges Television och Folkets Hus och Parker når Dramaten ut i hela landet med sin repertoar.

KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

t½LBUBOUBMCFTÚLBSFPDIÚLBE CFMÊHHOJOHGÚSFTUÊMMOJOHBSOB

t7JTBSQPTJUJWUSFTVMUBUFGUFSBUUIBWÊOUEFO FLPOPNJTLBVUWFDLMJOHFO

t&SCKVEFSFOCSFEPDIWBSJFSBESFQFSUPBS

RESULTATRÄKNING, mnkr

2012

2011

Nettoomsättning

262

251

Rörelseresultat

15

–5

Resultat före skatt

16

–5

Nettovinst

16

–5

– varav hänförbart till minoritet

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2012

2011

Balansomslutning

76

70

Anläggningstillgångar

9

9

Eget kapital

28

12

– varav minoritet

0

0

Nettoskuld

–53

–46

Operativt kapital

–25

–34

NYCKELTAL

2012

2011

Rörelsemarginal, %

5,7

neg

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

(genomsnitt), %

82,3

neg

Rop, Avkastning på operativt kapital

 

 

(genomsnitt), %

neg

2,8

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

–1,9

–3,9

Soliditet, %

37,0

16,7

Bruttoinvesteringar, mnkr

3

2

Anslag, mnkr

221

217

Utdelning, mnkr

0

0

Antal anställda i medeltal

307

322

 

 

 

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

 

Ja

Etikpolicy

 

Ja

Jämställdhetspolicy

 

Ja

Miljöpolicy

 

Ja

Miljöledningssystem

 

Ja

Redovisar enligt IFRS

 

Nej

PRODUKTIONER, antal

40

 

 

 

30

 

 

 

20

 

 

 

10

 

 

 

0

2010

2011

2012

2009

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

BELÄGGNING, %

 

 

 

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

100

 

 

 

 

 

40

 

75

 

 

 

52

48

43

50

 

 

 

60

 

 

 

 

 

57

 

 

 

 

 

 

 

 

25

 

 

 

 

 

 

 

0

2010

2011

2012

 

 

 

 

2009

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

55

FÖRE TAGSÖVERSIK T

XXXFTTTDBOEJOBWJBFVtPSHOSt&6301&"/41"--"5*0/4063$&&44"#

European Spallation Source ESS AB, ESS, bildades 2010 och har till upp gift att projektera, konstruera, bygga, äga och driva forskningsanläggningen European Spallation Source i Lund.

ESS ägs gemensamt av svenska och danska staten. Svenska staten äger 74 procent och danska staten äger 26 procent av aktierna.

VERKSAMHET

ESS förbereder konstruktionen av forsknings anläggningen European Spallation Source, som ska byggas i Lund med beräknad bygg start 2014. När anläggningen står klar kom mer den att vara världens främsta material forskningsanläggning som använder neutroner

GÚSBUUVOEFSTÚLBNBUFSJBMBUPNPDI molekylnivå. Detta möjliggör studier av exem pelvis ett proteins struktur och funktion i förhållanden som liknar de där molekylen verkar i sin ursprungliga miljö. Bolaget sam arbetar med de 17 partnerländer som i dag deltar i projektet. I projekteringsfasen som sträcker sig fram till och med 2013 ingår att uppdatera den tekniska designen och kost nadsberäkningen av anläggningen.

Uppbyggnaden av organisationen har fortsatt under bolagets tredje år. Antalet anställda har ökat och en övervägande del av dessa rekryteringar har fortsatt gjorts till de tekniska och vetenskapliga delarna av organi sationen.

EKONOMI

Nettoomsättningen är oförändrad jämfört med föregående år, medan rörelseresultat nästan har fördubblats jämfört med 2011. Ökningen beror främst på att antalet anställda har ökat med 50 procent och att man har flyttat till större lokaler under 2012.

MÅL

ESS har som övergripande mål att bygga världens främsta neutronkälla för material forskning. Målsättningen är att anläggningen ska vara världens första koldioxidneutrala forskningsanläggning i sitt slag.

UTDELNINGSPOLICY

Inga utdelningar görs.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Ordf: Sven Landelius

VD: James H. Yeck

Ordf: Sven Landelius Led: Katarina Bjelke, Lars Börjesson, Per Eriksson, Lars Goldsmith, Lena Gustafsson, Lars Kolte, Hans Müller Pedersen Revisor: Kent Lindén, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 140 (140) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 70 (70) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet eller vid danska Ministeriet.

KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

t½LBELPOUPSTLBQBDJUFUPDIGMFSBOTUÊMMEB GÚSTÊNSBSSFTVMUBU

t'PSUTBUUVQQCZHHOBEBWPSHBOJTBUJPOFO JOWFTUFSJOHBSJ*5

t"LUJFÊHBSUJMMTLPUUPNNJMKPOFSLSPOPS GSÌOTWFOTLBTUBUFO

RESULTATRÄKNING, mnkr

2012

2011

Nettoomsättning

0

0

Rörelseresultat

–349

–180

Resultat före skatt

–348

–178

Nettovinst

–348

–178

– varav hänförbart till minoritet

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2012

2011

Balansomslutning

118

116

Anläggningstillgångar

5

3

Eget kapital

23

51

– varav minoritet

0

0

Nettoskuld

0

0

Operativt kapital

23

51

NYCKELTAL

2012

2011

Rörelsemarginal, %

0,0

0,0

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

(genomsnitt), %

neg

neg

Rop, Avkastning på operativt kapital

 

 

(genomsnitt), %

neg

neg

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

0,0

0,0

Soliditet, %

19,9

44,1

Bruttoinvesteringar, mnkr

3

2

Anslag, mnkr

0

0

Utdelning, mnkr

0

0

Antal anställda i medeltal

115

68

 

 

 

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

 

Ja

Etikpolicy

 

Ja

Jämställdhetspolicy

 

Ja

Miljöpolicy

 

Ja

Miljöledningssystem

 

Nej

Redovisar enligt IFRS

 

Nej

 

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

 

Män

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledningsgrupp

 

Styrelse

 

Statens ägarandel 74%

 

 

 

 

 

 

 

 

Danska staten 26%

35

100

 

25

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

65

 

75

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

56

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

FÖRE TAGSÖVERSIK T

FOURIERTRANSFORM AKTIEBOLAG tPSHOStwww.fouriertransform.se

Fouriertransform Aktiebolag ska inves UFSBJLPNNFSTJBMJTFSCBSBJOWFTUFSJOHT PDIGPSTLOJOHPDIVUWFDLMJOHTQSPKFLU inom fordonsklustret, med syfte att stärka svensk fordonsindustris interna tionella konkurrenskraft.

Bolaget bildades i december 2008 med ett eget kapital på cirka 3 miljar der kronor1).

VERKSAMHET

Fouriertransform är ett statligt ägt venture capitalbolag. Bolagets uppdrag är att bidra till att stärka det svenska fordonsklustrets internationella konkurrenskraft. Detta görs genom att på kommersiella grunder tillhanda hålla kapital i olika former. Fouriertransform investerar i verksamheter som bedöms kunna bidra till att svensk fordonsrelaterad industri kan upprätthålla sin världsledande ställning, särskilt inom områdena miljö och säkerhet.

I bolagets uppdrag ingår även att vara en aktiv ägare som tillför kompetens till varje projekt, genom att bidra med kvalificerade styrelserepresentanter, såväl egna medarbe tare som personer i bolagets nätverk, i alla delägda bolag.

Fouriertransform har till och med mars 2013 investerat 840 miljoner kronor i arton bolag vilket tillsammans med syndikerings partners motsvarar en total investeringsnivå om cirka 2,6 miljarder kronor.

EKONOMI

Periodens resultat efter skatt 2012 uppgick till 43,0 (–76,7) miljoner kronor. Resultatet påverkas främst av resultatet från finansiella poster på 130,2 (62,3) miljoner kronor.

,PTUOBEFSOBBWTFSGSÊNTUQFSTPOBM FUBCMF SJOHT QSPKFLUPDILPOTVMUUKÊOTUFS%FUUPUBMB kassaflödet inklusive investeringar uppgick till –171 (–137) miljoner kronor. Bolagets likvida medel och kortfristiga placeringar,

BLUJFPDISÊOUFGPOEFS VQQHJDLUJMM

(2 604) miljoner kronor vid årets slut. Den 31 december 2012 uppgick Fouriertrans forms eget kapital till 2 979,2

(2 936,2) miljoner kronor, varav årets resultat utgjorde 43,0 miljoner kronor.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Ordf:-BST0MPG(VTUBWTTPO VD: Per Nordberg

Ordf:-BST0MPG(VTUBWTTPOLed:6MMB#SJUU'SÊKEJO

Hellqvist, Hasse Johansson, Karin Kronstam, Hanna Lagercrantz, Lars Göran Moberg, Christina Åkerman (Hanna Lagercrantz och Christina Åkerman valdes vid årsstämman 2013 då Lars Erik Fredriksson och Cecilia Schelin Seidegård avgick) Revisor: Hans Andersson, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (300) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 150 (150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

MÅL

Bolaget ska vara en långsiktig industriell partner som investerar på kommersiella grunder med ett avkastningsmål på 10–15 procent per år.

UTDELNINGSPOLICY

Bolaget saknar utdelningspolicy.

UPPFÖLJNING

Bolaget startade verksamheten 2009 och investeringarna sker långsiktigt. Resultatet beror därför i huvudsak på finansnetto och kostnader för förvaltningsorganisationen.

1) Bakgrunden till bolagets bildande anges i reger ingens proposition ”Staten som huvudman för bolag med verksamhet avseende forskning och utveckling och annan verksamhet inom fordonsklustret m m.” (prop. 2008/09:95, bet. 2008/09:FiU19, rskr. 2008/09:144)

KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

t.JOTLBEFOFETLSJWOJOHBSIBSMFUUUJMM CÊUUSFSÚSFMTFSFTVMUBU

t"WZUUSJOHBWFUUJOOFIBWIBSMFUUUJMMFO GÚSMVTUPNDJSLBNJMKPOFSLSPOPS

t½LBEFSFBWJOTUFSPDIVUEFMOJOHMFEEF UJMMGÚSEVCCMBUGJOBOTOFUUP

RESULTATRÄKNING, mnkr

2012

2011

Nettoomsättning

3

0

Rörelseresultat

–74

–127

Resultat före skatt

57

–65

Nettovinst

43

–77

– varav hänförbart till minoritet

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2012

2011

Balansomslutning

3

003

2

985

Anläggningstillgångar

 

487

 

373

Eget kapital

2

979

2

936

– varav minoritet

 

0

 

0

Nettoskuld

–2 505

–2 604

Operativt kapital

 

474

 

332

NYCKELTAL

2012

2011

Rörelsemarginal, %

neg

0,0

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

(genomsnitt), %

1,5

neg

Rop, Avkastning på operativt kapital

 

 

(genomsnitt), %

3,6

neg

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

–0,8

–0,9

Soliditet, %

99,2

98,4

Bruttoinvesteringar, mnkr

141

150

Anslag, mnkr

0

0

Utdelning, mnkr

0

0

Antal anställda i medeltal

11

10

 

 

 

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

 

Ja

Etikpolicy

 

Ja

Jämställdhetspolicy

 

Ja

Miljöpolicy

 

Ja

Miljöledningssystem

 

Nej

Redovisar enligt IFRS

 

Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

 

Kvinnor

 

INVESTERINGSPORTFÖLJ/ANTAL INVESTERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Styrelse

500

 

 

(13)

Statens ägarandel 100%

 

 

 

Bokfört värde

 

 

 

(13)

18

 

400

(9)

investerings-

 

 

 

portfölj

 

43

300

 

82

57

200

 

 

( ) Antal

 

 

 

 

 

100

 

 

investeringar

 

 

 

 

 

 

 

0

2010

2011

2012

 

 

 

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

57

FÖRE TAGSÖVERSIK T

XXXHSFFODBSHPDPNtPSHOSt(3&&/$"3(0"#

Green Cargo AB, som är helägt av svenska staten, bildades 2001 vid bo lagiseringen av affärsverket Statens Järnvägar. Vid bolagiseringen övertog Green Cargo affärsverkets godstrafik på järnväg. Green Cargos affärsidé är att erbjuda effektiv och hållbar järnvägslo gistik för det svenska näringslivet.

VERKSAMHET

Green Cargo erbjuder effektiv och hållbar järnvägslogistik för det svenska näringslivet. Genom en nätverksbaserad produktion kan kunderna erbjudas godstransporter främst på järnväg.

Företagets största kunder finns inom indu strierna stål, gruvor, kemi, bil, verkstad och skog samt handel. Marknaden för godstran sporter på järnväg blir alltmer internationell

WJMLFUÊSFOWJLUJHGÚSVUTÊUUOJOHGÚSEFOGPSU HÌFOEFBWSFHMFSJOHFO%FFUBCMFSBEFKÊSOWÊHT företagen möter en ökad konkurrens med krav på förmåga att leverera med hög kvalitet och kostnadseffektivitet. Kunderna efterfrågar effektiva internationella logistiklösningar. Järnvägen har varit långsam i att anpassa sig till ett gränslöst och integrerat Europa och därmed haft svårt att konkurrera med andra transportslag om internationella flöden.

Green Cargo har tagit beslut att fokusera på den svenska godsjärnvägen och ökad kvalitet under lönsamhet. Under 2012 har Green Cargo levererat ett negativt underlig gande rörelseresultat. De samlade godsvoly merna som inte har återhämtat sig efter finanskris och lågkonjunktur sjönk ytterligare under året.

EKONOMI

(SFFO$BSHPLPODFSOFOTSÚSFMTFJOUÊLUFS minskade jämfört med föregående år och uppgick till 4 585 (5 418) miljoner kronor. Rörelseresultatet, justerat reavinster, försäm rades från föregående år och blev –72 (32) miljoner kronor. Tack vare pågående effektivi seringsprogram minskade dock resultatet mindre än omsättningstappet. Årets resultat belastades med en engångskostnad om ca 10 miljoner kronor för integrationen av den egna järnvägsspeditören NTR i moderbolaget Green Cargo. Fjolårets resultat innehöll en vinst från avyttringen av åkeriverksamheten om cirka 15 miljoner kronor. Försäljningen av Green Cargo Logistics samt fastigheter knutna till tredjepartslogistiken gav ett resultattillskott om 636 miljoner kronor.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Ordf: Lennart Pihl

VD: Jan Kilström

Ordf: Lennart Pihl Led: Margareta Alestig Johnson,

-BST&SJL'SFESJLTTPO "OO$ISJTUJOF)WJUUGFMEU -PUUB

Stalin, Tryggve Sthen Arb rep: Stefan Bieder, Peter Lundmark Arb suppl: Anders Gustavsson, Björn T Johansson Revisor: Hans Åkervall, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (300) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 150 (150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

MÅL

På årsstämman 2013 antogs följande nya ekonomiska mål:

Nettoskuldsättningsgrad 0,6–0,9

Avkastning på operativt kapital 10 procent senast 2016.

Utdelningspolicy 50 procent givet att net toskuldsättningsgraden efter utdelning är inom intervall.

Den långsiktiga finansiella målsättningen för Green Cargo är en soliditet på 30 procent och en avkastning på eget kapital på 10 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Ordinarie utdelning ska uppgå till hälften av årets vinst efter skatt då soliditetsmålet har uppnåtts.

UPPFÖLJNING

Green Cargo nådde 2012 inklusive försälj ningen av Green Cargo Logistics ägarens finansiella mål. För 2012 lämnade bolaget ingen utdelning. Under 2012 minskade transportvolymerna ytterligare. Green Cargos verksamhet är exponerad för ett flertal risker, bland annat att produktionen till sin karaktär är kapitalintensiv, att verksamheten är starkt konjunkturberoende, att volymutvecklingen för järnvägsbundna godstransporter i Europa är stagnerande, att konkurrensen på markna den blir starkare och att den internationella affären är beroende av fungerande samarbete med andra logistikföretag.

KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

t'ÚSTWBHBELPOKVOLUVSTMPHIÌSUNPU PNTÊUUOJOHFO

t&GGFLUJWJTFSJOHTQSPHSBNCFHSÊOTBEF SFTVMUBUGÚSÊNSJOHFO

t"WZUUSJOHFOBW(SFFO$BSHP-PHJTUJDT MFEEFUJMMFOCFUZEBOEFSFBWJOTU

RESULTATRÄKNING, mnkr

2012

2011

Nettoomsättning

4 585

5 418

Rörelseresultat

–72

32

Resultat före skatt

–123

–34

Nettovinst

519

10

– varav hänförbart till minoritet

–1

1

BALANSRÄKNING, mnkr

2012

2011

Balansomslutning

4 850

5 145

Anläggningstillgångar

3 225

3 856

Eget kapital

1 740

1 220

– varav minoritet

8

9

Nettoskuld

1 119

2 241

Operativt kapital

2 859

3 461

NYCKELTAL

2012

2011

Rörelsemarginal, %

–1,6

0,6

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

(genomsnitt), %

35,3

0,7

Rop, Avkastning på operativt kapital

 

 

(genomsnitt), %

–0,3

0,5

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

0,6

1,8

Soliditet, %

35,9

23,7

Bruttoinvesteringar, mnkr

300

525

Anslag, mnkr

0

0

Utdelning, mnkr

0

0

Antal anställda i medeltal

2 323

2 575

 

 

 

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

 

Ja

Etikpolicy

 

Ja

Jämställdhetspolicy

 

Ja

Miljöpolicy

 

Ja

Miljöledningssystem

 

Ja

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

 

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

 

Kvinnor

 

 

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statens ägarandel 100%

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mål

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12

29

50

50

 

 

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

88

71

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

neg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2010

2011

2012

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

58

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

FÖRE TAGSÖVERSIK T

"#(½5","/"-#0-"(tPSHOStXXXHPUBLBOBMTF

Genom ett privilegiebrev utfärdat av kung Carl 1810 bildades det första bolag som förvaltade kanalen, och 1978 registrerades AB Göta kanalbolag då staten övertog tillgångar som tidi gare förvaltats av andra intressenter. Två riksdagsbeslut, från 1992 och 1994, är vägledande för ägarens nuva rande syn på Göta kanalbolags upp drag. Riksdagen fastlade att det är en statlig angelägenhet att ansvara för att Göta kanal rustas upp och drivs så att dess värde som kulturhistoriskt bygg nadsverk och attraktivt turistmål kan vidmakthållas.

VERKSAMHET

Byggandet av Göta kanal pågick mellan åren 1810 och 1832. Göta kanal är ett av de största byggnadsprojekt som genomförts i Sverige och är utsett till årtusendets byggnads verk. Kanalen sträcker sig från Sjötorp vid Vänern till Mem vid Slätbaken och är 190 km lång och har 58 slussar. Syftet med kanalen har förändrats genom årtiondena från att ha konstruerats av försvarstaktiska skäl, till logis tiska skäl för att slippa dansk beskattning, via transportled för fraktfartyg till en av dagens viktigaste motorer inom svensk besöksnäring.

#PMBHFUCFESJWFSLBOBMPDIGBTUJHIFUTSÚSFMTF ,BOBMSÚSFMTFOPNGBUUBSGSJUJETPDIQBTTBHFSBS båtstrafik samt slussning, båtuppläggning, brounderhåll och museiverksamhet. I fastig hetsrörelsen ingår förvaltning av skog, mark och fastigheter som såväl historiskt som praktiskt är kopplade till kanalen. Bolaget

CFESJWFSPDLTÌPNGBUUBOEFVOEFSIÌMMTPDI upprustningsverksamhet av kanalen och fastigheterna för att bevara och förbättra dess skick. Verksamheten sker i nära samarbete med kommuner och landsting, länsstyrelser och näringslivet längs kanalen, där hela kanal verksamheten är en viktig motor för besöksnä ringen. Bolaget skapar kontinuerligt nya förut sättningar för besöksnäringen.

EKONOMI

Göta kanalbolag ska använda sina tillgångar till gagn för driften av Göta kanal. Omsätt ningsminskningen för 2012 härrör från intäkt vid fastighetsförsäljning under 2011. Under året har det också tillförts ett extra statligt anslag för det omfattande upprustningsarbe tet av anläggningen som kommer att pågå under flera års tid.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Ordf: Elisabeth Nilsson

VD: Anders Donlau

Ordf: Elisabeth Nilsson Led: Gunilla Asker, Christer Berggren, Jenny Lahrin, Ulf Larsson, Mikael Lundström, Renée Mohlkert (Gunilla Asker och Jenny Lahrin val des vid årsstämman 2013 då Susanna Bervå avgick) Arb rep: Håkan Hultkrantz, Henric Stöök Arb suppl: Anders Hoff Revisor: Clas Tegidius, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 60 (59) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 41 (40) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

MÅL

De övergripande målen för verksamheten är att agera med hållbar utveckling i fokus, att skapa förutsättningar för turism på och längs kanalen samt att driva en lönsam verksamhet där överskottet används för att underhålla det kulturhistoriska byggnadsverket och för att investera i byggnader.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas.

UPPFÖLJNING

Bolagets arbete med hållbart företagande har utvecklats under året och årsredovisningen kompletteras numera med en hållbarhetsre dovisning som följer de globala riktlinjer som tagits fram för Global Reporting Initiativ på

DOJWÌ#PMBHFUTWFSLTBNIFUIBSGPSUTBUUCJESB till att öka kanalens värde som kulturhisto riskt byggnadsverk och attraktivt besöksmål. Bolaget har fortsatt att möta utvecklingen av den växande turismen längs med kanalen genom ökad tillgänglighet och utökad service.

4BNBSCFUTPDINBSLOBETGÚSJOHTQSPKFLUNFE andra intressenter har bidragit till att öka upplevelsen på och utmed kanalen.

KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

t&YUSBBOTMBHGÚSVQQSVTUOJOHTBSCFUF

t.JOTLBEPNTÊUUOJOHHSVOEBW FYUSBPSEJOÊSJOUÊLU

RESULTATRÄKNING, mnkr

2012

2011

Nettoomsättning

35

36

Rörelseresultat

–1

0

Resultat före skatt

–1

0

Nettovinst

–1

0

– varav hänförbart till minoritet

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2012

2011

Balansomslutning

66

65

Anläggningstillgångar

45

44

Eget kapital

42

42

– varav minoritet

0

0

Nettoskuld

–5

–5

Operativt kapital

37

37

NYCKELTAL

2012

2011

Rörelsemarginal, %

neg

0,0

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

(genomsnitt), %

neg

0,0

Rop, Avkastning på operativt kapital

 

 

(genomsnitt), %

neg

0,0

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

–0,1

–0,1

Soliditet, %

63,6

64,6

Bruttoinvesteringar, mnkr

2

4

Anslag, mnkr

29

20

Utdelning, mnkr

0

0

Antal anställda i medeltal

40

42

 

 

 

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

 

Ja

Etikpolicy

 

Ja

Jämställdhetspolicy

 

Ja

Miljöpolicy

 

Ja

Miljöledningssystem

 

Nej

Redovisar enligt IFRS

 

Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

INTÄKTER BÅTTRAFIK GÖTA KANAL, tkr (exkl moms)

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

10 000

 

Passagerar-

 

 

 

 

 

 

 

 

8 000

 

båtar

33

33

43

6 000

 

Fritidsbåtar

67

67

57

4 000

 

 

 

 

 

 

 

 

2 000

 

 

 

 

 

0

2011

2012

 

 

 

2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

59

FÖRE TAGSÖVERSIK T

XXXJOGSBOPSETFtPSHOSt*/'3"/03%"#

4FEBOCÚSKBOBWUBMFUIBSEFO svenska järnvägsmarknaden avreglerats successivt och är i dag en av Europas mest konkurrensutsatta. Den 19 november 2009 beslöt riksdagen i enlighet med regeringens förslag att enheten Banverket Produktion vid dåva rande Banverket skulle bolagiseras. Den 1 januari 2010 bildades Infranord AB.

VERKSAMHET

Infranord erbjuder drift och underhåll samt

PNPDIOZCZHHOBEBWKÊSOWÊHBSJ4WFSJHF

Norge och Danmark. Sverige är företagets bas med cirka 2 700 medarbetare, varav knappt

ÊSUFLOJLFSNFELPNQFUFOTJOPNCBO FM TJHOBMPDIUFMFUFLOJL4FEBOÊS bolaget också etablerat i Danmark och Norge. Verksamheten är indelad i fem affärsområden; Region Syd, Väst. Öst och Norr samt Entrepre nad. Framtidsutsikterna på den nordiska järnvägsmarknaden är fortsatt goda på sikt. Det finns ett generellt politiskt samförstånd om en fortsatt utbyggnad och modernisering av järnvägen för att kunna föra över transpor ter från väg till järnväg.

EKONOMI

Nettoomsättningen för 2012 uppgick till

4 516 (4 495) miljoner kronor och rörelsere sultatet uppgick till 18 (–70) miljoner kronor. Resultatförbättringen beror i allt väsentligt på en något bättre vinstmarginal i projekten samt en högre beläggning av produktionsre surser, tekniker och maskiner.

Orderingången uppgick under året till

3 997 (3 981) miljoner kronor och vid årets slut uppgick orderstocken till 4 077 (4 615) miljoner kronor. Under året erhöll Infranord flera strategiskt viktiga uppdrag. Bland annat bolagets första totalentreprenad för SL på samtliga lokalbanor och pendeltågsdepåerna i Stockholm. Infranord erhöll även tillbaka

ESJGUPDIVOEFSIÌMMTLPOUSBLUFUUWÌBWEF tre huvudbandelarna i Västra Götaland och

CPMBHFUFSIÚMMÊWFOFUUPNGBUUBOEF#&45 uppdrag på Västra Stambanan mellan Laxå och Alingsås. I Norge erhöll Infranord ett stort uppdrag från Jernbaneverket, bangårdsom byggnaden i Ski utanför Oslo. Under året har ett nytt branschavtal slutits med Almega och de fackliga organisationerna.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Ordf: Eva Färnstrand

tf VD: Ulf Palmblad

Ordf: Eva Färnstrand Led: Johan Hallberg, Agneta Kores, Sven Landelius, Johan Skoglund, Gunilla Spongh, *OHFNBS;JFHMFSArb rep: Håkan Englund, Jörgen Lundström Revisor: Tommy Mårtensson, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 380 (380) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 190 (190) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Flera stora framtida nysatsningar för järn vägen i Sverige har presenterats under året, men för 2013 förväntar bolaget sig en lägre efterfrågan på järnvägstjänster. Infranord lade därför i december ett varsel om uppsägning för 190 personer inom produktion och admi nistration.

MÅL

16 procent av nettoresultatet i förhållande till genomsnittligt eget kapital. Soliditeten ska uppgå till minst 33 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska uppgå till 50–75 procent av resultatet efter skatt. Utdelning är endast aktuell om soliditetsmålet uppnåtts.

UPPFÖLJNING

För 2012 redovisas en kraftigt förbättrad men fortfarande låg lönsamhet, vilket gör att bolaget under 2012 inte når upp till sina långsiktiga mål. Det gångna året har inneburit att stora förbättringsprojekt, bland annat inom projektstyrning, fortskrider. Arbetet med en förbättrad resursoptimering och ökad flexibilitet fortsätter och under 2013 kommer bolaget fortsatt att ha fokus på kontinuerliga förbättringar och effektiviseringsåtgärder samt säkerställa att Infranord har rätt kompe tens för att kunna fortsätta leverera konkur renskraftig kvalitet.

KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

t #ÊUUSFWJOTUNBSHJOBMJQSPKFLUFOPDIIÚHSF CFMÊHHOJOHTHSBE

t 7BSTFMBWQFSTPOFSHSVOEBWMÊHSF GÚSWÊOUBEFGUFSGSÌHBOKÊSOWÊHTUKÊOTUFS

RESULTATRÄKNING, mnkr

2012

2011

Nettoomsättning

4 516

4 495

Rörelseresultat

18

–70

Resultat före skatt

6

–83

Nettovinst

0

–61

– varav hänförbart till minoritet

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2012

2011

Balansomslutning

2 050

2 058

Anläggningstillgångar

653

691

Eget kapital

629

631

– varav minoritet

0

0

Nettoskuld

491

600

Operativt kapital

1 120

1 231

NYCKELTAL

2012

2011

Rörelsemarginal, %

0,4

neg

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

(genomsnitt), %

0,0

neg

Rsyss (genomsnitt), %

0,5

neg

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

0,8

1,0

Soliditet, %

30,7

30,7

Bruttoinvesteringar, mnkr

74

123

Anslag, mnkr

0

0

Utdelning, mnkr

0

0

Antal anställda i medeltal

2 626

2 872

 

 

 

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

 

Ja

Etikpolicy

 

Ja

Jämställdhetspolicy

 

Ja

Miljöpolicy

 

Ja

Miljöledningssystem

 

Ja

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

 

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

 

Kvinnor

 

 

SOLIDITET, %

 

 

 

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

60

 

Mål

Statens ägarandel 100%

 

 

 

 

 

 

9

 

 

 

 

 

Utfall

 

25

 

 

40

 

 

 

57

43

 

 

 

 

 

 

 

 

 

91

75

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

0

2011

2012

 

 

 

 

 

2010

60

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

FÖRE TAGSÖVERSIK T

INLANDSINNOVATION AB tPSHOStwww.inlandsinnovation.se

Inlandsinnovation AB är ett av staten helägt riskkapitalbolag, med en kapital bas på 2 miljarder kronor, som inledde den operativa verksamheten under hös ten 2011. Bakgrunden till inrättandet av Inlandsinnovation är att tillgången till riskvilligt kapital bör öka för att ta tillvara tillväxtpotentialen och stärka den internationella konkurrenskraften hos företag i norra Sveriges inland.

VERKSAMHET

Bolagets verksamhet är att på marknadsmäs siga villkor direkt och/eller indirekt investera i eller finansiera företag och innovationsprojekt i syfte att utifrån de möjligheter och förutsätt ningar som gäller i regionen främja företa gande och utveckling i norra Sveriges inland, stödområde A, samt att bedriva därmed förenlig verksamhet.

Det finns ett behov av marknadskomplet terande kapital för företag i tillväxt och med tillgång till riskvilligt kapital kan nya lös ningar och innovationer stimuleras, som i sin tur stärker entreprenörskapet och det privata näringslivets förutsättningar. Inlandsinnova tion kan investera i företag i alla branscher.

Under 2012 har Inlandsinnovation investe rat ägarkapital på 78 miljoner kronor i tio små och medelstora bolag som har potential att utvecklas och växa. Därtill har låneavtal tecknats med sex bolag om totalt 218 miljo ner kronor. Inlandsinnovation har under året fortsatt sin omfattande uppsökande verksam het bland potentiella kunder och samarbets partner. Parallellt har arbetet med att utveckla bolagets strategier, policy, riktlinjer och affärssystem fortsatt.

EKONOMI

Periodens resultat efter skatt uppgick till fem miljoner kronor. Resultatet hänförs i huvudsak till finansiella intäkter på 39 miljo

OFSLSPOPS,PTUOBEFSOBBWTFSGSÊNTUQSPKFLU konsulttjänster och personalkostnader. Den 31 december 2012 uppgick eget kapital i bolaget till 2 020 miljoner kronor, varav årets vinst utgjorde fem miljoner kronor.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Ordf:-FJG;FUUFSCFSH

VD: Gunnar Olofsson

Ordf: -FJG;FUUFSCFSHLed: Wilhelm Geijer, Maria

)BMMNBO 1FS)PMMBOEFS :WPOOF-JG-ÚWCSBOE #FOHU

Erik Lindgren, Gunilla Nordlöf, Elisabeth Norman och Robert Taflin (Per Hollander och Gunilla Nordlöf valdes vid årsstämman 2013 då Mattias Moberg avgick.

Åsa Angland Lindvall avgick i december 2012) Revisor: Jens Edlund, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 tkr. Under de första tolv månaderna uppbär ordföranden dubbelt arvode. Arvode till stämmovald ledamot upp går till 50 tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

MÅL

Bolagets mål är att skapa förnyelse, utveck lingskraft och internationell konkurrenskraft i norra Sveriges inland. Avkastningsmålet för bolaget är rörligt då avkastningen väntas följa inflation och ränteutveckling över tid.

UTDELNINGSPOLICY

Bolaget har inte utdelningskrav från ägaren.

UPPFÖLJNING

Bolaget befinner sig i en uppbyggnadsfas och investeringarna sker långsiktigt. Resultatet beror därför i huvudsak på finansnetto och kostnader för förvaltningsorganisationen.

KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

tNJMKPOFSLSPOPSJÊHBSLBQJUBMIBSJOWFT UFSBUTJTNÌPDINFEFMTUPSBGÚSFUBH

t-ÌOFBWUBMIBSUFDLOBUTNFECPMBHPN UPUBMUNJMKPOFSLSPOPS

t0NGBUUBOEFVQQTÚLBOEFWFSLTBNIFUIBS CFESJWJUT

RESULTATRÄKNING, mnkr

2012

2011

Nettoomsättning

2

0

Rörelseresultat

–29

–7

Resultat före skatt

10

28

Nettovinst

5

15

– varav hänförbart till minoritet

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2012

2011

Balansomslutning

2 036

2 032

Anläggningstillgångar

400

1

Eget kapital

2 020

2 015

– varav minoritet

0

0

Nettoskuld

–418

–283

Operativt kapital

1 602

1 733

NYCKELTAL

2012

2011

Rörelsemarginal, %

neg

0,0

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

(genomsnitt), %

0,2

1,0

Rsyss (genomsnitt), %

0,1

0,4

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

–0,2

–0,1

Soliditet, %

99,2

99,2

Bruttoinvesteringar, mnkr

399

1

Anslag, mnkr

0

0

Utdelning, mnkr

0

0

Antal anställda i medeltal

4

0

 

 

 

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

 

Ja

Etikpolicy

 

Ja

Jämställdhetspolicy

 

Ja

Miljöpolicy

 

Ja

Miljöledningssystem

 

Nej

Redovisar enligt IFRS

 

Nej

 

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

 

Män

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledningsgrupp

 

Styrelse

 

 

 

Statens ägarandel 100%

25

 

 

 

 

44

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

75

100

 

56

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

61

FÖRETAGSÖVERSIKT

JERNHUSEN AB tPSHOStXXXKFSOIVTFOTF

+FSOIVTFO"#ÊHFS VUWFDLMBSPDI GÚSWBMUBSTUBUJPOFS TUBUJPOTPNSÌEFO VOEFSIÌMMTEFQÌFS TBNUHPETPDI LPNCJUFSNJOBMFSMÊOHTEFOTWFOTLB KÊSOWÊHFO .ÌMTÊUUOJOHFOÊSBUU +FSOIVTFOTLBWBSBFOTUBSLPDIWÊSEF TLBQBOEFBLUÚSTPNLPOLVSSFOT OFVUSBMBWJMMLPSLBOUJMMHPEPTFSFTFOÊ SFST USBGJLPQFSBUÚSFSTPDIBOESB BOWÊOEBSFTCFIPWBWGBTUJHIFUFSJOPN TUBUJPOTPDIWFSLTUBETPNSÌEFO

VERKSAMHET

+FSOIVTFOÊHFSTUBUJPOTPNSÌEFO VOEFSIÌMMT EFQÌFSPDIHPETUFSNJOBMFSUJMMWÊYUPSUFSPDI WJLUJHBUSBOTQPSUOPEFS6UWFDLMJOHTLFSBW CFGJOUMJHBPDIOZBTUBUJPOTPNSÌEFO VOEFS IÌMMTEFQÌFSPDIHPETUFSNJOBMFS#PMBHFU VUWFDLMBSPDIMFWFSFSBSÊWFOUKÊOTUFFSCKVEBO EFOJBOTMVUOJOHUJMMEFTTBGBTUJHIFUFS6OEFS FYQMPBUFSJOHÊHFSCPMBHFUÊWFOBOESBGBTUJHIF UFSJOPNEFTTBPNSÌEFO'BTUJHIFUFSBWZUUSBT NFECZHHSÊUUFSFMMFSFGUFSHFOPNGÚSEBJOWFT UFSJOHBSNFECFBLUBOEFBWSJTLPDIBWLBTU OJOHTLSBW+FSOIVTFOTWFSLTBNIFUÊSPSHBOJ TFSBEJGZSBBGGÊSTPNSÌEFO4UBUJPOFS 4UBET QSPKFLU %FQÌFSPDI(PETUFSNJOBMFS

EKONOMI

+FSOIVTFOTJOUÊLUFSPDISFTVMUBUQÌWFSLBT GSÊNTUBWVUWFDLMJOHFOKÊSOWÊHTNBSLOB EFO5SBGJLWFSLFUTTBNNBOTUÊMMOJOHBW WJTBSBUUQFSTPOUSBGJLFOÚLBEFNFEDJSLB QSPDFOUVOEFS NFEBOHPETUSBGJLFO QÌWFSLBEFTOFHBUJWUBWLPOKVOLUVSFO%FO TBNNBOUBHOBFGGFLUFOGÚS+FSOIVTFOWBSFO PNTÊUUOJOHTÚLOJOHNFEBOSÚSFMTFSFTVMUBUFU TKÚOLUJMMGÚMKEBWÚLBEFTBUTOJOHBSOZB BGGÊSFS7ÊSEFGÚSÊOESJOHFOGBTUJHIFUFSWBS QPTJUJWNFOEFUCBMBOTGÚSEBWÊSEFUGBTUJH IFUTCFTUÌOEFUNJOTLBEFUJMMGÚMKEBWBWZUU SJOHBS GSÊNTU,VOHTCSPIVTFU

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Ordf:,KFMM)BTTMFSU VD:,FSTUJO(JMMTCSP

Ordf:,KFMM)BTTMFSU WBMEFTWJEÌSTTUÊNNBO 3PMG-ZEBIMBWHJDL Led:,SJTUJOB&LFOHSFO +BLPC (SJOCBVN "OEFST,VQTV ,JB0SCBDL1FUUFSTTPO *OHFHFSE4JNPOTTPO $ISJTUFM8JNBO ,SJTUJOB &LFOHSFOWBMEFTJOPWFNCFS+BLPC(SJOCBVN PDI"OEFST,VQTVWBMEFTWJEÌSTTUÊNNBO#P 8BMMJOBWHJDLPDI,KFMM)BTTMFSUWBMEFTUJMMPSEGÚSBOEF Arb rep:5IPNBT'SBO[PORevisor:.BHOVT'SFENFS &SOTU:PVOH

"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊSBOTUÊMME J3FHFSJOHTLBOTMJFU

MÅL

+FSOIVTFOTMÌOHTJLUJHBBWLBTUOJOHFHFU LBQJUBMTLBVQQHÌUJMMQSPDFOUÚWFSFO LPOKVOLUVSDZLFM4PMJEJUFUFOTLBMJHHBJTQBO OFUoQSPDFOUPDISÊOUFUÊDLOJOHTHSBEFO VQQHÌUJMMNJOTU HÌOHFS

UTDELNINGSPOLICY

%FULBQJUBMTPNJOUFCFIÚWTJWFSLTBNIFUFO NFEIÊOTZOUBHFOUJMMGJOBOTJFMMBPDITUSBUF HJTLBNÌMTLBEFMBTVU%FUJOOFCÊSOPSNBMU FOÌSMJHVUEFMOJOHBWSFTVMUBUFUFGUFS GJOBOTJFMMBQPTUFS

UPPFÖLJNING

+FSOIVTFOTBWLBTUOJOHTNÌMCZHHFSBUUFO EFMBWWÊSEFTLBQBOEFUTLBTLFHFOPNGÚSÊE MJOHBWCPMBHFUTUJMMHÌOHBS6OEFS TUÊSLUFTBWLBTUOJOHFONBSLBOUKÊNGÚSUNFE PDIVQQHJDLUJMM QSPDFOU.ÊUU ÚWFSFOLPOKVOLUVSDZLFMOÌS+FSOIVTFOEPDL JOUFVQQUJMMNÌMFU3ÊOUFUÊDLOJOHFOGÚSTWBHB EFTOÌHPUNFOÚWFSTUJHFSÊOEÌNÌMFUNFE HPENBSHJOBMNFEBOTPMJEJUFUFOTUÊSLUFT

KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

t½LBEFJOUÊLUFSUJMMGÚMKEBWÚLBE KÊSOWÊHTUSBGJL

t.JOTLBUSÚSFMTFSFTVMUBUHSVOEBW ÚLBEFTBUTOJOHBSOZBBGGÊSFS

t1PTJUJWWÊSEFGÚSÊOESJOHGBTUJHIFUFS

RESULTATRÄKNING, NOLS

2012

2011

/FUUPPNTÊUUOJOH

Rörelseresultat

423

476

Resultat före skatt

341

229

Nettovinst

564

175

oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU

o

o

BALANSRÄKNING, NOLS

2012

2011

Balansomslutning

10 648

11 583

"OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS

ø ø

Eget kapital

4 555

4 088

oWBSBWNJOPSJUFU

/FUUPTLVME

ø

0QFSBUJWULBQJUBM

ø

ø

NYCKELTAL

2012

2011

3ÚSFMTFNBSHJOBM

3F "WLBTUOJOHFHFULBQJUBM

 

 

HFOPNTOJUU

3PQ "WLBTUOJOHPQFSBUJWULBQJUBM

 

 

HFOPNTOJUU

/FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBE HHS

4PMJEJUFU

#SVUUPJOWFTUFSJOHBS NOLS

ø

ø

"OTMBH NOLS

6UEFMOJOH NOLS

"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM

 

 

 

3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS

 

+B

&UJLQPMJDZ

 

Nej

+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ

 

+B

.JMKÚQPMJDZ

 

+B

.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN

 

+B

3FEPWJTBSFOMJHU*'34

 

+B

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

.ÊO

 

,WJOOPS

 

 

SOLIDITET, %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

 

Statens ägarandel 100%

43

50

50

43

 

 

 

57

57

60

 

Mål

 

 

45

 

Utfall

30

 

 

15

 

 

0

2011

2012

2010

62

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

FÖRETAGSÖVERSIKT

-FSOJB"#CJMEBEFTHFOPNFO CPMBHJTFSJOHBW".6HSVQQFO QSPEVDFSBEFPDITÌMEFCPMBHFUJ IVWVETBL BSCFUTNBSLOBETVUCJMEOJOHBS -FSOJBÊSJEBHFOMFEBOEFBLUÚSJOPN LPNQFUFOTGÚSTÚSKOJOHPDIFSCKVEFS UKÊOTUFSJOPNCFNBOOJOH VUCJMEOJOH KPCCDPBDIOJOHPDIPSHBOJTBUJPOT VUWFDLMJOHÚWFSPSUFSJIFMB 4WFSJHF3JLTEBHFOCFNZOEJHBEFJ EFDFNCFSSFHFSJOHFOBWBWZUUSB TUBUFOTBLUJFSJ-FSOJB

VERKSAMHET

-FSOJBBSCFUBSNFEBUUVUWFDLMBPDINBUDIB NÊOOJTLPSTLPNQFUFOTNPUGÚSFUBHFOTCFIPW

.FEFUUCSFUUUKÊOTUFVUCVELBO-FSOJBUJMMHP EPTFLPNQFUFOTCFIPWÚWFSIFMBBSCFUTNBSL OBEFO#PMBHFUTUKÊOTUFSJOPNCFNBOOJOH KPCCDPBDIOJOH PSHBOJTBUJPOTVUWFDLMJOHPDI GÚSFUBHTVUCJMEOJOHTUÊSLFSGÚSFUBHTPDIPSHB OJTBUJPOFSTLPOLVSSFOTLSBGUHFOPNSÊUULPN QFUFOT#PMBHFUTUKÊOTUFSJOPNPGGFOUMJH VUCJMEOJOHPDIKPCCDPBDIOJOHTUÊSLFSJOEJWJ EFOTNÚKMJHIFUFSBSCFUTNBSLOBEFO7FSL TBNIFUFOWBSVOEFSPSHBOJTFSBEJ EPUUFSCPMBHFO-FSOJB6UCJMEOJOH -FSOJB #FNBOOJOHPDI-FSOJB$PMMFHF'SÌOKBOV BSJÊS-FSOJBTWFSLTBNIFUJOEFMBEJGFN EJWJTJPOFS"SCFUTNBSLOBETUKÊOTUFS 7VYFO VUCJMEOJOH #FNBOOJOH:SLFTBSCFUBSF #FNBOOJOH5KÊOTUFNÊOPDI,BSSJÊSWÊYMJOH -FSOJBGJOOTSFQSFTFOUFSBUÚWFSIFMB4WFSJHF PDIÊSBVLUPSJTFSBUTPNCFNBOOJOHT VUCJMEOJOHTPDIPNTUÊMMOJOHTGÚSFUBHBW SFTQFLUJWFCSBOTDIPSHBOJTBUJPO

EKONOMI

­WFOVUNÊSLUFTBWTKVOLBOEFNBSL OBETQSJTFSPDIÚLBOEFLPOLVSSFOTVUCJME OJOHTTJEBOHFOPNGÚSTFOÚWFSWÊHBOEFBOEFM BWVQQIBOEMJOHBSOBCBTFSBUFOCBSUQSJT WJMLFUTÊUUFSIÌSEQSFTT-FSOJBTNBSHJOBMFS CFNBOOJOHTTJEBOFSGBS-FSOJBCÌEFFO QSJTQSFTTPDIIÌSELPOLVSSFOTTPNEFTTVUPN LPNCJOFSBUTNFEBUULPOKVOLUVSFOGÚS-FSOJBT LVOETFHNFOUGÚSTWBHBUT4BNNBOUBHFUMFEEF EFUUBUJMMBUUTUZSFMTFOJTMVUFUBWÌSFUCFTMV UBEFHFOPNGÚSBFUUCFTQBSJOHTQSPHSBNGÚSBUU NJOTLB-FSOJBTLPTUOBETCBTNFENJMKP OFSLSPOPSÌSTCBTJT'ÚSJOOFCBSEFU BUUSFTVMUBUFUCFMBTUBEFTNFESFTFSWBUJPOGÚS PNTUSVLUVSFSJOHTLPTUOBEFSNJMKPOFS LSPOPS

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Ordf:#JSHJUUB#ÚIMJO VD:)FMFOB4LÌOUPSQ

Ordf:#JSHJUUB#ÚIMJOLed:4WFO3VOP#FSHRWJTU ,SJTUJOB&LFOHSFO 1FUFS)ÊHHMVOE "OOB,MJOHTQPS 0MB4BMNÏO ,BSJO4USÚNCFSH 0MB4BMNÏOWBMEFTWJE ÌSTTUÊNNBO1FS"SOF#MPNRVJTUBWHJDL Arb rep:&SMJOH#KÚSLNBO *OHF-JOESPUI &XB8JLMVOE Revisor:"OO$ISJTUJOF)ÊHHMVOE 1X$

"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊSBOTUÊMME J3FHFSJOHTLBOTMJFU

MÅL

.ÌMFUÊSBUU-FSOJBTLBIBFOSÚSFMTFNBSHJOBM PNQSPDFOUÚWFSFOSVMMBOEFGFNÌSTQFSJPE 3ÚSFMTFNBSHJOBMEFGJOJFSBTTPNSÚSFMTFSFTVM UBUFGUFSBWTLSJWOJOHBSJQSPDFOUBWÌSFUT OFUUPPNTÊUUOJOH

#PMBHFUTLBIBFOLBQJUBMTUSVLUVSTPN TUÚEKFSCPMBHFUTTUSBUFHJ.ÌMFUÊSBUUCPMBHFUT LBQJUBMTUSVLUVSMÌOHTJLUJHUTLBIBFOTPMJEJ UFUTOJWÌoQSPDFOU

UTDELNINGSPOLICY

#PMBHFUTVUEFMOJOHTQPMJDZÊSBUUCPMBHFU MÌOHTJLUJHU EFMBSVUNJOTUoQSPDFOUBW OFUUPWJOTUFOUJMMÊHBSFO

UPPFÖLJNING

-FSOJBOÌSJOUFVQQUJMMNBSHJOBMNÌMFUGÚSEF TFOBTUFGFNÌSFO GÚS PDI WBSNBSHJOBMFOOFHBUJW#PMBHFUTTPMJEJUFU VQQHJDLWJEVUHÌOHFOBWÌSFUUJMM QSPDFOU'ÚSFTMBHFOVUEFMOJOHGÚSÊS NJMKPOFSLSPOPS

XXXMFSOJBTFtPSHOSt-&3/*"AB

KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

t4KVOLBOEFQSJTFSPDIÚLBELPOLVSSFOT QSFTTBSNBSHJOBMFS

t#FTMVUPNCFTQBSJOHTQSPHSBNPN NJMKPOFSLSPOPS

RESULTATRÄKNING, NOLS

2012

2011

/FUUPPNTÊUUOJOH

ø ø

Rörelseresultat

–92

57

Resultat före skatt

–88

60

Nettovinst

–96

–28

oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU

BALANSRÄKNING, NOLS

2012

2011

Balansomslutning

960

951

"OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS

Eget kapital

402

498

oWBSBWNJOPSJUFU

/FUUPTLVME

o

o

0QFSBUJWULBQJUBM

NYCKELTAL

2012

2011

3ÚSFMTFNBSHJOBM

OFH

3F "WLBTUOJOHFHFULBQJUBM

 

 

HFOPNTOJUU

OFH

OFH

3PQ "WLBTUOJOHPQFSBUJWULBQJUBM

 

 

HFOPNTOJUU

OFH

/FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBE HHS

o

o

4PMJEJUFU

#SVUUPJOWFTUFSJOHBS NOLS

"OTMBH NOLS

6UEFMOJOH NOLS

"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM

ø

ø

 

 

 

3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS

 

+B

&UJLQPMJDZ

 

+B

+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ

 

Nej

.JMKÚQPMJDZ

 

+B

.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN

 

+B

3FEPWJTBSFOMJHU*'34

 

+B

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

KÖNSFÖRDELNING, %

 

.ÊO

,WJOOPS

RÖRELSEMARGINAL, %

 

Anställda

Ledningsgrupp

 

Styrelse

10

 

Mål

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

Utfall

32

29

 

43

6

 

 

 

 

 

 

 

 

68

71

 

57

4

 

 

 

 

 

 

2

 

neg

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

2011

2012

 

 

 

 

2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

63

FÖRETAGSÖVERSIKT

-6044"7""3",**36/"7""3"",5*�-"(tPSHOS tXXXMLBCDPN

-VPTTBWBBSB,JJSVOBWBBSB"LUJFCPMBH -,"# ÊSFOJOUFSOBUJPOFMMIÚHUFLOPMP HJTLNJOFSBMLPODFSOPDIFOWÊSMETMF EBOEFQSPEVDFOUBWGÚSÊEMBEFKÊSO NBMNTQSPEVLUFSGÚSTUÌMUJMMWFSLOJOH 'ÚSFUBHFUIBS TFEBOEFUCJMEBEFT WBSJUNFEPNBUUGPSNBEFO TWFOTLBJOEVTUSJIJTUPSJFO4UBUFOCMFW EFMÊHBSFJ-,"#PDITFEBO ÊSGÚSFUBHFUIFMÊHUBWTUBUFO

VERKSAMHET

-,"#UJMMWFSLBSPDIMFWFSFSBSGÚSÊEMBEFKÊSO NBMNTQSPEVLUFSPDIUKÊOTUFSTPNTLBQBS NFSWÊSEFOGÚSLVOEFSWÊSMETNBSLOBEFO "OESBOÊSCFTMÊLUBEFQSPEVLUFSPDIUKÊOTUFS TPNCZHHFS-,"#TLVOOBOEFPDITPN TUÚEKFSIVWVEBGGÊSFOJOHÌSJWFSLTBNIFUFO #PMBHFUTBGGÊSTTUSBUFHJÊSBUUVUWFDLMB UJMM WFSLBPDITÊMKBKÊSONBMNTQSPEVLUFSNFE FHFOTLBQFSTPNÚWFSUSÊGGBSLPOLVSSFOUFSOBT

EKONOMI

¯SFUQSÊHMBEFTBWIÚHBMFWFSBOTWPMZNFS'ÚS SFEPWJTBS-,"#FUUSFTVMUBUGÚSFTLBUU NJMKPOFSLSPOPS/FUUP PNTÊUUOJOHFONJOTLBEFNFEQSPDFOUPDI CMFW NJMKPOFSLSPOPS3ÚSFM TFSFTVMUBUFUVQQHJDLUJMM NJMKPOFSLSPOPS3FTVMUBUFUGSÌOGJOBOTJFMMB QPTUFSCMFW NJMKPOFSLSPOPS%F TLBEPSPNHJWBOEFTBNIÊMMFOTPNHSVW WFSLTBNIFUFOGÚSPSTBLBEFVOEFSIBS NFEGÚSUBUUSFTVMUBUFUIBSCFMBTUBUTNFE NJMKPOFSLSPOPS-,"#MÊNOBSGÚS FOVUEFMOJOHUJMMÊHBSFO NJMKPOFSLSPOPS

MÅL OCH UTDELNINGSPOLICY

%FUÚWFSHSJQBOEFFLPOPNJTLBNÌMFUÊSVUIÌMMJH MÚOTBNIFUÌSTTUÊNNBOJBQSJM GBTUTUÊMMEFTOZBFLPOPNJTLBNÌM-ÚOTBNIFUT NÌMÊOESBTGSÌOBUUBWLBTUOJOHFHFULBQJUBM TLBÚWFSTUJHBQSPDFOUUJMMBUUBWLBTUOJOH FHFULBQJUBMTLBÚWFSTUJHBQSPDFOU*UJMMÊHH TLB-,"#TQSPEVLUJPOTLPTUOBE LSUPO SFEV DFSBTNFEQSPDFOUNFMMBOPDI ,BQJUBMTUSVLUVSNÌMFUÊOESBTGSÌOBUU TPMJEJUFUFOTLBVQQHÌUJMMNJOTUQSPDFOUUJMM BUUTLVMETÊUUOJOHTHSBEFOTLBWBSBNFMMBO PDI HHS6UEFMOJOHFOTLBGPSUTBUUVQQHÌ UJMMNFMMBOPDIQSPDFOUBWÌSFUTSFTVMUBU 7ÊTFOUMJHBGÚSÊOESJOHBSJCPMBHFUTPNWÊSMEFMMFS TUSBUFHJTLBJOSJLUOJOHLBONPUJWFSBFOGÚSOZBE ÚWFSTZOBWEFFLPOPNJTLBNÌMFO

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Ordf:.BSDVT8BMMFOCFSH VD:-BST&SJD"BSP

Ordf:.BSDVT8BMMFOCFSHLed:)BOT#JÚSDL .BJKB-JJTB 'SJNBO -BST¯LF)FMHFTTPO 4UFO+BLPCTTPO )BOOB -BHFSDSBOU[ .BVE0MPGTTPO -BST1FUUFSTTPO -BST 1FUUFSTTPOWBMEFTWJEÌSTTUÊNNBO Arb rep:4FJKB 'PSTNP 5PNBT4USÚNCFSH +BO5IFMJOArb suppl: 4UFGBO'BHFSLVMM #FSUJM-BSTTPO 1FOUUJ3BILPOFO Revisor:1FUFS&LCFSH %FMPJUUF

"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊS BOTUÊMMEJ3FHFSJOHTLBOTMJFU

UPPFÖLJNING

6OEFSVQQOÌEEFTÊHBSFOTNÌMGÚS BWLBTUOJOHPDITPMJEJUFU"WLBTUOJOHFO FHFULBQJUBMCMFW QSPDFOUPDITPMJEJUFUFO VQQHJDLUJMM QSPDFOU%FUFLPOPNJTLB SFTVMUBUFUIBSNÚKMJHHKPSUTBWIÚHBKÊSONBMNT QSJTFSPDIIÚHBMFWFSBOTWPMZNFS'ÚS-,"#T EFMÊSIÚHPDIKÊNOQSPEVLULWBMJUFUTBNU LPTUOBETFGGFLUJWJUFULSJUJTLBGBLUPSFSGÚSBUU LMBSBLPOLVSSFOTFO1ÌWFSLBOTBNIÊMMFOBJ

.BMNGÊMUFOIBSCFMBTUBUPDILPNNFSBUU CFMBTUB-,"#TSFTVMUBUPDIMJLWJEJUFUNFE BWTFWÊSEBCFMPQQVOEFSEFLPNNBOEFÌSFO -,"#MFWFSFSBEF NJMKPOFSUPOKÊSONBMN VOEFS

,PODFSOFOTJOWFTUFSJOHBSJNBUFSJFMMB BOMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBSVQQHJDLUJMM NJMKPOFSLSPOPSPDIBWTFSGSÊNTUOZB IVWVEOJWÌFSJ,JSVOBPDI.BMNCFSHFUTVOEFS KPSETHSVWPS

-,"#TIÌMMCBSIFUTSFEPWJTOJOHIBSMJLTPN EFGÚSFHÌFOEFÌSFOFOUZOHEQVOLUJEFO OPSEJTLBWFSLTBNIFUFO KÊSONBMNTWFSLTBNIF UFOJ4WFSJHFPDI/PSHF TPNVUHÚSESZHU QSPDFOUBWPNTÊUUOJOHFO6OEFSIBS -,"#BSCFUBUGÚSBUULPODFSOFOTJOUFSOBUJP OFMMBNJOFSBMWFSLTBNIFUJOPN.JOFMDPHSVQQFO JTUÚSSFHSBETLBWBSBJOUFHSFSBEJSBQQPSUFO

KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

t1SPEVLUJPOTPDIMFWFSBOTSFLPSEGÚS KÊSONBMNTQSPEVLUFS

t)ÚHTUBWPMZNFOGÊSEJHBQSPEVLUFS NFSÊOÌS

t%FOOZBIVWVEOJWÌOJ.BMNCFSHFU JOWJHEFT

RESULTATRÄKNING, NOLS

2012

2011

/FUUPPNTÊUUOJOH

ø ø

Rörelseresultat

10 595

14 705

Resultat före skatt

11 023

14 802

Nettovinst

8 789

10 960

oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU

BALANSRÄKNING, NOLS

2012

2011

Balansomslutning

57 621

53 730

"OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS

ø ø

Eget kapital

41 671

37 893

oWBSBWNJOPSJUFU

/FUUPTLVME

0QFSBUJWULBQJUBM

ø

ø

NYCKELTAL

2012

2011

3ÚSFMTFNBSHJOBM

3F "WLBTUOJOHFHFULBQJUBM

 

 

HFOPNTOJUU

3PQ "WLBTUOJOHPQFSBUJWULBQJUBM

 

 

HFOPNTOJUU

/FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBE HHS

4PMJEJUFU

#SVUUPJOWFTUFSJOHBS NOLS

ø

ø

"OTMBH NOLS

6UEFMOJOH NOLS

ø

ø

"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM

ø

ø

 

 

 

3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS

 

+B

&UJLQPMJDZ

 

+B

+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ

 

+B

.JMKÚQPMJDZ

 

+B

.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN

 

+B

3FEPWJTBSFOMJHU*'34

 

+B

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

.ÊO

 

,WJOOPS

 

 

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

40

 

Mål

Statens ägarandel 100%

 

 

 

 

 

 

 

 

30

 

Utfall

18

30

 

 

 

 

38

 

 

 

 

62

20

 

 

 

70

 

 

82

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

2011

2012

 

 

 

 

2010

64

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

FÖRETAGSÖVERSIKT

.FUSJB"#CJMEBEFTEFONBK JTBNCBOENFECPMBHJTFSJOHFOBWFO EJWJTJPOJOPN-BOUNÊUFSJFU'ÚSFUBHFU CFESJWFSLPOTVMUWFSLTBNIFUJOPN CSBOTDIFOGÚSHFPHSBGJTLJOGPSNBUJPO 3JLTEBHFOTTLÊMUJMMCPMBHJTFSJOHFO WBSGSÊNTUBUUÚLBGÚSVUTÊUUOJOHBSOB GÚSLPOLVSSFOTOFVUSBMJUFU HFHPEB GÚSVUTÊUUOJOHBSBUUTLBQBFUUFGGFLUJWU GÚSFUBHTBNUÚLBQSPEVLUJWJUFUFO NBSLOBEFO

VERKSAMHET

.FUSJBÊSFUULPOTVMUGÚSFUBHJOPNHFPHSBGJTL JOGPSNBUJPO GBTUJHIFUTJOGPSNBUJPOPDIHFP HSBGJTLJOGPSNBUJPOTUFLOJLTPNIKÊMQFSLVOEFS BUUTBNMBJO GÚSÊEMBPDIBOWÊOEBHFPEBUB FGGFLUJWUTPNNÚKMJHUJLVOEFSOBTWFSLTBNIF UFS.FUSJBMFWFSFSBSBMMUGSÌOTUPSBJOGSBTUSVL UVSQSPKFLUoUJMMFYFNQFMBUUNÊUBJO#PUOJBCB OBOoUJMMBUUCZHHBUFLOJTLBTZTUFNGÚSHFP HSBGJTL*5TPNUJMMFYFNQFM/BUVSWÌSETWFSLFUT IBOEMÊHHOJOHTTZTUFN.FUSJBFSCKVEFSÊWFO TNÌTUBOEBSEJTFSBEFQSPKFLU,VOEFSOB ÌUFSGJOOTJOPNPNSÌEFOBCBOLPDIGÚSTÊLSJOH JOGSBTUSVLUVS TLPH LSJTIBOUFSJOHPDIGÚSTWBS TBNULPNNVOFSPDIÚWSJHPGGFOUMJHTFLUPS

.FUSJBIBSDJSLBNFEBSCFUBSFPDIGJOOT SFQSFTFOUFSBEFDJSLBPSUFSÚWFSIFMB 4WFSJHF)VWVELPOUPSFUMJHHFSJ(ÊWMF

EKONOMI

/FUUPPNTÊUUOJOHFOVQQHJDLUJMM NJMKPOFSLSPOPSPDIQFSJPEFOTSÚSFMTFSFTVMUBU VQQHJDLUJMMNJMKPOFSLSPOPS WJMLFUNPUTWB SBSFONBSHJOBMPNGZSBQSPDFOU3FTVMUBU FGUFSTLBUUVQQHJDLUJMMTKVNJMKPOFSLSPOPS WBS.FUSJBTGÚSTUBIFMBWFSLTBNIFUTÌS PDICPMBHFUMZDLBEFTWÊOEBFOGÚSMVTUGÚS NÌOBEFSOBNBKUJMMEFDFNCFSUJMMFO WJOTUGÚSIFMÌSFU

MÅL

.FUSJBTÚWFSHSJQBOEFNÌMÊSBUUWBSBFO MFEBOEFLPOTVMUJOPNHFPHSBGJTLJOGPSNBUJPOJ 4WFSJHF­HBSFOLPNNFSBUUUJMMTBNNBOTNFE CPMBHFUGBTUTUÊMMBMÌOHTJLUJHBGJOBOTJFMMBNÌM FOÚWFSTZOBWBGGÊSTQMBOPDITUSBUFHJÊS HFOPNGÚSE

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Ordf:$ISJTUJOB3PHFTUBN VD:,BSJO"OOFSXBMM1BSÚ

Ordf: $ISJTUJOB3PHFTUBNLed:(VOWPS&OHTUSÚN -PUUB+BSMFSZE 1BUSJL+ÚOTTPO 1FUFS-KVOH "OEFST ¯HSFO 1BUSJL+ÚOTTPOWBMEFTWJEÌSTTUÊNNBO *OHSJE&OHTUSÚNPDI%BOJFM,SJTUJBOTTPOBWHJDL +PIBO)BMMCFSHBWHJDLJPLUPCFS Arb rep:

1FS¯LF+VSFTLPH &SJL/JMTTPOArb suppl:-BST&SJL +PIBOTTPO .BUT3PTFOHSFORevisor:-FOB.ÚMMFSTUSÚN /PSEJOH (SBOU5IPSOUPO

"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊSBOTUÊMMEJ 3FHFSJOHTLBOTMJFU

UTDELNINGSPOLICY

.FUSJBCPMBHJTFSBEFTVOEFSPDIIBS ÊOOVJOUFGBTUTUÊMMUFOVUEFMOJOHTQPMJDZ* TBNCBOENFEGBTUTUÊMMBOEFUBWGJOBOTJFMMB NÌMLPNNFSÊWFOFOVUEFMOJOHTQPMJDZBUU UBTGSBN

UPPFÖLJNING

.FUSJBIBSVOEFSQFSJPEFOGPSUTBUUBUUWBSBFO MFEBOEFBLUÚSJOPNCSBOTDIFOGÚSHFPHSBGJTL JOGPSNBUJPO.FUSJBIBSVUWFDLMBUTFOMJHUQMBO BWTFFOEFCPMBHJTFSJOH SBQQPSUFSJOH PSHBOJTB UJPO NN&OQSJPSJUFUGÚSCPMBHFUÊSOVBUU ÚLBMÚOTBNIFUFO#PMBHFUÊSJQSPDFTTBUU VUWFDLMBFOIÌMMCBSIFUTSFEPWJTOJOHNFE UJMMIÚSBOEFNÌM

XXXNFUSJBTFtPSHOSt.&53*""#

KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

t'ÚSTUBIFMBWFSLTBNIFUTÌSFU

t-ZDLBEFTWÊOEBGÚSMVTUNBKoEFDFNCFS UJMMWJOTUGÚSIFMÌSFU

t3FTVMUBUNÊTTJHGÚSCÊUUSJOHJOPNBMMB BGGÊSTFOIFUFS

RESULTATRÄKNING, NOLS

2012

2011

/FUUPPNTÊUUOJOH

Rörelseresultat

13

–6

Resultat före skatt

13

–6

Nettovinst

7

–5

oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU

BALANSRÄKNING, NOLS

2012

2011

Balansomslutning

225

243

"OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS

Eget kapital

106

99

oWBSBWNJOPSJUFU

/FUUPTLVME

o

o

0QFSBUJWULBQJUBM

NYCKELTAL

2012

2011

3ÚSFMTFNBSHJOBM

OFH

3F "WLBTUOJOHFHFULBQJUBM

 

 

HFOPNTOJUU

OFH

3PQ "WLBTUOJOHPQFSBUJWULBQJUBM

 

 

HFOPNTOJUU

OFH

/FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBE HHS

o

4PMJEJUFU

#SVUUPJOWFTUFSJOHBS NOLS

"OTMBH NOLS

6UEFMOJOH NOLS

"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM

 

 

 

3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS

 

+B

&UJLQPMJDZ

 

+B

+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ

 

+B

.JMKÚQPMJDZ

 

+B

.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN

 

+B

3FEPWJTBSFOMJHU*'34

 

Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

 

 

.ÊO

 

,WJOOPS

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledningsgrupp

 

 

Styrelse

 

 

 

Statens ägarandel 100%

34

55

45

50

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

66

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

65

FÖRETAGSÖVERSIKT

.*-+½.­3,/*/(47&3*(&",5*�-"(tPSHOStXXXTWBOFOTF

.JMKÚNÊSLOJOH4WFSJHF

.JMKÚNÊSLOJOH4WFSJHF"LUJFCPMBHGÚS WBMUBSSFHFSJOHFOTVQQESBHEFO OPSEJTLBNJMKÚNÊSLOJOHFO4WBOFO PDI&6TNJMKÚNÊSLOJOHTTZTUFN&6 &DPMBCFM #MPNNBO 4ZGUFUNFETÌWÊM 4WBOFOTPN&6&DPMBCFMÊSBUUHF LPOTVNFOUFSFONÚKMJHIFUBUUWÊMKBEF CÊTUBQSPEVLUFSOBNBSLOBEFOGSÌO NJMKÚTZOQVOLUPDIBUUTUJNVMFSBFOQSP EVLUVUWFDLMJOHTPNUBSIÊOTZOUJMMNJM KÚO4FEBOOPWFNCFSÊSTUBUFO IFMÊHBSFUJMM.JMKÚNÊSLOJOH4WFSJHF

VERKSAMHET

7FSLTBNIFUFOHSVOEBTLSJUFSJFVUWFDLMJOH JOGPSNBUJPOPDINBSLOBETGÚSJOHBWNJMKÚ NÊSLOJOHTTZTUFNFO4WBOFOPDI&6&DPMBCFM TBNUQSPEVLULPOUSPMMNFEMJDFOTJFSJOH4ZGUFU NFEWFSLTBNIFUFOÊSBUUVOEFSMÊUUBGÚS LPOTVNFOUFSBUUHÚSBNJMKÚBOQBTTBEFWBMPDI BUUIKÊMQBQSPEVDFOUFSBUUNJMKÚBOQBTTBTJOB WBSPSPDIUKÊOTUFS6OEFSCFTMVUBEFT PNFOOZQSPEVLUHSVQQJOPN4WBOFOPDIGZSB JOPN&6&DPMBCFMTBNUSFWJEFSBEFLSJUFSJFS GÚSÌUUBQSPEVLUHSVQQFSJOPN4WBOFO7JEBSF QÌHÌSVUWFDLMJOHBWFOSBEOZBPDISFWJEFSBEF LSJUFSJFSJOPNEFCÌEBTZTUFNFO-JDFOTJOOF IBWBSFPDIVQQIBOEMBSFIBSVUCJMEBUTJIVSEF LBOBOWÊOEBNJMKÚNÊSLOJOHFOWJEPGGFOUMJH VQQIBOEMJOH/PSEJTLNJMKÚNÊSLOJOHIBSGÌUU FOGBTUBSFOPSEJTLPSHBOJTBUJPOJTZGUFBUU FGGFLUJWJTFSBLSJUFSJFVUWFDLMJOHTBSCFUFU7JE ÌSFUTTMVUGBOOTBLUJWB4WBOFOMJDFOTFSJ 4WFSJHFJOPNQSPEVLUPNSÌEFOPDI MJDFOTFSGÚS&6&DPMBCFMJOPNQSPEVLU HSVQQFS

EKONOMI

7FSLTBNIFUFOGJOBOTJFSBTIVWVETBLMJHFO HFOPNBWHJGUFSGSÌOGÚSFUBHTPNIBSNJMKÚ NÊSLOJOHTMJDFOTFSTBNUHFOPNTUBUMJHUBOTMBH TPNNPUTWBSBEFOJPQSPDFOUBWJOUÊL UFSOB%FUTUBUMJHBBOTMBHFUTLBBOWÊOEBT BUUVUWFDLMJOHFOBWNJMKÚNÊSLOJOHFOGSÊNKBT PDITLFSJFOMJHIFUNFE4WFSJHFTJOUFSOBUJP OFMMBÌUBHBOEFO WJMLFUHÚSTHFOPNBUUEFMGJ OBOTJFSBLSJUFSJFBSCFUFUJOPNEFCÌEBNJMKÚ NÊSLOJOHTTZTUFNFOPDIBUUHÚSB&6TTZTUFN NFSTQSJUUPDILÊOUEFOTWFOTLBNBSLOB EFO'ÚSFUBHFUPNTBUUFTUSBYVOEFSNJMKP OFSLSPOPS FYLMVTJWFBOTMBH

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Ordf:$ISJTUJOB-JOECÊDL VD:3BHOBS6OHF

Ordf:$ISJTUJOB-JOECÊDLLed:.BSJUB"YFMTTPO 4WBOUF -"YFMTTPO +BO1FUFS#FSHLWJTU :WPOOF*OHNBO (VOJMMB+BSMCSP +BO1FUFS#FSHLWJTUWBMEFTWJEÌST TUÊNNBO-FJG-ÚGBWHJDL Arb rep:*OHFMB )FMMTUSÚN 6MMB4BIMCFSHRevisor:&SOTU:PVOH

"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊSBOTUÊMMEJ 3FHFSJOHTLBOTMJFU

MÅL

.JMKÚNÊSLOJOH4WFSJHFCJESBSFUUCFUZEBOEF TÊUUHFOPNTJUUBSCFUFUJMMNÌMFUGÚSLPOTV NFOUQPMJUJLFO TPNMZEFSw,POTVNFOUFSOBIBS NBLUPDINÚKMJHIFUBUUHÚSBBLUJWBWBMw (FOPNBUUHFGÚSVUTÊUUOJOHBSGÚSPDITUJNVMFSB VUWFDLMJOHPDIBOWÊOEOJOHBWQSPEVLUFSTPN GSÌONJMKÚTZOQVOLUÊSNJOESFCFMBTUBOEF CJESBSCPMBHFUUJMMFONFSIÌMMCBSLPOTVNUJPO PDIEÊSNFEUJMMBSCFUFUGÚSFUUIÌMMCBSUTBN IÊMMF½LBUGPLVTIBSVOEFSTFOBSFÌSMBHUT QSPEVLUPNSÌEFONFETUPSCFUZEFMTFGÚSLMJNBU GSÌHBO NFONJMKÚNÊSLOJOHIBSCÊSJOHFUU GMFSUBMNJMKÚNÌMTÌTPNHJGUGSJNJMKÚ CJPMPHJTL NÌOHGBME BWGBMMPDISFTVSTBOWÊOEOJOHTBNU IÊMTB GVOLUJPOBMJUFUPDIFOFSHJFGGFLUJWJUFU

UTDELNINGSPOLICY

7FSLTBNIFUFOTZGUBSJOUFUJMMBUUHFÊHBSOB WJOTU EÊSGÚSTLFSJOHFOVUEFMOJOHBWFWFOUVFMM WJOTUUJMMBLUJFÊHBSOB

UPPFÖLJNING

#PMBHFUIBSUJMMVQQHJGUBUUGÚSWBMUBNJMKÚNÊSL OJOHTTZTUFNFO4WBOFOPDI&6&DPMBCFMPDI BUUCJESBUJMMBUUVQQGZMMBLPOTVNFOUPDI NJMKÚQPMJUJTLBNÌM6OEFSIBSBSCFUFU NFEBUUWJEBSFVUWFDLMBEFOOPSEJTLBPDI FVSPQFJTLBNJMKÚNÊSLOJOHFOGPSUTBUU/ZB LSJUFSJFSGÚSNÊSLOJOHIBSVUWFDLMBUTPDI NBSLOBETJOTBUTFSOBIBSWBSJUPNGBUUBOEF 4WBOFOÊSFUUBW4WFSJHFTTUBSLBTUFWBSVNÊS LFONFEFOLÊOOFEPNIPTBMMNÊOIFUFO QSPDFOU QSPDFOUGÚS&6&DPMBCFM "UU WJTBBUUNJMKÚNÊSLOJOHFOÊSFOEFMBWMÚT OJOHFOLMJNBUGSÌHBOIBSWBSJUFOWJLUJH VQQHJGU

KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

t/ZBPDISFWJEFSBEFLSJUFSJFSGÚS4WBOFO PDI&6&DPMBCFM

t'PLVTPGGFOUMJHVQQIBOEMJOHPDI CPTUÊEFS

t/ZOPSEJTLPSHBOJTBUJPOGÚSFGGFLUJWBSF BSCFUFNFELSJUFSJFVUWFDLMJOH

RESULTATRÄKNING, NOLS

2012

2011

/FUUPPNTÊUUOJOH

Rörelseresultat

–2

–1

Resultat före skatt

–1

0

Nettovinst

–1

0

oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU

BALANSRÄKNING, NOLS

2012

2011

Balansomslutning

27

30

"OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS

Eget kapital

21

21

oWBSBWNJOPSJUFU

/FUUPTLVME

o

o

0QFSBUJWULBQJUBM

 

NYCKELTAL

2012

2011

 

 

 

3ÚSFMTFNBSHJOBM

OFH

OFH

 

3F "WLBTUOJOHFHFULBQJUBM

 

 

 

 

 

HFOPNTOJUU

OFH

OFH

 

3PQ "WLBTUOJOHPQFSBUJWULBQJUBM

 

 

 

 

 

HFOPNTOJUU

OFH

OFH

 

/FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBE HHS

o

o

 

4PMJEJUFU

 

 

#SVUUPJOWFTUFSJOHBS NOLS

 

 

"OTMBH NOLS

 

 

6UEFMOJOH NOLS

 

 

 

"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM

 

 

 

 

 

 

 

 

3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS

 

+B

 

&UJLQPMJDZ

 

Nej

 

+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ

 

+B

 

.JMKÚQPMJDZ

 

+B

 

.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN

 

+B

 

3FEPWJTBSFOMJHU*'34

 

Nej

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

STATENS ÄGARANDEL, %

 

KÖNSFÖRDELNING, %

.ÊO

 

,WJOOPS

 

 

ANTAL SVENSKA LICENSER, SVANEN OCH EU ECOLABEL

 

 

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

Svanen

 

 

EU Ecolabel

Statens ägarandel 100%

 

 

1 800

 

 

 

30

17

 

1 500

 

 

 

25

36

33

 

 

 

 

1 200

 

 

 

20

64

 

67

 

 

 

83

 

900

 

 

 

15

 

 

 

 

 

 

 

 

600

 

 

 

10

 

 

 

300

 

 

 

5

 

 

 

0

2009

2010

2011

0

 

 

 

2008

2012

66

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

FÖRETAGSÖVERSIKT

"LUJFCPMBHFU4WFOTLB.JMKÚTUZSOJOHT SÌEFU .JMKÚTUZSOJOHTSÌEFU CJMEBEFT GÚSBUUWBSBIVWVENBOPDISFHJTU SFSJOHTPSHBOJ4WFSJHFGÚS&6TNJMKÚ MFEOJOHTPDINJMKÚSFWJTJPOTPSEOJOH &."4 7FSLTBNIFUFOIBSTFEBOVU WFDLMBUTPDIPNGBUUBSJEBHÊWFOGÚSWBMU OJOHPDIVUWFDLMJOHBWEFUJOUFSOBUJP OFMMBTZTUFNFUGÚSNJMKÚWBSVEFLMBSBUJPOFS &1%® TBNUTZTUFNGÚSIÌMMCBSPGGFOUMJH PDIBOOBOQSPGFTTJPOFMMVQQIBOEMJOH

.JMKÚTUZSOJOHTSÌEFUTVQQIBOEMJOHT LSJUFSJFS

VERKSAMHET

#PMBHFUTWFSLTBNIFUTZGUBSUJMMBUUGSÊNKBFO GSJWJMMJHGÚSCÊUUSJOHBWOÊSJOHTMJWFUTPDIEFO PGGFOUMJHBTFLUPSOTNJMKÚBSCFUF

.JMKÚTUZSOJOHTSÌEFUGÚSWBMUBSPDIWJEBSFVU WFDLMBSUSFGSJWJMMJHBTZTUFNNJMKÚPNSÌEFU &."4ÊSFUUMFEOJOHTWFSLUZHTPNGÚSFUBHPDI BOESBPSHBOJTBUJPOFSLBOBOWÊOEBGÚSBUU VUWÊSEFSB SBQQPSUFSBPDIGÚSCÊUUSBTJONJMKÚ QSFTUBOEB*OUFSOBUJPOFMMB&1%®TZTUFNFUÊS FUUJOGPSNBUJPOTTZTUFNGÚSBUUPCKFLUJWU CFTLSJWBNJMKÚFHFOTLBQFSIPTWBSPSPDIUKÊOT UFSJFUUMJWTDZLFMQFSTQFLUJW*OGPSNBUJPOFO SFEPWJTBTJGPSNBWNJMKÚWBSVEFLMBSBUJPOFS &1%FS %FUUSFEKFTZTUFNFUÊS.JMKÚTUZS OJOHTSÌEFUT VQQIBOEMJOHTLSJUFSJFSTPNHFS TUÚEPDIWÊHMFEOJOHGÚSVQQIBOEMBSFBUUTUÊMMB GSBNGÚSBMMUNJMKÚLSBWWJEVQQIBOEMJOHBW WBSPS UKÊOTUFSPDIFOUSFQSFOBEFS

EKONOMI

#PMBHFUFSIÚMMVOEFSFUUTUBUMJHUCJESBH NJMKPOFSLSPOPSGÚSJOGPSNBUJPOTJOTBU TFSNFENFSBGÚSBUUTUJNVMFSBPSHBOJTBUJPOFS UJMMOZBPDIGÚSOZBEFSFHJTUSFSJOHBSFOMJHU &NBTGÚSPSEOJOHFOTBNU NJMKPOFSLSPOPS GÚSBSCFUFUNFENJMKÚLSBWWJEPGGFOUMJHVQQ IBOEMJOH&."4WFSLTBNIFUFOGJOBOTJFSBT ÊWFOWJBSFHJTUSFSJOHTPDIÌSTBWHJGUFSGSÌOEF PSHBOJTBUJPOFSTPNÊSBOTMVUOBUJMM&."4 "SCFUFUNFE&1%®UÊDLTBWJOUÊLUFSGSÌO SFHJTUSFSJOHTPDIÌSTBWHJGUFS%ÊSVUÚWFSGÌS CPMBHFUWJTTBJOUÊLUFSGSÌOVQQESBHTWFSLTBN IFUNFELPQQMJOHUJMMVQQIBOEMJOHTPNSÌEFU

XXXNTSTFtPSHOSt ",5*�-"(&547&/4,".*-+½45:3/*/(43¯%&5

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Ordf:-BST&LFDSBOU[ VD:4WFO0MPG3ZEJOH

Ordf:-BST&LFDSBOU[ WBMEFTWJEÌSTTUÊNNBO -BST1BSLCSJOHBWHJDL Led:,FSTUJO#MPN#PLMJEFO "OOJLB$ISJTUFOTTPO 5PNBT<USÚN 7JLUPSJB*OHNBO -BST+POTTPO ,SJTUJOBWPO0FMSFJDI ,FSTUJO#MPN #PLMJEFO 5PNBT<USÚN 7JLUPSJB*OHNBOPDI,SJTUJOB WPO0FMSJDIWBMEFTWJEÌSTTUÊNNBO.BSJF -BSTTPO 1FUFS8FOTUFSPDI*EB¯ISÏOBWHJDL5FE &LNBOPDI*OHFS4USÚNEBIMBWHJDLJOPWFNCFS Revisorer:.JLBFM4KÚMBOEFS &SOTU:PVOH

"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊSBOTUÊMMEJ 3FHFSJOHTLBOTMJFU

UTDELNINGSPOLICY

7FSLTBNIFUFOTZGUBSJOUFUJMMBUUCFSFEBBLUJF ÊHBSOBWJOTU

UPPFÖLJNING

"SCFUFUNFEVQQIBOEMJOHTWFSLTBNIFUFOIBS CMBOEBOOBUJOOFCVSJUFUUPNGBUUBOEFBSCFUF NFEVQQEBUFSJOHPDIVUWFDLMJOHBWLSJUFSJFS TBNUBUUHFJOGPSNBUJPOPDIWÊHMFEOJOHUJMM VQQIBOEMBSF#PMBHFUGPSUTBUUFBUU TPN LBMMBUCFIÚSJHUPSHBOJ4WFSJHF JOGPSNFSBPN &."4IFNTJEBO XXXFNBTTF%ÊSGJOOT JOGPSNBUJPOPN&."4GÚSPSEOJOHFO SFHMFSGÚS BUUBOTMVUBTJHUJMMTZTUFNFUTBNU&."4 SFHJTUSFSBEFPSHBOJTBUJPOFS"SCFUFUNFEEFU JOUFSOBUJPOFMMB&1%®TZTUFNFUJOOFCBSFO ZUUFSMJHBSFCSFEEOJOHBWWFSLTBNIFUFOUJMMOZB TFLUPSFS QSPEVLUHSVQQFSPDIUKÊOTUFTMBH

.JMKÚTUZSOJOHTSÌEFUIBSCMBOEBOOBUGPSUTBUU BUUNBSLOBETGÚSBTZTUFNFUFOJOUFSOBUJP OFMMNBSLOBE

KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

t/FUUPPNTÊUUOJOHFOÚLBEFHSVOEBW ÚLBEFJOUÊLUFSGSÌO&."4PDI&1%® WFSLTBNIFUFSOBTBNUOZBVQQESBH

t"OUBMFULSJUFSJFSJVQQIBOEMJOHTWFSLUZHFU VQQHJDLWJEÌSFUTTMVUUJMMDBTU J QSPEVLUHSVQQFSPDIVOEFSHSVQQFS

RESULTATRÄKNING, NOLS

2012

2011

/FUUPPNTÊUUOJOH

Rörelseresultat

0

0

Resultat före skatt

0

0

Nettovinst

0

0

oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU

BALANSRÄKNING, NOLS

2012

2011

Balansomslutning

10

10

"OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS

Eget kapital

4

3

oWBSBWNJOPSJUFU

/FUUPTLVME

o

o

0QFSBUJWULBQJUBM

NYCKELTAL

2012

2011

3ÚSFMTFNBSHJOBM

OFH

3F "WLBTUOJOHFHFULBQJUBM

 

 

HFOPNTOJUU

3PQ "WLBTUOJOHPQFSBUJWULBQJUBM

 

 

HFOPNTOJUU

OFH

/FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBE HHS

o

o

4PMJEJUFU

#SVUUPJOWFTUFSJOHBS NOLS

"OTMBH NOLS

6UEFMOJOH NOLS

"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM

 

 

 

3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS

 

+B

&UJLQPMJDZ

 

+B

+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ

 

+B

.JMKÚQPMJDZ

 

+B

.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN

 

+B

3FEPWJTBSFOMJHU*'34

 

Nej

MÅL

.JMKÚTUZSOJOHTSÌEFUTNÌMGÚSÌSFOo ÊSBUUWBSBSFHFSJOHFOTFYQFSUPSHBOUJMMTUÚE GÚSIÌMMCBSVQQIBOEMJOHNFEUZOHEQVOLU NJMKÚGSÌHPSPDIUJMMIBOEBIÌMMBFUUGÚSTULMBTTJHU WFSLUZH

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 85%

Sveriges Kommuner och Landsting 10%

Svenskt Näringsliv 5%

EPD-REGISTRERINGAR, BOUBM

300

250

200

150

100

50

0

 

 

 

 

 

 

 

 

2008

2009

2010

2011

2012

KÖNSFÖRDELNING, %

 

.ÊO

 

,WJOOPS

 

 

EMAS-REGISTRERINGAR, BOUBM

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledningsgrupp

 

Styrelse

120

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

33

 

33

 

 

90

 

 

 

 

 

43

57

 

 

 

 

 

67

67

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

2009

2010

2011

2012

 

 

 

 

 

2008

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

67

FÖRETAGSÖVERSIKT

/03%&"#"/,"#tPSHOStXXXOPSEFBDPN

*TBNCBOENFEÌSTGJOBOTJFMMB SFLPOTUSVLUJPOBWEÌWBSBOEF/PSECBOLFO GÚSWÊSWBEFTUBUFOTBNUMJHBVUFTUÌFOEF BLUJFSJCBOLFO¯UFSOPUFSJOHHFOPN GÚSEFTHFOPNGÚSTÊMKOJOHBW QSPDFOUBWTUBUFOTJOOFIBW%ÊSFGUFSIBS GMFSBTBNHÌFOEFOTLFUUVOEFSÌSFO o .FSJUB 6OJCBOLPDI $ISJTUJBOJB#BOLPH,SFEJULBTTF * GFCSVBSJBWZUUSBEFTUBUFO NJMKPOFSBLUJFS PDIIBSEÊSFGUFSFOÊHBS BOEFMTPNNPUTWBSBS QSPDFOUBW CBOLFOTBLUJFLBQJUBM

3FHFSJOHFOTBWTJLUÊSBUUGPSUTÊUUB SFEVDFSBEFUTUBUMJHBÊHBOEFUJ/PSEFB #BOL"#

VERKSAMHET

/PSEFB#BOLÊSOPSSB&VSPQBTTUÚSTUBGJOBOT LPODFSOPDIFSCKVEFSFUUCSFUUVSWBMBWQSP EVLUFS UKÊOTUFSPDIMÚTOJOHBSJOPNCBOLPDI LBQJUBMGÚSWBMUOJOH/PSEFBIBSFOMFEBOEF TUÊMMOJOHJOPNTÌWÊM$PSQPSBUF.FSDIBOU #BOLJOHTPN3FUBJM#BOLJOHPDI1SJWBUF #BOLJOH/PSEFBÊSPDLTÌ/PSEFOTTUÚSTUB MJWPDIQFOTJPOTCPMBH

/PSEFB#BOLIBSDJSLBFMWBNJMKPOFSLVOEFS PDIDJSLBLPOUPS"LUJFOÊSOPUFSBE CÚSTFSOBJ4UPDLIPMN )FMTJOHGPSTPDI ,ÚQFOIBNO

EKONOMI

OZBSFMBUJPOTLVOEFSPDINFSBGGÊSFS NFELVOEFSOBIÚKEF/PSEFBTJOUÊLUFSVOEFS 3ÊOUFOFUUPUTUFHNFEGFNQSPDFOU KÊNGÚSUNFE6UMÌOJOHFOÚLBEFNFEUSF QSPDFOU.BSHJOBMFSOBGÚSFUBHTVUMÌOJOHFO WBSIÚHSF NFEBOJOMÌOJOHTNBSHJOBMFSOBWBS MÊHSFÊOJGKPM"WHJGUTPDIQSPWJTJPOTOFUUPU TUFHNFEGFNQSPDFOUKÊNGÚSUNFE

,PTUOBEFSOBÚLBEFNFEUSFQSPDFOUKÊNGÚSU NFEPDIQFSTPOBMLPTUOBEFSOBTUFHNFE USFQSPDFOUFYLMVTJWFGKPMÌSFUTPNTUSVLUVSF SJOHTLPTUOBEFS+ÊNGÚSUNFENJOTLBEF LPTUOBEFSOBNFE QSPDFOUJMPLBMBWBMVUPS FYLMVTJWFPNTUSVLUVSFSJOHTLPTUOBEFSOBVOEFS GÚSFHÌFOEFÌSTBNUQSFTUBUJPOTCBTFSBEFMÚOFS PDIWJOTUEFMOJOH

"WTÊUUOJOHBSGÚSLSFEJUGÚSMVTUFSÚLBEFUJMM NJMKPOFSFVSP WJMLFUNPUTWBSBSFOLSFEJU GÚSMVTUSFMBUJPOQVOLUFS QVOLUFS FYLMVTJWFBWTÊUUOJOHBSUJMMEFOEBOTLB JOTÊUUOJOHTHBSBOUJGPOEFO

3FTVMUBUFUÚLBEFNFEQSPDFOUUJMM NJMKPOFSFVSPUJMMGÚMKEBWIÚHSFJOUÊL UFSPDITUBCJMBLPTUOBEFS

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Ordf:#KÚSO8BIMSPPT VD:$ISJTUJBO$MBVTFO

Ordf:#KÚSO8BIMSPPTVice ordf:.BSJF&ISMJOH Led: 1FUFS'#SBVOXBMEFS &MJTBCFUI(SJFH 4WFJO4 +BDPCTFO 5PN,OVU[FO -BST(/PSETUSÚN 4BSBI

3VTTFMM'FMUI ,BSJ4UBEJHI &MJTBCFUI(SJFHWBMEFTWJE ÌSTTUÊNNBO4UJOF#PTTFBWHJDL Arb rep och suppl:,BSJ"IPMB 5POJ).BETFO -BST0EEFTUBE )BOT $ISJTUJBO3JJTFRevisor:)BOT¯LFSWBMM ,1.(

"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM UVTFOFVSPPDIUJMMWJDFPSEGÚSBOEF UVTFOFVSP"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌS UJMM UVTFOFVSP

MÅL

/PSEFBIBSCFTMVUBUBUUVQQSÊUUBFOGJOBOTJFMM QMBOGÚSBUUÚLBBWLBTUOJOHFOFHFULBQJUBM PDIFOOZLBQJUBMQPMJDZGÚSEFOZBCBOLSFH MFSOB1MBOFOIBSFUUGJOBOTJFMMUNÌM QSPDFOUTBWLBTUOJOHFHFULBQJUBMNFE OPSNBMNBSLOBETSÊOUBPDINFEFOLÊSOQSJ NÊSLBQJUBMSFMBUJPOÚWFSQSPDFOU

,BQJUBMQPMJDZOBOHFSBUULÊSOQSJNÊSLBQJUBM SFMBUJPOFOTLBÚWFSTUJHBQSPDFOUPDI LBQJUBMUÊDLOJOHTHSBEFOTLBÚWFSTUJHB QSPDFOUTFOBTUEFOKBOVBSJ,ÊSOQSJ NÊSLBQJUBMSFMBUJPOFOGÚSWÊOUBTMJHHBÚWFS QSPDFOUGSÌO NFEOZBCBOLSFHMFSPDI CFSÊLOJOHTNPEFMMFS

UTDELNINGSPOLICY

6UEFMOJOHFOTLBÚWFSTUJHBQSPDFOUBWÌSFUT SFTVMUBU

UPPFÖLJNING

"WLBTUOJOHFHFULBQJUBMGÚSVQQHJDL UJMM QSPDFOUPDIVOEFSTUJHFS EÊSNFEQSPDFOU%FUHÌSEPDLJOUFBUU CFTLSJWBNBLSPGÚSVUTÊUUOJOHBSOBVOEFSÌSFU TPNOPSNBMJTFSBEF,ÊSOQSJNÊSLBQJUBMSFMBUJP OFOTUFHUJMM QSPDFOUGSÌO QSPDFOU FYLMVTJWFÚWFSHÌOHTSFHMFS%FOGÚSFTMBHOB VUEFMOJOHFOVQQHÌSUJMM FVSP%FUNPU TWBSBSFOVUEFMOJOHTLWPUQSPDFOU WJMLFU ÊSJMJOKFNFEQPMJDZ

KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

t'JOBOTJFMMQMBOGÚSBUUÚLBBWLBTUOJOHFO FHFULBQJUBM TPNTUFHUJMM VOEFS

t/ZLBQJUBMQPMJDZ

RESULTATRÄKNING, NJMKPOFSFVSP

2012

2011

3ÊOUFOFUUP

ø

ø

1SPWJTJPOTOFUUP

ø

ø

/FUUPSFTVMUBU'JOBOTJFMMB1PTUFS

ø ø

½WSJHBSÚSFMTFJOUÊLUFS

Totala intäkter

10 236

9 501

Rörelseresultat

4 117

3 547

Resultat före skatt

4 117

3 547

Nettovinst

3 126

2 634

oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU

BALANSRÄKNING, NJMKPOFSFVSP

2012

2011

Balansomslutning

677 420

716 204

6UMÌOJOHUJMMBMMNÊOIFUFO

ø ø

Eget kapital

28 216

26 120

oWBSBWNJOPSJUFU

NYCKELTAL

2012

2011

,SFEJUGÚSMVTUOJWÌ

3F "WLBTUOJOHFHFULBQJUBM

,ÊSOQSJNÊSLBQJUBMSFMBUJPO

,BQJUBMSÊDLOJOHTHSBE

6UEFMOJOH NOFVSP

ø ø

"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM

ø ø

 

 

 

3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS

 

+B

&UJLQPMJDZ

 

+B

+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ

 

+B

.JMKÚQPMJDZ

 

+B

3FEPWJTBSFOMJHU*'34

 

+B

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

.ÊO

 

,WJOOPS

 

 

KURSUTVECKLING JANUARI 2010–MARS 2013

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

Statens ägarandel 13,4%

 

14

 

Sampo plc 21,4%

 

 

41

 

33

Nordeafonden 3,9%

 

59

86

67

Swedbank Robur fonder 3,2%

 

 

 

 

 

Övriga ägare 58,1%

150

 

OMX Stockholm Benchmark GI

Nordea

 

 

 

125

 

 

 

100

 

 

 

75

 

 

 

50

 

 

 

25

 

 

 

0

 

 

 

10-01-01

11-01-01

12-01-01

13-03-08

68

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

FÖRETAGSÖVERSIKT

XXXPQFSBOTFtPSHOS t,6/(-*("01&3"/",5*�-"(

,VOHMJHB0QFSBO"LUJFCPMBH 0QFSBO ÊS4WFSJHFTOBUJPOBMTDFOGÚSPQFSBPDI CBMFUU0QFSBOÊHTBWTWFOTLBTUBUFOPDI TLBWBSBEFOJ4WFSJHFMFEBOEFJOTUJUVUJP OFOJOPNPQFSBPDICBMFUUPDITPNOB UJPOBMTDFOWBSBFUUGÚSFEÚNFGÚSBOESB JOTUJUVUJPOFSWBEHÊMMFSVUWFDLMJOH GÚSOZ FMTFPDILPOTUOÊSMJH LWBMJUFU*0QFSBOT VQQESBHMJHHFSPDLTÌBUUWÌSEBPDIGSÊNKB EFUOBUJPOFMMBLVMUVSBSWFUJOPNPQFSBOT PDICBMFUUFOTPNSÌEFTBNUBUUHFOPN IÚHLWBMJUFUPDICFWBSBEOBUJPOFMMFHFO BSULVOOBIÊWEBTJHWÊMJKÊNGÚSFMTFNFE EFGSÊNTUBTDFOFSOBVUPNMBOETPDIEFU JOUFSOBUJPOFMMBTBNBSCFUFU

VERKSAMHET

6OEFSÚLBEFCFTÚLBSOBUJMM0QFSBOPDI TBNNBOMBHUTÌHT0QFSBOTGÚSFTUÊMMOJOHBSBW QFSTPOFS­WFOEFOHFOPNTOJUUMJHB CFMÊHHOJOHFOGÚSPQFSBGÚSFTUÊMMOJOHBS ÚLBEF 5PUBMUBOUBMQSPEVLUJPOFSVOEFSWBS WBSBWUJPQSFNJÊSFS%FUUBÊSFOÚLOJOHJ GÚSIÌMMBOEFUJMMUJEJHBSFÌS0QFSBOIBSBLUJWU BSCFUBUNFEBUUMPDLBOZBQVCMJLHSVQQFS CMBOEBOOBUHFOPNOÊSWBSPJTBNNBOIBOH EÊS0QFSBOOPSNBMUJOUFÊS6OEFSIBS GMFSCBSOPDIVOHBÊOUJEJHBSF UPUBMU CFTÚLU6OHB0QFSBOTBLUJWJUFUFSPDI GÚSFTUÊMMOJOHBS

EKONOMI

%FUTUBUMJHBBOTMBHFUVQQHJDLUJMM NJMKPOFSLSPOPS%ÊSVUÚWFSVQQHJDLEFFHOB JOUÊLUFSOBUJMM NJMKPOFSLSPOPS0QFSBOT SFTVMUBUIBSLVOOBUVQQSÊUUIÌMMBTHFOPN GPSUTBUUFGGFLUJWJTFSJOHTBSCFUF

MÅL

4PNOBUJPOBMTDFOTLB0QFSBOIBFOWBSJFSBE SFQFSUPBSBWPQFSBPDICBMFUUNFEHPECBMBOT NFMMBOLMBTTJTLBPDINPEFSOBWFSL0QFSBO TLBWJEBSFTUSÊWBFGUFSIÚHBCFTÚLTUBMPDI LPOUJOVFSMJHUVUWFDLMBQVCMJLBSCFUFUJEFUUB TZGUF3FQFSUPBSFOTLBTÌWJUUNÚKMJHUHÚSBT UJMMHÊOHMJHGÚSFOCSFEQVCMJLJIFMBMBOEFU )BOUWFSLTTLJDLMJHIFUFOJWFSLTUÊEFSPDI BUFMKÏFSTLBWBSBIÚH

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Ordf:,SJTUJOB3FOOFSTUFEU VD:#JSHJUUB4WFOEÏO

Ordf:,SJTUJOB3FOOFSTUFEULed:"OOB,BSJO$FMTJOH

.JDIBFM$ISJTUJBOTFO %BH)BMMCFSH .JSB)FMFOJVT

.BSUJOTTPO -FJG+BLPCTTPO -PUUB-FLWBMM -FOOBSU -ÌGUNBO -PUUB-FLWBMMWBMEFTWJEÌSTTUÊNNBO ,BUBSJOB#POEFBWHJDL Arb rep:.BSJBOOF&LMÚG (VOJMMB.BSLTUSÚN 5IPNBT/ZMBOEFSArb suppl:1JFSSF (ZMCFSU0MPG8FTUSJOH .BSUJO4ÊGTUSÚNBEKRevisor: ,FSTUJO4VOECFSH %FMPJUUF

"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM ULS "SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM ULS

UTDELNINGSPOLICY

7FSLTBNIFUFOTLBJOUFWBSBWJOTUESJWBOEF

UPPFÖLJNING

0QFSBOVQQGZMMFSTJUUVQQESBHWÊMHFOPNFO CSFEPDIWBSJFSBESFQFSUPBSTPNWÊOEFSTJHUJMM TÌWÊMUSBEJUJPOFMMBQVCMJLHSVQQFSTPNTLPMPS PDIQFSTPOFSVUBOGÚS4UPDLIPMNTPNSÌEFU (FOPNFUUWBSJFSBUQVCMJLBSCFUFCMBOEBOOBU HFOPNTPDJBMBNFEJFSPDINFEOZBTBNWFS LBOTGPSNFSHFOPNGÚSTJOTBUTFSGÚSBUUCSFEEB QVCMJLVOEFSMBHFU0QFSBOIBSVOEFS WFSLBUGÚSBUUIÌMMBEFOLMBTTJTLBCBMFUU LPOTUFOMFWBOEFHFOPNBUUGSBNGÚSBFOSBE DFOUSBMBWFSL0QFSBOIBSPDLTÌBSCFUBUNFE EJHJUBMJTFSJOHBWBSLJWNBUFSJBMVS,VOHMJHB 5FBUSBSOBTBSLJW

KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

t½LBUBOUBMCFTÚLBSFPDIÚLBE CFMÊHHOJOHGÚSFTUÊMMOJOHBSOB

t'PSUTBUUTUÊSLUFLPOPNJ

t#SFEPDIWBSJFSBESFQFSUPBSUJMM FOCSFEQVCMJL

RESULTATRÄKNING, NOLS

2012

2011

/FUUPPNTÊUUOJOH

Rörelseresultat

–6

5

Resultat före skatt

–4

7

Nettovinst

8

7

oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU

BALANSRÄKNING, NOLS

2012

2011

Balansomslutning

167

155

"OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS

Eget kapital

27

19

oWBSBWNJOPSJUFU

/FUUPTLVME

o

o

0QFSBUJWULBQJUBM

o

o

NYCKELTAL

2012

2011

3ÚSFMTFNBSHJOBM

o

3F "WLBTUOJOHFHFULBQJUBM

 

 

HFOPNTOJUU

3PQ "WLBTUOJOHPQFSBUJWULBQJUBM

 

 

HFOPNTOJUU

o

/FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBE HHS

o

o

4PMJEJUFU

#SVUUPJOWFTUFSJOHBS NOLS

"OTMBH NOLS

6UEFMOJOH NOLS

"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM

 

 

 

3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS

 

+B

&UJLQPMJDZ

 

+B

+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ

 

+B

.JMKÚQPMJDZ

 

+B

.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN

 

Nej

3FEPWJTBSFOMJHU*'34

 

Nej

FÖRESTÄLLNINGAR, BOUBM

400

 

 

 

300

 

 

 

200

 

 

 

100

 

 

 

0

2010

2011

2012

2009

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

 

.ÊO

 

,WJOOPS

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledningsgrupp

 

Styrelse

 

 

Statens ägarandel 100%

52

48

40

60

50

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BELÄGGNING, %

 

 

 

100

 

 

Opera

 

 

 

75

 

 

Balett

50

 

 

 

25

 

 

 

0

2010

2011

2012

2009

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

69

FÖRETAGSÖVERSIKT

1045/03%"#tPSHOStXXXQPTUOPSETF

1PTU/PSE"#CJMEBEFTHFOPNTBN HÌFOEFUNFMMBO1PTU%BONBSL"4PDI 1PTUFO"#,PODFSOFOFSCKVEFS LPNNVOJLBUJPOTPDIMPHJTUJLMÚTOJOHBS UJMM GSÌOPDIJOPN/PSEFOPDIIBSFO OFUUPPNTÊUUOJOHDJSLBNJMKBSEFS LSPOPSPDIÚWFSNFEBSCFUBSF

.PEFSCPMBHFU1PTU/PSE"# TPNÊS ÊHBSFUJMMEPUUFSCPMBHFO1PTU%BONBSL "4PDI1PTUFO"# ÊSFUUTWFOTLUQVC MJLUCPMBHTPNÊHTUJMM QSPDFOUBW EFOEBOTLBTUBUFOPDIUJMM QSPDFOU BWEFOTWFOTLBTUBUFO3ÚTUFSOBGÚSEF MBTNFMMBOÊHBSOB

VERKSAMHET

(FOPNTBNNBOTMBHOJOHFOBW1PTUFO"#PDI 1PTU%BONBSL"4CMFW1PTU/PSE"# /PSEFOTTUÚSTUBGÚSFUBHJOPNLPNNVOJLB UJPOTPDIMPHJTUJLUKÊOTUFS.BSLOBEFSOB TUSÊDLFSTJHGSÌOGMÚEFOBWGZTJTLBCSFWPDI QBLFUUJMMEFMWJTFMMFSIFMUFMFLUSPOJTLBUKÊOT UFS1PTU/PSEUJMMIBOEBIÌMMFSWJBEFCÌEB EPUUFSCPMBHFO1PTUFO"#PDI1PTU%BONBSL "4SJLTUÊDLBOEFQPTUTFSWJDFJ4WFSJHFPDI %BONBSLUJMMNJMKPOFSIVTIÌMMPDIGÚSFUBH 7BSKFEBHIBOUFSBS1PTU/PSEDJSLBNJMKPOFS GÚSTÊOEFMTFSNFEFOWÊSMETMFEBOEFTUÊMMOJOH WBEHÊMMFSMFWFSBOTLWBMJUFU'ÚSFUBHTLVOEFSOB TUÌSGÚSNFSÊOQSPDFOUBWPNTÊUUOJOHFO 7JBFUUOÊUWFSLBWEPUUFSCPMBHPDITBNBSCFUT QBSUOFSTGÚSNFEMBS1PTU/PSECSFWPDIQBLFU UJMMÚWSJHB/PSEFOPDISFTUFOBWWÊSMEFO

EKONOMI

/FUUPPNTÊUUOJOHFONJOTLBEFNFEFOQSPDFOU UJMMLOBQQUNJMKBSEFSLSPOPS.JOTLOJOHFO WBSGSÊNTUIÊOGÚSMJHUJMMLPOLVSSFOTFOGSÌO EJHJUBMBBMUFSOBUJWTBNUUJMMFOSFMBUJWUTWBH NBLSPFLPOPNJTLVUWFDLMJOH1PTU/PSET IVWVENBSLOBEFS7JEBSFQÌWFSLBTPNTÊUU OJOHFOQPTJUJWUBWGÚSWÊSWJOPNMPHJTUJLWFSL TBNIFUFO3ÚSFMTFSFTVMUBUFU GÚSLPODFSOFO GÚSTÊNSBEFTUJMM NJMKPOFSLSPOPS WJMLFUGSÊNTUGÚSLMBSBTBWCFUZEBOEFPNTUSVL UVSFSJOHTLPTUOBEFS-ÚQBOEFLPTUOBETBOQBTT OJOHBSUJMMMÊHSFWPMZNFSGÚSCSFWIBSQÌWFSLBU SFTVMUBUFUQPTJUJWU­WFOTUÚSSFLPTUOBETSFEV DFSJOHBSJOPNLPODFSOFOTDFOUSBMBBENJOJT USBUJPOIBSCJESBHJUUJMMSFTVMUBUFU%FUUBJOCF HSJQFSGSÊNTUMÊHSFQFSTPOBMLPTUOBEFSHFOPN FONJOTLOJOHBWBOUBMFUBOTUÊMMEB

1FSJPEFOTOFUUPSFTVMUBUVQQHJDLUJMM NJMKPOFSLSPOPS

MÅL

,PODFSOFOTLBIBFOBWLBTUOJOHFHFU LBQJUBMUJPQSPDFOUÚWFSFOLPOKVOLUVSDZLFM

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Ordf:+FOT.PCFSH VD:-BST*EFSNBSL

Ordf:+FOT.PCFSH WBMEFTWJEÌSTTUÊNNBO'SJU[) 4DIVSBWHJDL Led:.BUT"CSBIBNTTPO (VOOFM%VWFCMBE $ISJTUJBO&MMFHBBSE 4JTTF'KFMETUBE3BTNVTTFO +POBT *WFSTFO 5PSCFO+BOIPMU "OJUSB4UFFO $ISJTUJBO&MMFHBBSE 4JTTF'KFMETUBE3BTNVTTFOPDI"OJUSB4UFFOWBMEFTWJE ÌSTTUÊNNBO*OHSJE#POEF #KBSOF)BOTFOPDI "OOF#JSHJUUF-VOEIPMUBWHJDL Arb rep:-BST$IFNOJU[ "MG.FMMTUSÚN ,KFMM4USÚNCÊDLArb suppl:1FEFS.BETFO *TB.FSFUIF3PHJME "OOF.BSJF3PTTRevisorer:-BST 5SÊGG &SOTU:PVOHPDI#SJBO$ISJTUJBOTFO 1X$

"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM

ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊS BOTUÊMMEJ3FHFSJOHTLBOTMJFU

PDIFOTPMJEJUFUNJOTUQSPDFOU,PODFS OFOIBSFUUMÌOHTJLUJHUNÌMBUUNJOTLBLPMEJ PYJEVUTMÊQQNFEQSPDFOUGSBNUJMM NFECBTÌS

UTDELNINGSPOLICY

1PTU/PSETLBMÊNOBFOVUEFMOJOHNJOTU QSPDFOUBWOFUUPSFTVMUBUFUNFEIÊOTZOUJMM GÚSFUBHFUTGJOBOTJFMMBTUÊMMOJOHPDILBQJUBMCF IPW6UEFMOJOHFOGÚSÌSGÚSFTMÌTVQQHÌ UJMMNJMKPOFSLSPOPS NPUTWBSBOEF QSPDFOUBWOFUUPSFTVMUBUFU'ÚSTMBHFUGÚMKFS EFOOVMJHHBOEFVUEFMOJOHTQPMJDZOPDI CFEÚNTTPNSJNMJHUBWWÊHENPUCPMBHFUT LBQJUBMCFIPW

UPPFÖLJNING

"WLBTUOJOHFOFHFULBQJUBMPN QSPDFOUVOEFSTUFHEFUMÌOHTJLUJHBNÌMFUGÚS LPODFSOFO6UGBMMFUGÚSLMBSBTJTUPSVUTUSÊDL OJOHBWCFUZEBOEFPNTUSVLUVSFSJOHTLPTUOBEFS 7JEBSFQSFTTBSEFUGPSUTBUUBWPMZNGBMMFUJOPN CSFWWFSLTBNIFUFSOBOFSSFTVMUBUFU(FOPN GÚSEBLPTUOBETBOQBTTOJOHBSPDIFGGFLUJWJTF SJOHBSIBSEPDLEÊNQBUEFOOFHBUJWBSFTVMUBU QÌWFSLBO4PMJEJUFUFOVQQHJDLUJMMQSPDFOU WJMLFUMJHHFSÚWFSOVWBSBOEFNÌMOJWÌPDI JOEJLFSBSFOSFMBUJWUTUBSLGJOBOTJFMMTUÊMMOJOH

1PTU/PSEIBSTFEBONJOTLBUVUTMÊQ QFOBWLPMEJPYJENFETKVQSPDFOU%FUUBIBS TLFUUHFOPNFUUGMFSUBMÌUHÊSEFS*UJMMFYFNQFM %BONBSLTLFSOVNFSBJOCMBOEOJOHBWCJPESJW NFEFMJEJFTFMOPDICFOTJOFOWJMLFUPDLTÌ CJESBSUJMMBUUNJOTLBEFGPTTJMBLPMEJPYJEVU TMÊQQFOMPLBMTJEBOCJESBSFOFSHJFGGFLUJWJ TFSJOHBSPDIÚLBEFJOLÚQBWHSÚOFM

KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

t.JOTLBEPNTÊUUOJOHCMBOEBOOBU UJMMGÚMKEBWEJHJUBMLPOLVSSFOT

t'ÚSTÊNSBUSFTVMUBUHSVOEBWTUPSB PNTUSVLUVSFSJOHLPTUOBEFSPDI LPTUOBETBOQBTTOJOHBSUJMMMÊHSF WPMZNFSGÚSCSFW

RESULTATRÄKNING, NOLS

2012

2011

/FUUPPNTÊUUOJOH

ø ø

Rörelseresultat

364

1 571

Resultat före skatt

380

1 671

Nettovinst

257

1 225

oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU

BALANSRÄKNING, NOLS

2012

2011

Balansomslutning

29 458

25 410

"OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS

ø ø

Eget kapital

11 559

11 930

oWBSBWNJOPSJUFU

/FUUPTLVME

ø

0QFSBUJWULBQJUBM

ø

ø

NYCKELTAL

2012

2011

3ÚSFMTFNBSHJOBM

3F "WLBTUOJOHFHFULBQJUBM

 

 

HFOPNTOJUU

3PQ "WLBTUOJOHPQFSBUJWULBQJUBM

 

 

HFOPNTOJUU

/FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBE HHS

4PMJEJUFU

#SVUUPJOWFTUFSJOHBS NOLS

ø ø

"OTMBH NOLS

6UEFMOJOH NOLS

"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM

ø ø

 

 

 

3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS

 

+B

&UJLQPMJDZ

 

+B

+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ

 

+B

.JMKÚQPMJDZ

 

+B

.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN

 

+B

3FEPWJTBSFOMJHU*'34

 

+B

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

.ÊO

 

,WJOOPS

 

 

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

10

 

Mål

Statens ägarandel 60,7%

 

 

8

 

17

 

 

Utfall

Danska staten 39,3%

 

6

 

 

 

38

 

 

36

 

 

 

64

83

62

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

0

2011

2012

 

 

 

2010

70

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

FÖRETAGSÖVERSIKT

3*4&3FTFBSDI*OTUJUVUFTPG4XFEFO )PMEJOH"# 3*4& ÊSFUUBWTUBUFO IFMÊHUCPMBHPDIIBSVQQESBHFUBUU TBNPSEOBPDIVUWFDLMBTUBUFOTEJSFLUB PDIJOEJSFLUBÊHBSJOUSFTTFJJOEVTUSJ GPSTLOJOHTJOTUJUVUPDIBUUTLBQBGÚSVU TÊUUOJOHBSGÚSBUUVUWFDLMBJOEVTUSJ GPSTLOJOHTJOTUJUVUFO3*4&UJMMIÚSEFO HSVQQBWTUBUMJHBÊHEBCPMBHTPNIBS FUUBWSJLTEBHFOTÊSTLJMUCFTMVUBU TBNIÊMMTVQQESBH

VERKSAMHET

3*4&JOTUJUVUFOTLBQBSHFOPNGPSTLOJOHPDI JOOPWBUJPOOZUUB UJMMWÊYUPDILPOLVSSFOTLSBGUJ TBNWFSLBONFEBLBEFNJ OÊSJOHTMJWPDI TBNIÊMMF*LPODFSOFOJOHÌSEPUUFSCPMBHFO41 4WFSJHFT5FLOJTLB'PSTLOJOHTJOTUJUVU"# QSPDFOU PDI4XFEJTI*$53FTFBSDI"# QSPDFOU TBNUJOUSFTTFCPMBHFO4XFSFB"# QSPDFOU PDI*OOWFOUJB"# QSP DFOU %FTBNÊHEBCPMBHFOÊHTHFNFOTBNU NFEOÊSJOHTMJWFU/ÊSBMMBCPMBHSFEPWJTBTJ TJOIFMIFUPBWTFUUÊHBSBOEFMCFOÊNOTEFTPN 3*4&HSVQQFO3*4&WFSLBSGÚSFOÊOEBNÌMT FOMJHJOTUJUVUTTUSVLUVSNFEHFNFOTBNUWBSV NÊSLFTBNUGÚSEFMBSTUSBUFHJTLBLPNQFUFOT NFEFMNFMMBOJOTUJUVUFO

EKONOMI

3*4&HSVQQFOTPNTÊUUOJOH LPODFSOFOPDI JOUSFTTFCPMBHFO IBSÚLBUGFNoTFYQSPDFOU QFSÌSVOEFSEFOTFOBTUFUSFÌSTQFSJPEFOPDI VQQHJDLUJMM NJMKPOFSLSPOPS 3FTVMUBUFUNJOTLBEFUJMM NJMKPOFS LSPOPS3FTVMUBUFUIBSCFMBTUBUTNFELPTUOB EFSGÚSPNTUSVLUVSFSJOHJ*OOWFOUJBPDI 4XFEJTI*$53FTFBSDI"OEFMFOOÊSJOHTMJWT JOUÊLUFSIBSÚLBUPDIVQQHÌSOVUJMM QSPDFOU WJMLFUUPMLBTTPNBUU3*4&HSVQQFOT LVOEFSCKVEBOEFNPUTWBSBSOÊSJOHTMJWFUT CFIPW4USBUFHJTLBLPNQFUFOTNFEFMVQQHJDL UJMMDJSLB QSPDFOUBW3*4&HSVQQFOT PNTÊUUOJOH

MÅL

3*4&TVQQHJGUÊSBUUTBNMBEFOTWFOTLB JOTUJUVUTTFLUPSOPDITUÊSLBEFTTSPMMJ JOOPWBUJPOTTZTUFNFUHFOPNFGGFLUJWCPMBHT TUZSOJOHPDIBSCFUFNFETUSVLUVS FGGFLUPDI

XXXSJTFtPSHOSt3*4&3&4&"3$)*/45*565&40'48&%&/)0-%*/("#

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014

Ordf::OHWF4UBEF VD:1FUFS)PMNTUFEU

Ordf::OHWF4UBEFLed:"OOB)VMUJO4UJHFOCFSH 5IPNBT+PIBOOFTTPO +FOOZ-BISJO 1JB4BOEWJL "LCBS4FEEJHI .BSJF8FTUSJO "LCBS4FEEJHIWBMEFT WJEÌSTTUÊNNBO+FOOZ-BISJOWBMEFTJEFDFNCFS -BST&SJL'SFESJLTTPOBWHJDL Revisor:0MPG &OFSCÊDL 1X$

"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊSBOTUÊMMEJ 3FHFSJOHTLBOTMJFU

GJOBOTJFSJOHTGSÌHPS%FUÚWFSHSJQBOEFNÌMFU GÚSJOTUJUVUFOJ3*4&HSVQQFOÊSBUUEFTLB WBSBJOUFSOBUJPOFMMULPOLVSSFOTLSBGUJHBPDI WFSLBGÚSIÌMMCBSUJMMWÊYUJ4WFSJHFHFOPNBUU TUÊSLBOÊSJOHTMJWFUTLPOLVSSFOTLSBGUPDI GÚSOZFMTF

UTDELNINGSPOLICY

6UEFMOJOHTQPMJDZTBLOBT3*4&ÊSWBSLFO WJOTUESJWBOEFFMMFSWJOTUVUEFMBOEF*OTUJUVUFOJ 3*4&HSVQQFOÊSWJOTUESJWBOEFNFOJOUF WJOTUVUEFMBOEF

UPPFÖLJNING

3*4&IBSVUÚWBUBLUJWCPMBHTTUZSOJOHJFOMJH IFUNFEFOBWTUZSFMTFOGBTUTUÊMMECPMBHTTUZS OJOHTNPEFMM/ÌHSBBWCPMBHFUTWJLUJHBTUF VQQHJGUFSVOEFSIBSWJETJEBOBW CPMBHTTUZSOJOHTGSÌHPSOBWBSJUBUUJNQMFNFO UFSBFLPOPNJTLBNÌMJEPUUFSPDIJOUSFTTFCP MBHTBNUBUUBSCFUBNFEFGGFLUVQQGÚMKOJOHPDI TUSVLUVSVUWFDLMJOHTGSÌHPS3*4&IBSBSCFUBU NFEEFTUSBUFHJTLUWJLUJHBGSBNUJETGSÌHPSOB CPMBHTTUZSOJOH GÚSEFMOJOHPDIVQQGÚMKOJOHBW CFWJMKBEF4,NFEFMTBNUÚLBELVOEOZUUB HFOPNBUUNÚUBPDIMFWBVQQUJMMJOEVTUSJOT CFIPWBWGÚSEFNSFMFWBOUGPSTLOJOH(FOPN BUUGSÊNKBJOEVTUSJOÊSBGPSTLOJOHPDIJOOPWB UJPOIBSGÚSFUBHFUCJESBHJUUJMMÚLBEUJMMWÊYUPDI TUÊSLULPOLVSSFOTLSBGU

KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012

t*NQMFNFOUFSBUFLPOPNJTLBNÌMJ 3*4&LPODFSOFOTPNFOEFMBWEFO BLUJWBCPMBHTTUZSOJOHFO

t.JOTLBUJOOFIBWJ4XFSFB"#GSÌO QSPDFOUUJMM QSPDFOU

RESULTATRÄKNING, NOLS

2012

2011

/FUUPPNTÊUUOJOH

ø ø

Rörelseresultat

16

42

Resultat före skatt

25

54

Nettovinst

11

38

oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU

o

o

BALANSRÄKNING, NOLS

2012

2011

Balansomslutning

1 431

1 370

"OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS

Eget kapital

806

782

oWBSBWNJOPSJUFU

/FUUPTLVME

0QFSBUJWULBQJUBM

NYCKELTAL

2012

2011

3ÚSFMTFNBSHJOBM

3F "WLBTUOJOHFHFULBQJUBM

 

 

HFOPNTOJUU

3PQ "WLBTUOJOHPQFSBUJWULBQJUBM

 

 

HFOPNTOJUU

/FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBE HHS

4PMJEJUFU

#SVUUPJOWFTUFSJOHBS NOLS

"OTMBH NOLS

6UEFMOJOH NOLS

"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM

ø

ø

 

 

 

3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS

 

+B

&UJLQPMJDZ

 

+B

+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ

 

+B

.JMKÚQPMJDZ

 

+B

.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN

 

Nej

3FEPWJTBSFOMJHU*'34

 

+B

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

 

.ÊO

 

,WJOOPS

 

 

RISE-GRUPPENS OMSÄTTNING 2011, %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Styrelse

 

 

 

 

Statens ägarandel 100%

 

 

 

 

 

 

 

Näringsliv 59%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

33

43

57

 

 

 

 

Kompetens- och struktur-

 

 

 

 

67

 

 

 

 

utvecklingsmedel 17%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Forskningsanslag tagna i konkurrens 24%

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012

71

FÖRETAGSÖVERSIKT

4""#"650.0#*-&1"354"#tPSHOStXXXTBBCQBSUTDPN

4BBC"VUPNPCJMF1BSUT"# 4BBC1BSUT IFMÊHUBWTWFOTLBTUBUFOGSÌOEFO EFDFNCFS CJMEBEFTJTBN CBOENFEBUU4BBC"VUPNPCJMF"#BO TÚLUFPNMÌOGSÌO&*# &VSPQFJTLBJO WFTUFSJOHTCBOLFO NFETWFOTLBTUBUFO WJB3JLTHÊMEFO TPNHBSBOUGÚSMÌOFU #PMBHFU4BBC"VUPNPCJMF1BSUT"#WBS FUUEPUUFSCPMBHUJMM4BBC"VUPNPCJMF"# PDITBUUFT UJMMTBNNBOTNFEBOESBUJMM HÌOHBS TPNQBOUGÚSPWBOOÊNOEBMÌO 4BBC"VUPNPCJMF"#BOTÚLUFPNLPO LVSTJEFDFNCFSPDICPMBHFU ÊHEFT GSBNUJMMTWFOTLBTUBUFOTÚWFS UBHBOEF BW4BBC"VUPNPCJMF"#T LPOLVSTCP

VERKSAMHET

4BBC1BSUTWFSLTBNIFUÊSBUUVUWFDLMB UJMM WFSLB GÚSWÊSWBPDITÊMKBSFTFSWEFMBSPDI UJMMCFIÚSGÚSNPUPSGPSEPOTBNUBUUVUWFDLMB PDITÊMKBMPHJTUJLUKÊOTUFS

#PMBHFUTIVWVEWFSLTBNIFUÊSJEBHBUU GÚSTFEFDJSLB NJMKPOFS4BBCCJMBS TPN GJOOTESZHUNBSLOBEFS NFESFTFSW EFMBS UJMMCFIÚSPDITFSWJDFIKÊMQNFEFM'ÚS TÊMKOJOHUJMMTMVULVOEFO CJMÊHBSFO TLFSWJBFUU HMPCBMUOÊUWFSLPNDJSLBBVLUPSJTFSBEF WFSLTUÊEFS

64" 4WFSJHFPDI4UPSCSJUBOOJFOÊSNBSL OBEFSNFETUPS4BBCCJMQBSLPDITUÌSUJMMTBN NBOTGÚSDJSLBQSPDFOUBWCPMBHFUTGÚSTÊMK OJOHBWSFTFSWEFMBSPDIBOESBSFMBUFSBEF QSPEVLUFS

4BBC1BSUTIBSFHOBEPUUFSCPMBHUJP BWEFTUÚSTUBNBSLOBEFSOBPDISFTUFSBOEF NBSLOBEFSSFQSFTFOUFSBTCPMBHFUBWJNQPS UÚSFS

#PMBHFUIBSBWUBMBESÊUUBUUUJMMWFSLBTBNU MJHBSFTFSWEFMBSUJMM4BBCCJMBSVSPSJHJOBMWFSL UZHPDI